Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Cavallin, Christian - 5. Cavallin, Paul - Cavallius, släkt - Cavallius, Olaus - Cecilia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cavallin
54
Cecilia
Paul Cavallin.
fin. Särskilt lämpad var lian även
för denna tack vare sitt enastående
goda minne, sitt sinne för detaljer och
sin stora arbetsförmåga. C. ansåg den
klassiska filologins uppgift vara att
eftersträva och förmedla kännedom
om den antika andan. Han var en av
initiativtagarna till filologiska
seminariet i Lund 186G, var led. av 188S
års kommitté för utredning aug.
undervisnings-, examens- och
studieväsendet inom de filosofiska
fakulteterna och bidrog verksamt till
förberedelserna för 1891 års nya ex.-stadga.
— Genom sitt mest betydande arbete,
’’Latinskt lexicon, till läroverkens
tjenst, i etymologisk uppställning"
(1871), har C. skapat sig ett
bestående namn i sv. vetenskap. Senare
utgav lian ytterligare två latinska
ordböcker, "Svensk-latinsk ordbok" (1875
—76) och det kortfattade "Latinskt
skol-lexikon, i alfabetisk
uppställning" (1885). Bland C:s editioner
av-klassiska förf. må nämnas "Sophoclis
Philocteta" (1875) och Euripides’
"Iphigenia i Tauri" (1883). En del av
C:s mindre skrifter, bl. a. "Om
grundtanke ocli karakterer i Runebergs
tragedi Kungarne på Salamis, jämförd
med Sophokles tragedier" (i Nord.
tidskr. 1879) och "Antonius och
Kleopatra" (i Ny sv. tidskr. 1885), utgavs
jämte ett urval av A. Th. Lysander»
arbeten av M. Weibull 1891" C. blev
led. av Vet. akad. 1881. — Gift 1864
med Alma Betty Maria Isberg. —
Litt.: biografi av J. Paulson i Ny sv.
tidskr. 1890.
5. Cavallin, Paul Bernhard
Severin, filosof, skolman, f. 21 febr. 1868
i Lund, † 5 aug. 1901 i Göteborg.
Son till C. 4. — Efter
mogenhetsex. i Lund 1886 blev C. fil. kand.
188S, fil. lic. 1893 och fil. dr 1895,
allt i Lund. Han var e. o.
amanuens vid univ.-bibl. där 1889—91,
genomgick provårskurs vid katedral-
skolan i Lund 1893—94 samt var tf.
adjunkt vid Högre allm. läroverket i
Norrköping 1895 och i Kristianstad
1896. Vt 1897 var lian verksam vid
Lägre allm. läroverket i Trelleborg. —
C. intar en särställning i den sv.
1800-talsfilosofin såtillvida, att han ställde
sig avvisande mot den
kunskapsteoretiska ocli metafysiska subjektivism,
som präglade det dåtida tänkandet,
framför allt boströmianismen. På
Borelius’ och Leanders postseminarier
fick han tillfälle att genom lärda och
skarpsinniga inlägg framföra sina
synpunkter. C:s egen ståndpunkt skulle
kunna karakteriseras som kritisk
realism. De objektiva tingen måste vara
något från vårt medvetande skilt,
något yttre och oberoende. Verkligheten
är något i tid och rum bestämt. Det
är, enligt C:s uppfattning, omöjligt
att tänka sig verkligheten som en
subjektiv bestämning, enär det skulle
innebära, att tid och rum (som
subjektiva fenomen) vore bestämningar hos
ett medvetande, som själv finnes i tid
och rum. Man måste därför, enligt
C:s uppfattning, skilja mellan tingen
och vår förnimmelse av tingen. Genom
att bearbeta förnimmelserna äga vi
kunskap om objektet. Någon direkt
ocli omedelbar kunskap om
yttervärlden är därför inte möjlig. Det är
tydligt, att C. i denna sin diskussion
kommit in på svårigheter, som den
moderna filosofin väl känner till i sin
diskussion om sense-data. Man kan
säga, att C. i sin kritiska realism
föregripit tankegångar, som senare
utvecklats av uppsalafilosofer sådana
soin Hägerström och Phalén. I sina
skrifter har C. framför allt behandlat
logiska problem. I en avhandl. har
han underkastat Kants uppdelning av
omdömena i syntetiska och analogiska
omdömen en lärd och skarpsinnig
prövning, i en annan har han
behandlat den logiska determinismens
innebörd. De problem C. där diskuterar
ha i våra dagar vunnit beaktande
hos de s. k. logistikerna. C. utgav
"Identiska och syntetiska satser"
(drsavhandl., 1894), "Determination
och multiplikation.
Logisk-matematiska undersökningar" (1899) ocli
"Dröm och vaka" (1901). — Ogift.
T. T. S.
Cavallius. Den äldste med visshet
kände stamfadern för släkterna
Cavallius, Cavallin, Cavalli och
Hyltén-Cavallius var bonden Sven (f. i slutet
av 1400-talet), ägare av gården
Håldala (Huledal),V.Torsås skn, Kronob.
län. Söner till honom voro Måns
och Peder i Håldala. Den förres
sonson, rektorn i Växjö Måns Olofsson
(f. omkr. 1620, † omkr. 1657),
latiniserade sitt namn till Magnus Olai och
antog släktnamnet C. efter fäderne-
gården (Håldala = cava vallis). Detta
namn upptogs senare av hans brorson,
kyrkoherden Jonas Johannis C. (f.
omkr. 1646, † 1709), och av två
sonsons söner till ovannämnde Peder i
Håldala, bröderna biskopen i Växjö
Olaus C. (se nedan) och länsmannen
Måns C. Biskopen Olaus C. blev far
till reg.-kvartermästaren med
rytt-mästares titel Samuel C. (f. 1692, †
1774). Denne erbjöds adelskap av Karl
XII men avböjde; han ändrade sitt
namn till Cavallin och blev stamfar
för denna släkt (se Cavallin).
Länsmannen Måns C. blev farfar till
kaptenen Gustaf Adolph C. (f. 1739, †
1802). Två av dennes söner, majoren
Lars Johan C. (f. 1779, † 1844) och
tygförvaltaren Julius C. (f. 1783, †
1842), ändrade namnet till Cavalli och
blevo stamfäder för denna släkts ännu
fortlevande första och andra grenar
(se Cavalli). En bror till Lars Johan
C. och Julius C., prosten Carl Fredrik
C. (f. 1781, † 1857), bibehöll
släktnamnet C.; han var gift med Anna
Elisabeth Hyltenius, vilken var den
sista, som bar detta gamla släktnamn.
För att bevara namnet kallade sig
Carl Fredrik C:s barn
Hyltén-Cavallius (se denna släkt).
Cavallius, Olaus, biskop, f. 30
nov. 1648 i V. Torsås skn, Kronob.
län, † 13 mars 1708 i Växjö.
Föräldrar: befallningsmannen Erengisle
Olofsson och Christina Jonsdotter. —
Efter studier i Uppsala och Åbo blev
C. fil. mag. vid Uppsala univ. 1679,
adjunkt i filosofi vid Växjö
gymnasium s. å., lektor i vältalighet 1682,
prof. i historia vid Lunds univ. s. å.,
prästvigd 1687, kyrkoherde i
Virestad och prost över Allbo härad s. å..
domprost i Växjö 1695 och biskop i
Växjö stift 1703. — C:s
vetenskapliga kapacitet var icke stor, men han
var en omtyckt predikant, som vann
både Karl XI: s och Karl XII: s
erkänsla, och inom sitt eget stift, där han
gjorde sig älskad och vördad, ivrade
lian med kraft och framgång för
upplysningens höjande. — Gift 1) 1682
med Anna Hult Lillienstrahl, † 1686;
2) 1687 med Catharina Christina
Toll-sten, † 1696; 3) 1697 med Catharina
Hanneman. R. A.
Cecilia, prinsessa, f. 6 nov. 1540 i
Stockholm, † 27 jan. 1627 i Bryssel.
Föräldrar: konung Gustav Vasa och
drottning Margareta Leijonhufvud.
Om C:s ätt se Vasaätten. — Vid
slutet av år 1559 gjorde den
nittonåriga prinsessan sitt egentliga
inträde i historien i samband med den
allmänt bekanta skandal, som går
under namnet "Vadstenabullret". Jämte
sina bröder hertigarna Erik och
Magnus följde hon sin syster Katarina,
som förmälts med greve Edzard av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
