Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cedergren, Henrik - Cedergren, Hugo, ungdomsledare, se nedan - Cedergren, Nils - Cedergren, Pehr Wilhelm - 1. Cedergren, Hugo - 2. Cedergren, Elsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cedercrona
62
Cedergren
öppnades en ny telefonstation i
Staden mellan broarna. Bolagets
verksamhet hade frän början en
glänsande framgång, abonnentantalet växte
med rask takt, och det nya
telefonbolaget vann allmänhetens förtroende
tack vare sin rationella, tekniskt
pålitliga drift och sina billiga
telefontaxor. Redan 1885 hade Stockholm
flera telefonapparater än någon
annan europeisk stad. År 1887
centraliserades de mindre stationerna till
huvudstationen vid
Malmskillnadsgatan, vilken kröntes med det då mycket
omtalade telefontornet för
monteringen av de då brukliga, täta
luftledningarna. Telefonbolagets
verksamhetsområde omfattade alla städer och
platser inom 70 km från Stockholm. -—
C. gick ständigt i spetsen för tekniska
förbättringar. Så införde han 1884
det första s. k. multipelbordet i
Europa, och 1890 konstruerade han de
underjordiska cementtrummorna för
telefonkablarna, varigenom man kunde
befria gatorna från de obekväma,
skrymmande luftledningarna. C:s
bolag behärskade snart icke blott det sv.
telefonväsendet — för landsorten
uppträdde det som
telefonanläggningsen-treprenören utan konkurrens — utan
erhöll också internat, anseende och
snart även en bemärkt plats på
världsmarknaden. C. grundade 1900
Sv.-dansk-ryska telefonab., som
erhöll koncession i Moskva för ryska
telefonväsendet., och s. å. Telefonab.
Cedergren i Warszawa för polska
telefonväsendet. I dessa bolag
beklädde C. posterna som överingenjör
och verkst. dir. Stockholmsbolaget
hade dock den säkraste framgången,
och i Stockholm uppgick
abonnentantalet 1 jan. 1907 till 51 556. — C.
var typen för en industriledare, rikt
begåvad, energisk och ekonomiskt
framsynt. Honom tillkommer främst
hedern av att det sv. telefonväsendet
länge stod främst i Europa, såväl
tekniskt som administrativt ocli
ekonomiskt. Han ansågs som Europas
främste telefontekniker på sin tid.
Själv efterlämnade C. en förmögenhet
på omkr. 11 mill. kr., varav enligt
hans testamente 5 mill. kr. skulle
utgöra en fond för obemedlade begåvade
barns uppfostran. Till Tekn.
högskolan donerade C. en stipendiefond, som
även bestrider kostnaderna för den
Cedergrenska medaljen, som vart
femte år utdelas för förtjänstfullt
författarskap inom elektroteknikens
område. — Gift 1) 1877 med Emma
Sophia Frisk, † 1882; 2) 1907 med
Ida Fredrika Johanna Pegelow.
—-Litt.: levnadsteckn. av E. Hubendick
1925 (i manuskript). S. R.
Cedergren, Hugo, ungdomsledare,
se nedan.
Hugo Cedergren.
Cedergren, Nils, arméofficer, f.
19 okt. 1752, † 25 april 1825 i
Stockholm. -— C. blev löjtnant vid Finska
brigaden 1783, kapten 1788, major
1790, överstelöjtnant 1796 och överste
i armén 1802. Under Gustav III:s
finska krig utmärkte han sig särskilt
i slaget vid Porrassalmi. År 1808 var
han chef för finska arméns fjärde
brigad och gjorde en vacker insats i
slaget vid Oravais. Följ. år blev han chef
för fortifikationen, bevistade
krigsrådet i Härnösand och utförde bl. a.
rivningen av bron vid Sävar. Han
liar emellertid blivit skarpt klandrad
för sitt förhållande under striderna
i Västerbotten. C. blev 1813
kommendant på Karlstens1 fästning. —
Ogift. H. N.
Cedergren, Pehr Wilhelm,
marinmålare, f. 17 nov. 1823 i
Stockholm, † 3 okt. 1896 i Spånga,
Stockholms län. Föräldrar: blockmakaren
Isak C. och Brita Kristina Lundberg.
— Född i ett fattigt hein fick C. redan
vid nio års ålder bidra till familjens
uppehälle som skeppsgosse. Han blev
korpral 1840 och lärling i
skeppsbyggeri 1S41 samt avancerade till
verkmästare vid Mariningenjörsdep.
1872. Hans naturliga färdighet i
teckning tilldrog sig överordnades
uppmärksamhet, och tack vare Nils
Månsson Mandelgren fick lian genomgå en
kurs vid Konstakad. 1844—45. Under
en resa till England ocli Skottland
och ett uppehåll i Paris 1851 samt en
vistelse i Danmark 1856 fick C.
tillfälle att sätta sig in i marinmåleriets
teknik. Han ägnade sig nu med allt
större iver åt konsten och producerade
med åren ett stort antal bilder, där
fartyg av olika slag utgöra ett
ständigt återkommande motiv. Som
exempel kunna nämnas en stor vy över
Norrström (Stockholms stadsmus.),
"Svenska örlogsfartyg under
klargöring efter drabbning" (1861, Nat.
mus.) och "Utsigt vid Waxholm"
(1863, tillhör konungen). C. var en
flitig tecknare och medarbetade i Ny
illustrerad tidn. — C. beskrives som
en "blid, vänfast hedersman" och var
en uppskattad led. av
konstnärs-juntan "Februaribröderna" samt av
Konstnärsklubben. — Gift 1849 med
Anna Brita Högmark. Th. N.
1. Cedergren, Carl Axel Hugo,
ungdomsledare, f. 26 juli 1891 i
Gävle. Föräldrar: kamreren Axel C. och
Augusta Peterson. — C. blev fil.
kand. 1913 och fil. mag. 1915 i Lund.
År 1906 inträdde han i K. F. U. M.
och har därefter ägnat sig åt denna
rörelse. Han var sekr. i dess
häl-singborgsfören. 1914—18, resesekr. i
sv. K. F. U. M.-förb. 1918—19, bitr.
sekr. i K. F. U. M:s
stockholms-fören. 1919—20 och förste sekr. där
1921—24. Sedan 1924 är lian
general-sekr. i sv. K. F. U. M. C. har även
arbetat för samverkan mellan de
nordiska K. F. U. M.-förb. och intar
en bemärkt plats i ledningen för
världsförb. för K. F. U. M. Sedan
1926 är han led. av K. F. U. M:s
världskommitté och sedan 1931 ordf.
i dess Extension committee
(missionskommitté). C., som sedan 1920 varit
föreståndare för K. F. U. M:s
sekr.-inst., har, sedan institutet gjorts
gemensamt för K. F. U. M. och K. F. U.
K., fått ledningen av detsamma. Han
var 1919—34 v. scoutchef och är
sedan 1934 scoutchef i K. F. U. M:s
scoutförb. samt sedan 1938 förste v.
ordf. i Sv. scoutrådet. Efter
krigsutbrottet 1939 har C. lett det viktiga
arbetet inom organisationen Hjälp
krigets offer (H. K. O.), som verkar för
vården om krigsfångar och andra
krigets offer i olika krigförande länder.
C. tillhörde grundarna av
Rotary-rörelsen i Sverige 1925 och var
Stockholmsklubbens ordf. 1939—40. —Gift
1929 med grevinnan Elsa Bernadotte
af Wisborg (C. 2). E. Bm.
2. Cedergren, Elsa Victoria, i.
grevinna Bernadotte af Wisborg,
ungdomsledare, f. 3 aug. 1893 i
Stockholm. Föräldrar: prins Oscar
Bernadotte och Ebba Munck af Fulkila. Om
C:s släkt se Bernadotte. — C., som
sedan 1919 tillhör K. F. U. K., är
sedan 1922 styr.-led. i Förbundet av
Sveriges K. F. U. K. och från 1925
dess ordf. Hon var 1927—29 styr.-led.
i K. F. U. K:s centralfören. i
Stockholm och är sedan 1925 Sveriges repr.
i K. F. U. K:s världsråd samt sedan
1930 led. av K. F. U. K:s världsförb: s.
verkst. utskott (en av dess v. ordf.
från 1938). C., som livligt intresserat
sig för att utveckla K. F. U. K:s
scoutarbete, är sedan 1929 dettas
chef ocli led. av Sveriges flickscout-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
