Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cederblom, släkt - 1. Cederblom, Johan - 2. Cederblom, Gerda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cederbielke 57 Cederblom
och blev känd genom sin
matematikundervisning i samtidigt för sig
arbetande grupper av elever, b)
kulturhistorikern Gerda C. (C. 2) och c)
lärarinnan Elin C. (f. 1869, † 1923),
aom flitigt skrev i tidn. och tidskr.
i skol-, uppfostrings- och sociala
frågor och för publicerandet av faderns
efterlämnade vetenskapliga arbeten
belönades med Ing. vet. akad:s mindre
guldmedalj. En dotter till majoren
Harald C. är lärarinnan Aina C. (f.
1896), som företagit våghalsiga
färder på Atlanten och annorstädes; hon
har därom utgivit "På snurrefärd
genom Europa" (1932) och "Som
sjöluffare på Atlanten" (1934). Från C. l:s
yngre bror, bruksägaren Gustaf Elis
C. (f. 1837, † 1882), härstammar en
i Förenta staterna bosatt släktgren.
1. Cederblom, J olian Erik,
teknisk lärare och forskare, f. 9 okt. 1834
på Bromö glasbruk, Torsö skn,
Ska-rab. län, † 19 jan. 1913 i Stockholm.
Föräldrar: bruksinspektören Johan C.
och Carolina Elisabet Moberger. —
Efter skolgång i Skara blev C. student
i Uppsala 1854 ocli avlade där bergsex.
1859, studerade vid Falu bergsskola
1859—61, innehade förordnanden vid
gruvstaten och utförde diverse
konstruktioner av motorer och
arbetsmaskiner för kvarnar, sågar, masugnar
m. m. Han var föreståndare för Tekn.
elementarskolan i Malmö 1865—69
samt lärare i matematik och mekanik
där, lärare i tillämpad mekanik vid
Teknologiska inst. (senare Tekn.
högskolan) 1869—77 och prof. i
maskinlära där 1877—99. Han blev led. av
Vet. akad. 1884 och Lantbruksakad.
1890. — C. var en utomordentligt
framstående lärare, vars mångåriga,
väckande undervisning var av största
betydelse för generationer av
blivande ingenjörer. Samtidigt var han
flitigt verksam som praktiserande
ingenjör, ocli genom mångsidighet och
uppslagsrikedom skaffade han sig
namn som teknisk forskare och
konstruktör. Stundom kunde C. synas väl
spekulativ, men han stod alltid på fast
teoretisk-naturvetenskaplig grund vid
försöken att omsätta sina idéer i
praktiken. Hans huvudämnen voro
ångmaskinslära och mekanisk värmelära,
varom han bl. a. skrev
"Ängmaskin-lära med mekanisk värmelära" (1889
—96) och "Problemer till mekaniska
värmeläran och ångmaskinsläran"
(1897, 1899). Han intresserade sig för
centraluppvärmningsproblemet och
gjorde banbrytande insatser på detta
område. Medan fackmännen i övrigt
voro ense om att vårt lands klimat
inte tillät centraluppvärmning,
konstruerade C. en "calorifer", som togs i
brulc vid skolor ocli sjukhus m.m. Han
sysslade bl. a. även med hastighets-
Johan Cederblom.
utväxling och med kullager- och
propellerproblemen. Under de sista tjugo
åren av hans liv var flygproblemet
hans huvudintresse. Sålunda utförde
lian omfattande aerodynamiska
forskningar, särskilt ang. buktiga skivors
lyftkraft och luftmotstånd i en
vindtunnel men publicerade ej resultaten.
En av hans minnestecknare har sagt,
att C. på flygproblemets "alla
områden varit banbrytande och att han
allmänt skulle ha blivit erkänd
såsom föregångsmannen, om lian
offentliggjort sina forskningsresultat, i
den mån desamma framkommit" (E.
Hubendick). Hans teckningar,
beräkningar och modeller bevaras nu i
Tekn. mus. Efter hans död utgavs en
minnesskrift "Ur professor J. E.
Ce-derbloms efterlämnade papper.
Afhandlingar och experiment rörande
flygproblemets lösning" (1920). —
Gift 1864 med Augusta Johanna
Maria Oterdahl. — Litt.: biografi av
T. Lindmark i Vet. akad:s årsbok
1940. S. L.
2. Cederblom, Gerda,
kulturhistoriker, f. 14 april 1867 i Malmö,
† 18 febr. 1931 i Stockholm. Dotter
till C. 1. — C. genomgick Lyceum för
flickor och Tekn. skolan i
Stockholm, varefter hon företog en
studieresa till utlandet. Hon var assistent
vid Riksmus :s etnografiska
samlingar 1894—99, blev e. o. amanuens
vid Nord. mus. 1900 och amanuens
1901 samt erhöll avsked 1929. — C.
ägnade sig åt studiet av den sv.
allmogens materiella kultur, särskilt
dess dräktskick och textila
traditioner. Hon ordnade och katalogiserade
bl. a. mus:s till över 30 000 nummer
uppgående samling av dräktplagg och
skrev ett flertal uppsatser i
dithörande ämnen. Hon var också uppskattad
som föreläsare. C. har utgivit
"Svenska allmogedräkter" (1921),
"Svenska folklivsbilder" (1923) och "Pehr
Hilleström som kulturskildrare" (1—
2, 1927—29). Av värde för
kännedomen om de sv. glasbrukens historia är
"Något om Sveriges äldsta glastill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
