Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Carleson, Carl - 2. Carleson, Edvard - 3. Carleson, Eduard - 4. Carleson, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carleson
22
Carleson
Edvard Carleson. Målning (detalj) av F.
Bränder (Gripsholm).
1747 och i Södermanland 1750; han
utnämndes till statssekr. i
Krigsexpeditionen 1758. Beröringen med
landsorten ökade C:s intresse för
modernäringen. För att ge sina landsmän en
bekväm överblick över den
lantbruksekonomiska litteraturen utgav han
1756 ett "Hushåls-lexicon", i vilket
han i en del avseenden visar sig ha
haft öga för engelska förhållanden,
vilka upptogos som mönster. C. blev
medl. av Vet. akad. 1755. Han utgav
1737—38 en antologi äldre sv. dikter
under titeln "Försök till swänska
skalde-konstens uphielpande, eller
Samling af utwalda swänska rim och
dikter". — Gift 1744 med Maria
Regina Ehrenkrook. T. D.
2. Carleson, Edvard, (tidigare
lf war), före adlandet Carlsson,
ämbetsman, politiker, ekonom, f. 7 nov.
1704 i Stockholm, † 26 febr. 1767
därstädes. Bror till C. 1. — C. blev
student i Uppsala 1718 och inträdde i
Kommerskollegium 1725. Åren 1726—
30 tillbragte han på resor i Västeuropa
under ivriga studier med
tyngdpunkten lagd på ekonomivetenskapen.
Redan fore avresan var C. fullt inne
i de då moderna djärvt
merkantilis-tiska tankegångarna, och meningen
med resan var främst, att han skulle
lära känna de ledande
industriländerna, deras produktion, handel och
statliga näringspolitik och
möjligheterna till anknytningar för det sv.
näringslivet. Efter hemkomsten skrev
lian i sin bror Carls organ
Sedo-läran-de Mercurius om ekonomiska frågor
och utgav 1731 broschyren
"Möje-ligheten at i Swerige inrätta
fabri-quer och manufacturer, bewist af
E. C.", allt för att övertyga om
nödvändigheten av att skapa en livaktig
förädlingsindustri i Sverige. Hans
agitation stod i full samklang med
en växande opinion inom byråkratin
och det högre borgerskapet i
Stockholm. — Under riksdagen 1731
tjänstgjorde C. i kammar-, ekonomi- ocli
kommersdeputationen och kom
därigenom i beröring med
tongivande politiska kretsar. En storslagen
uppgift fick han tills, med Carl
Fredrik von Höpken, då
Kommerskollegium 1732 sände dem båda till
Medelhavsländerna för att där
undersöka marknader ocli priser och på
annat sätt förbereda en sv.
handelspolitisk framstöt. Resan gick över
Italien, Cypern, Jerusalem och Egypten
till Konstantinopel. Där avslöto de
1737 ett handelsfördrag mellan
Turkiet och Sverige och biträdde följ. år
vid stiftandet av Levantiska
kompaniet, som skulle utnyttja de ökade
handelsmöjligheterna. S. å. lyckades
de även ernå en förmånlig
uppgörelse rörande Karl XII:s skulder i
Turkiet. — Anledningen till denna
utvidgning av resans program var,
att under det pågående polska
tronföljdskriget starka franska intressen
arbetade för att sammansluta Sverige
och Turkiet mot Ryssland. Fördelar,
som geiwni en dylik politik kunde
vinnas, lockade de bägge resenärerna
liksom vissa kretsar i Sverige. På
egen begäran bekläddes de 1734 med
befogenheter som chargés d’affaires i
Konstantinopel. Då hattarna kommo
till makten 1738, upphöjdes C. och von
Höpken till envoyéer och avslöto 1739
ett förbund med Turkiet. Den
politiska utvecklingen motsvarade
emellertid inte förhoppningarna, utan C.
blev på Rysslands begäran tvungen
att 1745 ta avsked. -— C., som
adlats 1743 och invalts i Vet. akad.
1746, deltog från sistn. år ivrigt i
riksdagspolitiken, där lian tillhörde
de tongivande inom sitt parti och var
medl. av sekreta utskottet 1751—52,
1755—56 och 1761—62 ocli av en rad
kommittéer. En särskilt viktig
uppgift fick C. 1754, då Kanslikollegium
utsåg honom att granska de statistiska
tabeller, som insamlats bl. a. av
intresse för befolkningsfrågan; på detta
sätt tillkom vår första
Tabellkommission 1756, vars ordf. C. blev. Han
utnämndes till statssekr. i
Utrikesexpeditionen 1757 och till
hovkansler 1758, tillhörde de ledande vid
avvecklingen av pommerska kriget
och blev 1762 president i
Kommerskollegium. År 1767 stiftade han
Patriotiska sällskapet och blev förste
ordf. där. Utdrag ur C:s
dagboksanteckningar från den stora resan till
Östern offentliggjordes i samtida tidn.,
och 1768 utgavs i Stockholm "Twänne
stora svenska herrars (C. Fr. von
Höpkens och Ed. Carlesons)
resebeskrifning, ifrån Cypern, till Asien,
Förlofwadc Landet, Jerusalem och
Christi graf...", som omtrycktes
många gånger. — Gift 1740 med
Clara Leytstar. T. D.
3. Carleson, Eduard Henrik,
ämbetsman, politiker, f. 16 nov. 1820
på Valstad i Klockrike skn, östergötl.
län, † 1 april 1S84 i Stockholm.
Föräldrar: överstelöjtnanten Jacob
Edvard C. och Liboria Fredrika Eleonora
Harmens. Sonsons son till C. 2. —
C. blev student i Uppsala 1S3S ocli
avlade ex. till rättegångsverken 1841.
Efter olika slag av lägre juridisk
tjänstgöring blev C. 1847 fiskal och
1850 assessor i Svea hovrätt, 1S59
expeditionschef i
Justitiestatsexpedi-tionen och 1860 justitieråd. I
ståndsriksdagarna deltog C. från 1850 ocli
visade sig spee. intresserad av
lagfrågor. Han tillhörde Första K. för
Kalmar läns n. landstingsområde
1874—84 ocli var
justitiestatsminister 1874—75 i den s. k. bergströmska
ministären. Denna försvagades av
inre oenighet rörande
grundskatterna, vilkas avskrivning C.
motsatte sig, ocli av härordningsförslaget
1875, ett led i övergången till
värnpliktsarmé, vars framläggande vid
detta tillfälle han ansåg vara
förhastat. Att han ingått i statsrådet
anses lia berott på att lian ville
undvika tillkomsten av en
lantmannaministär. C. begärde avsked på grund
av en konflikt med Första K. Han var
v. talman 1878 och blev jur. liedersdr
1S77. — Gift 1863 med Marie Louise
Aurore Arfwedsson. T. D.
4. Carleson, Johan Axel Fabian,
arméofficer, f. 4 maj 1861 i Målilla,
Kalmar län. Föräldrar: ryttmästaren
Carl Axel C. och Emilie Hultenheim.
Brorson till C. 3. — C. blev 1881
underlöjtnant vid Smålands
grena-djärbataljon, 1893 löjtnant vid
Västernorrlands reg. ocli kapten där
1895. Ären 1891—95 var han
kompaniofficer vid Krigsskolan på
Karlberg, där han gjorde sig känd som
Eduard Carleson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
