- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
66

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Cederhielm, Josias Carl - 8. Cederhielm, Germund Ludvig - Cederholm, Axel Fredrik - Cederholm, ätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Cederhielm

66

Cederhielm

Germund Ludvig Cederhielm. Målning (detalj)
av okänd konstnär.

mot Gustav III:s regeringssystem
och de ledande männen, vilka han
utmålade med en hänsynslös,
satirisk skärpa, som väckte uppseende
ocli skadeglädje men samtidigt i
vida kretsar mottogs med ursinne.
En hel rad förslag rörande
författningen ocli administrationen
publicerades även där. År 1786 stod C. nära
sitt politiska mål; han
rekommenderades av Armfelt ocli Schröderheim
till statssekr. i Handels- och
finansexpeditionen men blev utslagen av
en konkurrent ocli gjordes då till
kommerseråd över stat. Samtidigt
gick han miste om rollen som
oppositionsledare på grund av sin oklara
politiska ställning. Han sysselsatte
sig fortfarande ivrigt med politiken
och uppnådde en viss auktoritet i
finansärenden. Strax fore sin död
utgav han "Strödda tankar om
handt-werkerierne i riket" (1794) och
påbörjade en samlad framställning av
sin politiska åskådning. — Gift 1757
med Catharina Margareta
Tiger-hielrn. — Litt.: 0. Levertin, "En
aristokratisk tidningsskrifvare och
hans familj" (i "Svenska gestalter",
1903). T. D.

8. Cederhielm, Germund
Ludvig, greve, hovman, f. 8 april 1755 i
Jönköping, † S febr. 1841 i Linköping.
Son till C. 6 i hans andra gifte. ■—
C. blev student i Uppsala 176S,
anställdes som livdrabant 1770 och
medföljde 1774 överste L. P. von
Kaul-bars’ beckickning till S:t
Petersburg, där han fick företräde hos
Katarina II. S. å. blev han kornett
vid Lätta livdragonerna, avancerade
till löjtnant 1778, till stabskapten
1781, till sekundmajor 1785 och till
premiärmajor 17S8. Under åren 1776
—81 företog C. vidsträckta utländska
resor, besökte hoven i Berlin och Wien,
där lian fick företräde hos både Fred-

rik den store och Maria Teresia,
uppvaktade i Rom påven Pius VI och
hade J. T. Sergel som ciceron bland
stadens minnesmärken. I Paris vann
han inträde vid Ludvig XVI:s och
Marie Antoinettes hov och ingick 1778
i fransk krigstjänst som capitaine à
la suite vid Prince d’Ahrenbergs
tyska infanterireg. de la Marek samt
avancerade till överste därstädes
1780. S. å. tjänstgjorde C. även i
Spanien, där han deltog i de
förbundna spanska och franska
arméernas angrepp på Gibraltar. Efter en
tids militär tjänstgöring i hemlandet
utnämndes han 1783 till attaché vid
sv. beskickningen i Paris, där baron
E. M. Stael von Holstein var sv.
ambassadör, och i madame de Staëls
lysande salong kom han i beröring
med många av samtidens ledande
personligheter. Då Gustav III 1784
besökte Paris, anslöts C. till konungens
svit och tillhörde under de närmaste
åren dennes intimaste umgänge, tills
han 1789 tog avsked i harm över
Förenings- och säkerhetsakten. Inte
heller under Gustav IV Adolfs
regeringstid mottog han några offentliga
befattningar och avböjde även efter
revolutionen 1809 hedern att bli sv.
ambassadör i Paris. Först 1811
återinträdde han i hovtjänsten ss.
överste-kammarjunkare och var guvernör för
arvprins Oscar 1812—15. C. blev
serafimerriddare 1818 och upphöjdes
i grevligt stånd 1822 men tog ej
introduktion. Större delen av sina
återstående dagar tillbragte han på sin
egendom Säby i Östergötland och
utövade där en storslagen gästfrihet.
Han förde en livlig korrespondens med
flera av landets märkligaste
personligheter, ss. Lars von Engeström,
Jacob De la Gardie, Claes Fleming samt
Gustaf och Magnus Stenbock. Av sina
samtida skildras C. som en älskvärd
och redbar man med hög bildning,
mångsidig beläsenhet och
medryckande personlig charm. Den väldiga
ceder-hielmska handskriftsamlingen och
ättens familjearkiv testamenterade lian
till Uppsala univ.-bibl. C. blev
hedersled. i Lantbruksakad. 1812 och
i Konstakad. 1813. — Ogift.

Cederholm, Axel Fredrik,
skådespelare och operasångare, f. 29 sept.
1780 i Stockholm, † 9 dec. 1828
därstädes. Föräldrar: kocken Carl
Fredrik C. och Maria Catharina
Wahlström.— C. blev 1793 elev vid K.
teatrarna; därefter erhöll han utbildning
för A. Widerberg. Han hade sceniska
förutsättningar i en vacker och
högrest gestalt och i en manlig och
klangskön stämma; han väckte också
uppmärksamhet redan i sin första
uppgift, Ninus’ skugga i Voltaires
"Se-miramis". C. var anställd vid K. teat-

rarna åren 1800—20 och tillhörde de
mera framstående artisterna. Ur hans
rollgalleri kunna nämnas Léon i F. B.
Hoffmans på sin tid mycket populära
dram "Slottet Montenero", där han
spelade så ypperligt, "att man derföre
gerna ursäktade hans svaghet som
sångare", samt Carl Gustaf i
Kellgrens skådespel "Drottning
Christina", som "han gaf med en sublim
rörelse". Som Dorval i Monvels
fyrakts-dram "Klosteroffren" uppges lian ha.
varit mästerlig, likaså i titelrollen i
komedin "Czar Peter,
skeppstimmerman i Holland". C. hade emellertid
"ett högst besynnerligt och retligt
lynne", och detta i förening med
ansträngande teaterarbete och måttlös
gourmandise åstadkom ett för tidigt
åldrande, varför han redan vid 40 års
ålder måste dra sig tillbaka från
scenen. — C. var i sin ungdom även elev
vid Konstakad., där han ansågs
begåvad för målarkonsten och erhöll flera
pris. Alster av hans hand finnas bl. a.
i Westinska samlingen i Uppsala
univ.-bibl. och i Nat. mus. — Ogift.

A. L., (S. T.).

Cederholm, ätt, vars äldste kände
stamfar, häradsskrivaren Björn
Nilsson, levde vid mitten av 1600-talet.
En äldre son till honom var
inspektören vid Stora sjötullen Nils Björns^
son († 1698), vars barn antogo
släktnamnet C. Äldre sonen, presidenten i
Göta hovrätt Bernhard C. (se nedan),
adlades 1714 med bibehållet namn;
han slöt själv sin ätt. Tills, med denne
adlades hans yngre bror, kaptenen
vid Närke-Värmlands reg. Isak G. (f.
på 1680-talet, † 1718), men lian tog
aldrig introduktion på Riddarhuset.
En yngre son till häradsskrivaren
Björn Nilsson, husgerådsmästaren
Jakob Björnsson, adlades 1719 med
namnet Björnstedt men
introducerades aldrig på Riddarhuset.

Axel Fredrik Cederholm. Etsning av L. H.
Roos 1824.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/2/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free