Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Carlgren, Georg - 3. Carlgren, Oskar - 4. Carlgren, Albert - 5. Carlgren, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carlgren
24
Carlgren
Oskar Carlgren.
i Dalarna för Stora Kopparbergs
bergslags räkning, och 1859
fortsatte lian sin utbildning som ritare
vid Bergsskolan i Falun hos dess
skicklige föreståndare prof. J. S.
Bagge samt åtnjöt 1860—65 stipendium
från Jernkontorets mekaniska stat,
som då förestods av Bagge. Under
flera decennier verkade C. som
konsulterande ingenjör i Falun, varunder
han ritade och utförde en mängd
flottleder, sågverk, bruks- och
bergverksanläggningar i mell. och n. Sverige.
Hans arbeten ha varit av
grundläggande betydelse för vår
sågverksindustri och vårt flottningsväsende.
På 1880-talet upprättade C. på sin
egendom Gruvriset vid Falun en
halmvaru- och fatsprundfabrik, som
han innehade till sin död. Bland hans
skrifter märkes främst "Handledning
vid flottningar och strömbyggnader"
(1886), den första i sitt slag på
svenska. — Gift 1865 med Emma Augusta
Wikström. S. R.
3. Carlgren, Oskar Henrik,
zoolog, f. 1 dec. 1865 i Falun. Son till
C. 2. — Efter mogenhetsex. i Falun
1884 blev C. fil. kand. 1888, fil. lic.
1894 och fil. dr 1895, allt vid
Uppsala univ. Han var docent i zoologi
1894—1912 och prosektor 1904—12
vid Stockholms högskola samt
verkade som lärare i samma ämne vid
Högre lärarinneseminariet i
Stockholm 1902—08. År 1912 utnämndes
han till prof. i zoologi vid Lunds
univ. ocli erhöll avsked 1930. Han
blev led. av Vet. akad. 1908. — Efter
forskningsresor och studier vid in- och
utländska institutioner med lägre
havsdjur som huvudintresse har C.
utgivit grundläggande arbeten om
coe-lenterater, främst rörande
anthozoer-nas (koralldjurens) systematik,
anatomi, biologi, fysiologi och geografiska
utbredning. Bland koralldjuren har
han särskilt studerat actinierna
(sjö-anemonerna), och med drsavhandl.
"Studien über nordische Actinien"
(1894), som belönades med
Flormans-ka priset och filosofiska fakultetens
treårspris, inleddes en serie avhandl.,
som tillförsäkrade C. erkännande
som den främste forskaren på detta
område. — C. liar flitigt anlitats
som specialist vid bearbetandet av
material från en mängd
forskningsexpeditioner och har i ett flertal
arbeten beskrivit för vetenskapen nya
arter, bl. a. från Antarktis, Stilla
havet och Grönlands nordöstkust. Genom
sina forskningar lade lian grunden till
den moderna systematiken hos vissa
anthozogrupper, vilka inordnats i ett
naturligt system, baserat på
formernas byggnad och utveckling. Som
experimentell forskare har han gjort
sig känd genom sina undersökningar
över regeneration och regulation hos
actinier, scyphozoer (manetdjur) ocli
nemertiner (snörmaskar). På grund
av det anseende lian åtnjöt som
framstående kännare av anthozoerna
erhöll han det hedrande uppdraget att
utarbeta bandet "Anthozoen" i
standardverket Bronns "Klassen und
Ord-nungen des Tierreichs". -— Gift 1)
1898 med fil. kand. Helga Fredrika
Linder, † 1913; 2) 1914 med hennes
syster fil. kand. Gunhild Lovisa
Laurentia Linder. G. N.
4. Carlgren, Albert Elis,
ämbetsman, f. 8 juni 1870 i Härnösand, † 28
juli 1933 i Stockholm. Son till C. 1.
— Efter mogenhetsex. i Härnösand
1888 blev C. student i Uppsala 1889,
avlade ex. till rättegångsverken 1893
och blev e. o. notarie i Svea hovrätt
s. å.; han utnämndes 1904 till
konsistorienotarie i Luleå stift (från 192S
stiftssekr.). — C. verkade nitiskt för
att förbättra Luleå stifts förs.-liv ocli
skolväsen och var led. av kyrkomötena
1908, 1909, 1910, 1918 och 1920.
Särskilt intresserade han sig för upp-
Albert Carlgren.
rättandet av arbetsstugor i
Norrbotten. Ss. efterträdare till Carl
Svedelius, som efter nödåren 1902—03
påbörjat arbetsstugornas organisation,
blev C. 1906 verkst. led. i
centralstyr. för Norrb. läns arbetsstugor
och utvecklade organisationen till en
av övre Norrlands viktigaste
humanitära institutioner. Samtidigt
nedlade C. ss. ordf. i Sv. röda korset i
Norrbotten ett omfattande arbete för
ödetrakternas sjukvård och deltog
verksamt i anstalter för
transporten av sjuka medelst bil, motorbåt
och sjukvårdsaeroplan. Den
grundliga erfarenhet han vunnit i arbetet
för det trespråkiga stiftet gjorde, att
han 1919 av Utrikesdep. fick i
uppdrag att verkställa utredning
rörande den finsktalande befolkningens
förhållanden. Jämsides med denna
mångsidiga verksamhet ägnade sig C.
även ivrigt åt Luleå stads kommunala
liv, bl. a. som stadsfullmäktig 190S
—25, åt Norrb. läns landsting, vars
sekr. han var 1911—29, och åt flera
andra offentliga värv. Vid Luleå
stads 300-årsjubileum 1921 skrev han
en kantat, som tonsatts av W.
Peter-son-Berger. — Gift 1910 med Mimmi
Sundin.
5. Carlgren, Wilhelm,
historiker, skolman, f. 23 april 1879 i
Härnösand. Bror till C. 4. — Efter
mogenhetsex. i Härnösand 1897 inskrevs
C. vid Uppsala univ. 1898 och blev fil.
kand. 1900, fil. lic. 1907 och fil. dr
1909. Han var 1913—19 lektor i
historia ocli modersmålet i Gävle ocli
är sedan 1919 lektor i samma ämnen
vid Högre allin, läroverket för gossar
å Norrmalm i Stockholm. Som
lärjunge till Harald Hjärne framlade
C. sin drsavhandl. "Riksdagsutskott
före 1680 med särskild hänsyn till
sekreta utskottet", till vilket ämne
han senare anknutit bl. a. i
uppsatsen "Kungamakt, utskott och
stånd på 1680- och 90-talens
riksdagar" (Hist. tidskr. 1921). Sin
norrländska hembygds historia har C.
ägnat talrika smärre bidrag, bl. a. i
"Gästriklands kulturhistoriska
förenings meddelanden" och den mera
omfattande översikten "De
norrländska skogsindustrierna till 1800-talets
mitt" (1926). Som ekonomisk
historiker intar C. en rangplats bl. a.
genom sina forskningar rörande släkten
Dickson ocli dess affärsföretag. I den
aktuella pedagogiska debatten liar C.
spelat en framträdande roll, och en
kombination av sitt pedagogiska och
historiska intresse har han visat i
några bidrag till
historieundervisningens historia i Sverige. Med Sitt
deltagande i Fören. Nordens
lärobokskommitté 1932 och medarbetarskap i
dess betänkande om den sv. historiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
