Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Carlson, Gustaf - Carlsson, släkt - 1. Carlson, Axel - 2. Carlson, Mina - 1. Carlson, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carleson
32
Carleson
Axel Carlson.
lig förmåga att klarlägga och
utforma rättsreglerna. Åren 1901, 1903,
1904 och 1905 var C. förordnad att
biträda i Justitiedep. vid
beredningen av lagärenden samt var 1905—09
led. av lagberedningen. Av särskild
betydelse var C:s deltagande i
förarbetena till förslaget till jordabalk,
andra avd., omfattande bl. a. lag om
köp, byte ocli gåva av fast egendom,
samt i förarbetena till det av
beredningen 1909 avlämnade förslaget till
jordabalk, tredje avd. Från 1909 togs
C. nästan helt i anspråk av sin
verksamhet ss. domare i Högsta
domstolen, med undantag av en tids arbete i
lagrådet 1913—14. Han tog avsked
1931. — Uppsala univ. utnämnde C.
till jur. hedersdr 1907. — Ogift.
Carlson, från Fågelås. Släktens
äldste kände medl., bonden Carl i
Kappekärr, Fågelås skn, Skarab. län,
levde under 1700-talets förra hälft
och blev far till kronolänsmannen i
Kåkinds härad Jonas C. (f. 1731, †
1786). Dennes fädernenamn behölls
som släktnamn av sönerna
mönsterskrivaren Carl C. och kyrkoherden i
Slöta skn, Skarab. län,
kontraktsprosten Benedictus Jonæ C. (f. 1768,
† 1833), far till förste stadsläkaren i
Stockholm Axel C. (C. 1) och
stadsläkaren i Karlskrona Herman
Immanuel C. (f. 1814, † 1891). Den
sistnämndes son, kanslirådet Georg C.
(f. 1849, † 1920), var gift med
målarinnan Mina C., f. Bredberg (C. 2).
Deras son Ernst, journalist och förf.
(f. 1897), antog 1915 moderns
släktnamn Bredberg- — Litt.: J. Carlson,
"Benedictus Jonæ Carlsons
Släkt-tafla" (1915).
1. Carlson, Axel Gabriel, läkare,
f. 23 juli 1804 i Slöta skn, Skarab.
län, † 20 mars 1888 i Skövde.
Föräldrar: kontraktsprosten Benedictus
Jonæ C. och Christina Billberg. •—- C.
blev student i Lund 1822 och i Upp-
sala 1827, med. kand. 1831, med. lic.
1833 och med. dr 1835. Efter talrika,
särskilt militära, läkarförordnanden,
bl. a. 1833—35 vid
Garnisonssjukhuset i Stockholm, var C.
fabriksfattigläkare i Stockholm 1837—42 och
organiserade därunder bl. a. för
fabriksarbetare ett nytt sjukhus med 34
sängar. Han var 1842—56 överläkare
vid Stockholms stads och läns
kurhus; 1857 blev lian förste stadsläkare
i Stockholm och 1858 tf. medicinalråd
i Sundhetskollegium. År 1865
lämnade han den senare posten under
kungliga nådevedermälen och 1869 den
förra. -— Mycket anlitad som läkare,
var C. framför allt duglig
organisatör och administratör, varför lian
också bekläddes med talrika
förtroende- och kommittéuppdrag. Han
deltog i organiserandet av den första
nordiska hygienkongressen i
Köpenhamn 1858. Första impulsen till
inrättandet av Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn härrörde
ur ett föredrag, som C. höll ss. ordf.
i Sv. läkaresällskapet 1846. Ur C:s
initiativ härstammade även den
enskilda pensionsinrättning för sv.
läkare och deras oförsörjda
efterlevande, som sedermera ombildats till Sv.
läkaresällskapets understödsfonder.
— Gift 1) 1838 med Rosina Lovisa
Westin, † 1862; 2) 1865—73 med
förf. Emma Elisabet Linck, f. De la
Grange. P. H. T.
2. Carlson, Wilhelmina (Mina),
målarinna, f. 2 sept. 1857 i Stockholm.
Föräldrar: presidenten i
Kammarrätten Henrik Wilhelm Bredberg och
Josefina Lovisa Smerling. — C., som
även är känd under sitt flicknamn
Bredberg, började sina konststudier i
Stockholm hos Kerstin Cardon och
Amanda Sidvall och fortsatte sin
utbildning i Paris på Académie Julien
1883—87 och hos C. Duran 1888—90.
Hon har företagit flera studieresor
till Frankrike, England och Italien
och varit lärarinna vid Académie
Julien och vid E. Keysers målarskola
1893—95. År 1890 blev hon medl. av
Konstnärsförb. och 1891 av Sv.
konstnärernas fören. Hon var sekr. 1911—
13 i Sv. konstnärinnors fören. — C:s
tidigare arbeten visa påverkan från
den venetianska skolan i sin varma
färghållning och sin fasta
formgivning. Senare blir inflytandet från den
franska impressionismen tydligare
märkbart i en upplösning av
konturen, som gör färgen till det
allenarå-dande elementet i hennes dukar. C.
liar framför allt gjort sig känd som
en ypperlig barnskildrare, men hon
liar också utfört porträtt, landskap
och historiska genretavlor. Som
representativa för olika perioder i
hennes utveckling kunna nämnas ett
självporträtt, utställt på
Parissalongen 1889, "Drottning Kristina vid sin
faders bår" (1894), "Far och son"
(1898 samt från senare år ett stort
antal barnporträtt och några utsikter
från Stockholm. C. är repr. på Nat.
mus. — Gift 1) 1877—84 med
registratorn Wilhelm Swalin; 2) 1895
med kanslirådet Georg Carlson. Th. N.
1. Carlson, Oscar Fredrik,
industriman, f. 30 jan. 1844 i Norrköping,
† 9 nov. 1916 i Stockholm. Föräldrar:
klädesfabrikören Fredrik Teodor C.
och Tekla Carolina Lovisa Svedelius.
— C. blev student i Uppsala 1861,
avlade bergsex. därstädes 1865 ocli
genomgick Falu bergsskola 1865—66.
Han företog 1866—-70 omfattande
resor för kemiskt-teknologiska studier
till bl. a. Österrike, Tyskland och
England. År 1869 inträdde lian som
volontär på L. J. Hiertas kontor. Han
intresserade sig för de sv.
torvmossarnas exploatering ocli sökte få
jordbrukarna i Skåne att odla sockerbetor men
rönte föga uppmuntran och ägnade i
stället sin uppmärksamhet åt
fabrikationen av artificiella gödningsämnen,
något vid denna tid nytt för Sverige.
På detta för vårt jordbruk så viktiga
område blev C. en pionjär av stora
mått. Med understöd av bl. a. L. J.
Hierta grundade han 1871 Stockholms
superfosfatfabriks ab. (aktiekapitalet
var vid starten 75 000 kr., 1916 12 mill.
kr.), där lian var verkst. dir. och
styr.-led. 1871—1916. Detta bolag byggde
under C:s ledning 1871 vid
Gäddvi-ken i Nacka skn, Stockholms län,
landets första fabrik för tillverkning av
gödningsämnen, ss. superfosfat och
thomasfosfat, svavelsyra m. m. År
1884 förvärvades Ceres
superfosfat-och svavelsyrefabriker i Gårda i
Göteborg. Genom lanserandet av
fosforsyra i form av superfosfat som
gödningsämne lia dessa fabriker haft
mycket stor betydelse för
utvecklingen av vårt lands jordbruk. C. ut-
Mina Carlson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
