Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Cassel, Isaac - Cassel, släkt - 1. Cassel, Carl Gustaf - 2. Cassel, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cassel
48
Cassel
Isaac Cassel.
varit verksam vid många av landets
största företag samt har anlitats ss.
sakkunnig och värderingsman vid en
rad större affärstransaktioner. Han
var bl. a. sakkunnig hos
tobakscen-tralkommissionen 1915—17, suppleant
i kontrollrådet 1916—17 och
överrevisor vid statskommissionerna 1917
—18. C:s verksamhet som revisor
upphörde 1918, då han blev dir. i Asea
och chef för dess ekonomiavd. Han
blev 1922 verkst. dir. i Smålands bank
i Jönköping (v. ordf. i styr.). C. är
sedan 1939 styr.-led. i Sv. bankfören.
—• Gift 1915 med Karin Sandberg.
Cassel, släkt från Skänninge, vars
äldste kände stamfar, hattmakaren
Gustaf Wiberg (f. 1706, † 1772), blev
far till råd- och handelsmannen i
Skänninge Nicolaus Wiberg (f. 1747,
† 1785), gift med Hedvig Maria Ek
(f. 1747). Efter makens död gifte lion
om sig med assessorn Pehr C., som
tillhörde den gamla släkten C. från
Skottland. En son till Nicolaus
Wiberg, lagmannen Carl Gustaf C. (C.
1), antog efter styvfadern
släktnamnet C. Han blev farfar till a)
nationalekonomen Gustav C. (C. 2), som är
far till socialpedagogen Margit
C.-Wohlin (C. 4) och konstnären Arne C.
(C. 5), och b) publicisten Hjalmar C.
(C. 3).
1. Cassel, Carl Gustaf, förut
Wiberg, ämbetsman, författare, f. 4
okt. 1783 i Skänninge, † 2 nov. 1866
i Stockholm. Föräldrar: råd- och
handelsmannen Nicolaus Wiberg och
Hedvig Maria Ek. — C. inskrevs 1801
vid Åbo akad., avlade hovrättsex. 1S03
och blev a o. kanslist i
Kommerskollegium 1804. Han anställdes s. å. som
notarie vid Stockholms stora
sjötullsrätt, blev ordf. i Visby sjötullsrätt
1807, erhöll advokatfiskals namn
1808, blev led. av Stockholms
sjötullsrätt 1S10 och utnämndes till överdir.
vid Tullverket 1818. I denna befatt-
ning kom C. i närmare beröring med
Karl XIV Johan och vann konungens
synnerliga bevågenhet. Ett bevis på
det anseende C. åtnjöt var, att han
1824 förordnades att dels tillika med
lagkommittén, dels ensam utarbeta en
ny författning mot lurendrejeri och
tullförsnillning. Då överdir.-ämbetet
1825 till följd av Tullverkets
omorganisation indrogs, utnämndes C. 1826
till lagman i Västmanlands och
Kopparbergs lagsaga; från 1832 var han
tillika lagman inom Upplands
lagsaga. Vid sidan av sin
domarverksamhet anlitades C. flitigt i viktiga
offentliga värv. Han var bl. a. led. av
kommittén för ny sjölag 1834—36 och
1845—47 och insattes 1836 i den s. k.
tablåkommittén, som hade till
uppgift att granska förslagen till
civil-och kriminallag. Mest bekant blev C.
genom sin verksamhet ss. sekr. hos
bondeståndet under riksdagarna 1840
—41 och 1844—45. Denna särskilt
krävande uppgift övertog han på Karl XIV
Johans enträgna önskan och lyckades
under den första riksdagens stormiga
förlopp undanröja faran av en
allvarlig konflikt mellan regeringen och
riksdagen. Vid lagmansrätternas
indragning 1849 erhöll han avsked från
sin lagmansbefattning. C. var starkt
religiöst och filantropiskt intresserad
och deltog under många år ivrigt i Sv.
missionssällskapets och Sv.
bibelsällskapets verksamhet. Han var en av sin
tids mera bekanta psalmförf. I 1937
års psalmbok finnas två psalmer, nr
281 och 542, av honom. — Gift 1812
med Johanna Fredrika Tisell.
2. Cassel, Karl Gustav,
nationalekonom, f. 20 okt. 1866 i Stockholm.
Föräldrar: grosshandlaren Oscar
Ferdinand Leopold C. och Leontine
Dahl-strand. Sonson till C. 1. —- Efter
mo-genhetsex. i Stockholm 1885 inskrevs
C. vid univ. i Uppsala, där han blev
Carl Gustaf Cassel. Kopia (detalj) av D.
Friefeldt efter målning av okänd konstnär.
fil. kand. 1888, fil. lic. 1891 och fil.
dr 1895. Docent i nationalekonomi vid
Stockholms högskola från 1902
utnämndes han till prof. i
nationalekonomi med finansvetenskap där 1904.
C. blev led. av Vet. akad. 1914 och
jur. hedersdr vid Stockholms högskola
1927 samt är hedersdr vid ett flertal
utländska univ. — C. ägnade sig vid
Uppsala univ. åt matematiska studier,
och dessa fortsattes vid den unga
högskolan i Stockholm, där han en tid
verkade som amanuens i matematik
under prof. G. Mittag-Lefflers
ledning. Efter att ha disputerat på en
matematisk avhandl. tjänstgjorde C.
några år som lärare i matematik och
fysik vid läroverk i Stockholm. Från
rent matematiska utgångspunkter
kom han att intressera sig för sådana
ekonomiska och finansiella problem
som järnvägarnas zontariff system och
progressiv beskattning. Några åt dessa
frågor ägnade vetenskapliga
uppsatser följdes fr. o. m. 1897 av artiklar
i ekonomiska dagsfrågor i Sv.
dagbladet, varmed ett livslångt
medarbetarskap i denna tidn. inleddes. Driven av
sin önskan att på allvar tränga in i den
nationalekonomiska vetenskapen
lämnade C. vid trettiotvå års ålder sin
lärarverksamhet för studier vid tyska
univ. Det direkta utbytet av
bekantskapen med den dåtida tyska
nationalekonomin torde inte ha varit
stort, men efter att på egen hand ha
fullföljt studiet av den klassiska
engelska nationalekonomin och arbeten
av sådana nyare repr. för dess
traditioner som Jevons och Marshall kunde
C. i en rad vetenskapliga skrifter väl
hävda sig i sitt nya vetenskapliga
fack. Han publicerade ett flertal
avhandl. i tyska tidskr. och i Ekonomisk
tidskr. samt utgav "The Nature and
Necessity of Interest" (1903). Frampå
1910-talet var han beredd att
sammanfatta tidigare och nyare vetenskapliga
arbeten och forskningsresultat i en
systematisk framställning av större
omfång, och resultatet blev
"Theore-tisclie Sozialökonomie" (1918; fem
tyska uppl., övers, till engelska,
franska och japanska, två sv. uppl. under
titeln "Teoretisk socialekonomi").
Verket har vunnit internat,
uppskattning inte minst som lärobok vid
univ.-undervisningen i
nationalekonomi; när man i Tyskland under
1920-talet kände ett starkt behov av en
bättre ekonomisk teori än den, som
de tyska univ. länge hade nöjt sig
med, fick C:s verk en utomordentlig
uppgift att fylla. Det är skrivet
med utmärkt pedagogisk skicklighet,
klarhet och sinne för den levande
verkligheten. Framställningen låter
också C:s egna, ofta mycket
fängslande teoretiskt-ekonomiska idéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
