Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cederborgh, Cederborg, släkt - Cederborgh, Fredric - Cedercrantz, ätt - 1. Cedercrantz, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cederborgh
59
Cedercrantz
assessorn Nils Reinhold Cederborg (f.
1742, † 1827), som ägde östra Bor och
Dalkarlshyttan i Lindesbergs
lands-förs. och var delägare i Stjärnfors
bruk i Ljusnarsberg, blev far till
brukspatronen Erie Reinhold
Cederborg (f. 1782, † 1864) och
brukspatronen och förf. Fredric C. (se nedan).
Cederborgh, Fredric,
författare, f. 17 juni 1784 pä östra Bors bruk
i Lindesbergs landsförs., Örebro län,
† 19 jan. 1835 pà Dalkarlshyttan i
samma skn och län. Föräldrar:
brukspatronen assessorn Nils Reinhold C.
och Maria Fredrika Victorin. — C.
inledde sina studier vid Uppsala univ.
redan vid 10 års ålder, men då
resultaten helt uteblevo, skickade
föräldrarna honom år 1800 till Lund, och
där lyckades han med prof. N. H.
Sjöborgs hjälp följ. år avlägga sin
kansliex. År 1802 började han
tjänstgöra i verken, men överallt visade
han ringa intresse för sin karriär.
Han inskrevs i Inrikes
civilexpeditionen i Stockholm 1803 och blev
proto-kollssekr. där 1810, då han tog
avsked. Tidigt hade lian emellertid
visat, att hans håg stod till
litteraturen. Han började i mycket unga år
skriva vers i tidens akademiska stil,
och han läste romaner av Cervantes,
Le Såge, Fielding och Sterne. Den
sistnämndes inflytande är tydligt
märkbart i en självbiografi, som C. skrev
redan som 18-åring och som i
skämtsam ocli ironisk form beskriver hans
barndomstid på bruket, studieåren
och de äventyr han råkat ut för på
sina resor. År 1S08 författade han en
längre berättelse, "Herman
Bergström", vars innehåll lian sedan till
stor del begagnade i de romaner, med
vilka lian för första gången
framträdde inför allmänheten, "Uno von
Trasenberg. Berättelse af friherre
Dolk" (1—3, 1809—10) och "Ottar
Trallings lefnads-målning" (1-—4,
1S10—18). De hade båda en oanad
framgång, och C. blev omedelbart
landets populäraste förf. Att den
nyromantiska kritiken däremot blev
nedgörande var förklarligt: C. blev
med dessa romaner vårt lands förste
realistiske romanförf. Båda
romanerna äro skrivna med skarp blick
för verklighetens smådrag, ocli de
uppvisa ett myller av sådana
händelser och förvecklingar, som C. själv
iakttagit på landsbygden eller i
Sveriges "namnkunniga hufvudstad".
Romanhjältarna befinna sig som C. på
ganska vidsträckta resor, de flesta
äventyren uppleva de dock i hans egen
hemtrakt, den västmanländska
bergslagen. C. hade sinne för både idyllen
och satiren, och hans båda huvudverk
ha inte utan skäl jämförts med
Bellmans och fra Lenngrens arbeten. I
Fredric Cederborgh. Miniatyr (detalj) av
L. H. Roos 1811.
båda romanerna vände han sig mot
ordensväsendet och adelshögfärden
samtidigt med att han uttalade sig
för reformer inom samhällslivet, och
hans strävan gick i samma riktning
även under de år, 1813—16, då han
i Stockholm ägnade sig åt
boktryckerirörelsen. Av särskild
betydelse blev hans moraliserande och
samhällskritiska tidn. Anmärkaren (vår
första liberala oppositionstidn.), för
vilken lian stod som utgivare åren
1816—24. I C:s övriga författarskap
märkas hans skildring av
ryttmästaren Klöfverskjölds äventyr i "Resan
genom lifvet" (1815), som han senare
omarbetade till en pikaresk roman
(1S34), vidare satiren "Herr
öfverdirektören C. A. Grevesmöhlens
porträt" (1S15) samt framför allt
mästerverket "Något litet om grefve
•Taques Pancrace von Himmel och
Jord" (1818 i "Anmärkaren", 1819 i
bokform), en virtuos satir över adlig
högfärd ocli dumhet och en träffsäker
stilimitation, som visar, att C. gått
i skola hos J. H. Kellgren. Mindre
framgång hade han med farsen
"Riddarekandidaten" (1816) och dramen
"Toni" (1819). — År 1823 lämnade
C. Stockholm och levde under
återstoden av sitt liv på sitt kära
Dalkarlshyttan. Där skrev han den populära
sannsagan "Berättelse om ... John
Hall" (1831), och 1834 gav han ut en
omarb. uppl. av sina skrifter i tre bd,
"Ungdoms tidsfördrif". — C. kan i
vår litteraturhistoria betraktas som
"förbindelselänken mellan
sjuttonhundratalets upplysning och
adertonhundratalets liberalism" (Böök). Som
förf. var han ganska ensamstående,
men lian blev genom sin opposition
mot romantiken och genom realismen
i hela sin gärning grundaren av den
romandiktning, som blomstrade upp i
Sverige strax efter hans död. -—- Gift
1823 med Carolina Christina
Rosensvärd. — Litt.: F. Böök, "F. C."
(1925). R. A.
Cedercrantz, ätt, vars äldste kände
stamfar var bonden Lars i Föglö i
Stora Malms skn, Södermani. län.
Bland hans söner, vilka efter
födelsesocknen kallade sig Malmenius,
märkes teol. lektorn i Strängnäs och
kyrkoherden i Aspö prebendeförs.
Nicolaus Laurentii Malmenius (†
1650). En äldre son till denne,
häradshövdingen i Gotlands n. härad Lars
Malmén (f. 1638, † 1719), adlades
1693 med namnet Söderhielm och blev
stamfar för denna ännu levande ätt.
Hans yngre bror, lagmannen Johan
Malmén (C. 1), adlades 1678 med
namnet C. Dennes yngste, postumt
födde son, kammarherren Johan
Daniel C. (f. 1699, † 1765), blev far till
landshövdingen Johan Wilhelm C. (f.
1739, † 1805), gift med Benedikta
Christina Schough, änka efter
handlanden i Halmstad Olof Agrell (f.
1745, † 1786). På ansökan av Johan
Wilhelm C., som var den siste på
svärdssidan av ätten C., adopterades
1803 hans styvson Erik Bernhard
Agrell, slutl. major och tf.
överjägmästare i Kalmar län (f. 1785, † 1850)
på adliga ätten C:s namn och
nummer. Denne blev stamfar för den ännu
levande ättegrenen och farfar till
landshövdingen Conrad C. (C. 2).
1. Cedercrantz, J ohan, före
adlandet Malmenius eller Malmén,
ämbetsman, f. 23 juli 1646 i Strängnäs,
† 21 dec. 1699 på Vegeholm i
Strövels-torps skn, Kristianst. län. Föräldrar:
teol. lektorn och kyrkoherden Nicolaus
Laurentii Malmenius och Helena
Hansdotter Fick. — C. blev student
i Uppsala 1665 men måste s. å.
avbryta sina studier av brist på pengar.
Han fick anställning i
generalguver-nementskansliet i Riga samt
tjänstgjorde bl. a. vid förhandlingarna med
Ryssland 1666 och med Polen 1669.
Han företog därefter en utrikes
studieresa och anställdes 1670 som
guvernementssekr. på Gotland. Tre
år senare blev han
generalguverne-mentsfiskal över drottning Kristinas
underhållsländer, till vilka Gotland
hörde, och v. lagman över Gotland
och Öland samt året därpå hauptman
över Gotland. Vid danskarnas
erövring av Gotland 1676 måste han
lämna sina ämbeten och blev i stället
1677 sekr. at riksrådet Göran
Gyllenstierna, som var generalguvernör
över drottning Kristinas
underhållsländer, och användes i Amiralitets-,
Kammar- och
Reduktionskollegierna. C. adlades 1678 och erhöll s. å.
anställning som översekr. åt
drottning Kristina i Rom. Samtidigt
utnämndes han av henne till
ståthållare över Gotland och Öland. — För
drottning Kristinas räkning fick C.
sköta underhandlingar med Frank-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
