Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Cassel, Hjalmar - 4. Cassel-Wohlin, Margit - 5. Cassel, Arne - Casserman, Hjalmar - Casström, Samuel Niclas - 1. Castegren, Victor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cassel
50
Castegren
staterna, där lian var tidn.-raan 1887
—88. Intrycken från Amerika
skildrade han i sin livfulla bok "Bland
svenskar och yankees" (1894). Efter
återkomsten liem var lian 1893—97
medarb. i flera tidn., bl. a. Smålands
allehanda, ocli 1897—1934 (fast
medarb. från 1905) i Sv. dagbladet. I den
senare tidn. ägnade lian sig främst åt
tekniska och näringspolitiska
spörsmål och ej minst åt nyheter och
uppslag på dessa områden. Som sin tidn:s
korrespondent företog C. vidsträckta
resor, bl. a. till Förenta staterna 1904
och till Indien, Kina, Japan och
Korea 1904—05, samt skrev därunder
uppmärksammade artiklar med
förslag till främjande av sv. export ocli
till sv. handelsrepresentation. Som
tidn:s expert på utställningar
skildrade lian de flesta större sådana, ss.
utställningen i S:t Louis 1904. Från
sina resor utgav lian i bokform bl. a.
"Amerikanska affärsmetoder" (1904)
och "Det nya Östasien" (1906). C. var
livligt intresserad av sv.
trafikproblem. Bl. a. propagerade lian
kraftigt för trafik Sverige—Tyskland med
ångfärja i st. f. med ångbåt
(realiserat 1909). Åt utvecklandet av
trans-itotrafiken ägnade lian mycket
arbete, bl. a. genom den första planen
(1913) på ångfärjeförbindelse Sverige
—England samt skrifterna
"Kapell-skärsbanan" (1913, tills, med G.
As-brink) och "Vår öst-västliga
trans-itoled" (1919). Planer på en av C.
själv konstruerad ny färjetyp för
trafik Sverige—England måste
skrinläggas vid krigsutbrottet 1939. C. var
tekniskt mångsidig och gjorde på
jordbrukets och kommunikationernas
områden flera uppfinningar, ss. den
elektriska bilplogen, sädestorkaren
ocli den Casselska automatiska
bilbromsen. — Gift 1896 med Ingrid
Carlsson. S. L.
4. Cassel-Wohlin, Margit,
socialpedagog, f. 19 jan. 1S97 i
Djursholm. Dotter till C. 2. — Efter
studentex. 1915 i Djursholm blev C. fil.
kand. 1919 i Lund samt fil. lic. 1922
och fil. dr (i nationalekonomi) 1925
vid Stockholms högskola. Därjämte
studerade hon i Kiel, Tübingen,
Cambridge, Paris och London. C. blev e. o.
amanuens i Socialstyr. 1922 och var
lärarinna vid Åsa ochFornby
folkhögskolor 1925—27. Hon har varit en
flitig föreläsare och som skribent i
tid-skr. och tidn. särskilt behandlat
fa-milje- ocli kvinnofrågor samt visat en
djupt religiös uppfattning av
sam-hällsspörsmålen. Socialt initiativrik
har hon inte minst intresserat sig för
barnavårds- och uppfostringsfrågor
("Småbarn. Sju gyllene regler för
uppfostran", 1932). — Gift 1927—35
med generaldir. Nils Wohlin. E. H.
5. Cassel, Arne, konstnär, f. 26
febr. 1898 i Djursholm. Son till C. 2. —
Efter studentex. 1916 studerade C. vid
Ivonstakad. 1917—18 och 1923—25.
Han har företagit flera studieresor,
till Italien 1922—23, Frankrike 1925
—26, Italien 1928 och 1931 och Paris
1931, då han studerade skulptur för
Despieu. År 1939 besökte han bl. a.
Bretagne. —■ C. liar delat sitt intresse
mellan landskap och porträtt, och allt
vad han gör är präglat av en intensiv
konstnärlig upplevelse, där känsla och
intellekt gå hand i hand. Hans
tidigare arbeten voro nästan anemiskt
tunna i koloriten, men senare har han
drivit upp färgen till större fyllighet
och klangrikedom. Vare sig lian
väljer sitt motiv från Italien ("Etna",
"Vid Tibern"), Frankrike ("Mentone
I", "Le Pouldu") eller hemlandet
("Morgon i skogen", "Motiv från
Strandvägen"), föredrar han att
återge det i klart dagsljus. Som
porträt-tör hör C. till det fåtal moderna sv.
målare, som söker tränga under
modellens yta och fånga det själsligt
väsentliga. Både konstnärligt ocli
psykologiskt når han ofta längst i sina
teckningar, men porträtt som de av
fru Ingrid Martinson, förf. Harry
Martinson, förf. Karin Boye och "Min
mor" äro goda exponenter för hans
förnämt behärskade konst. —- Gift
1937 med Astrid Dagny Cassel. Th.N.
Casserman, Gustaf Hjalmar,
läkare, f. 24 maj 1891 i Stockholm.
Föräldrar: direktören Carl Gustaf
Carlsson och Hedvig Wilhelmina
Jonsson. — Efter studentex. i Stockholm
1911 blev C. med. kand. 1916 och med.
lic. 1922 vid Karol. inst. Han var
andre läkare vid Porla brunn 1919—
24 och hade 1924—26 ett flertal
förordnanden vid olika sjukhus i
Stockholm. C. utövar sedan 1927
privatpraktik i huvudstaden och har därvid
specialiserat sig på digestions- och
ämnesomsättningssjukdomar. Han är
även verksam på den fysikaliska
terapins område och är sedan 1926
ledande läkare vid Södermalms
medico-elektriska inst. i Stockholm och var
1927—29 överläkare vid Lysekils
havsbadanstalt. År 1935 utnämndes
C. till konungens läkare och förste
livmedikus. Han har företagit
utländska studieresor och utgivit
smärre medicinska arbeten. C. har även
komponerat vismelodier och, bl. a. i
radio, framträtt som lutsångare. —
Gift 1920 med Ester Maria
Johanson. S. L.
Casström, Samuel Niclas,
ämbetsman, f. 4 dec. 1763 i Uppsala,
† 15 dec. 1827 i Stockholm.
Föräldrar: rektorn vid katedralskolan Nils
C. och Anna Christina Wallrave. —
C. blev student i Uppsala 1770 ocli
ägnade sig till att börja med åt
naturvetenskap och medicin men slog
om och blev 1786 kanslist i
Kanslikollegium. Han blev 1790
kommis-sionssekr. vid sv. beskickningen i
Warszawa och var där chargé
d’af-faires 1791—93 och 1794—95 samt
innehade därefter motsvarande
befattningar i Dresden, Berlin, Haag
och London, varefter han 1805
återkallades utan att ha befordrats. Tre
år senare blev han kommerseråd samt
användes dessutom i
förvaltningskommittén 1811 och i arbetet på
stabiliseringen av penningväsendet.
Sålunda förordnades han att biträda vid
handelsbalansens upprättande 1815
och blev växelkontrollör 1816. — I
unga år hade C. med en viss
framgång ägnat sig åt diktning. Han
erhöll Sv. akad:s stora pris 1787 för
sitt ode "Försynen". C:s
vetenskapliga intressen togo sig uttryck främst
i en ovanligt omfattande
samlarverk-samhet. Han ägde en stor samling
nyare utländska kartor, som 1815
såldes till staten och nu befinner sig i
Krigsarkivet, samt ett herbarium,
vars utländska avd., omfattande
omkring 10 000 arter, jämte andra
samlingar skänktes till Vet. akad. C. blev
1812 led. av Vet. akad. —Ogift. T.D.
1. Castegren, Adolf Victor
Theodor, skådespelare, regissör,
teaterdirektör, f. 12 mars 1861 i Stockholm,
† 27 dec. 1914 därstädes. — Efter
verksamhet 1880—84 vid Mindre
teatern ("Ladan") i Stockholm var C.
till 1887 engagerad vid Nya teatern
därstädes och vann anseende som en
förträfflig operettartist i roller som
Rip, Montedafiore i
"Frihetsbröderna", Markisen i "Cornevilles
klockor", Pomponnet i "Madame Angots
dotter" ocli Ossip i
"Landsvägsriddar-ne". Sistn. år for lian till Helsingfors
och stannade där i sjutton år, med
avbrott för gästspel i Stockholm pä
Djurgårdsteatern, 1888 som Farinelli,
Hjalmar Casserman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
