Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Cederschiöld, Pehr Gustaf - 4. Cederschjöld, Fredrik - 5. Cederschjöld, Gustaf - 6. Cederschiöld, Staffan - 7. Cederschiöld, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cederschiöld
60
Cederschiöld
Fredrik Cederschiöld.
lin 1816 ocli utgav Journal för
ani-mal magnetism 1815—21. — C. var
livligt politiskt intresserad och
förfäktade den konstitutionella frihetens
principer. Han tillhörde 1815—45
riksdagen, där han utövade ett visst
inflytande på Riddarhuset, var bl. a.
led. av konstitutionsutskottet och
utgav "Handbok för riksdagsmän"
(1822), "Riksdagen i Stockholm år
1719" (1—2, 1825—26) och "Försök
att bringa Sweriges grundlagar i
system" (1828). — Gift 1812 med
friherrinnan Cordelia Maria Charlotta
von Boije. S. L.
4. Cederschiöld, Fredrik
August, obstetriker, f. 27 maj 1813 i
Stockholm, † 10 mars 1883 därstädes.
Son till C. 3. — C. blev student 1831,
filol. kand. 1833, fil. kand. 1835, med.
kand. 1837, med. lic. 1839 samt kir.
mag. och med. dr 1840, allt vid Lunds
univ. Efter olika läkarförordnanden,
bl. a. som provinsialläkare i Nora
och i Stockholms distrikt, var han
med prof:s titel lärare vid
Undervisningsanstalten för barnmorskor i
Stockholm 1855—80. — C. hade
liksom fadern obstetriken till sitt
huvudfack. För barnmorskeundervisningen
utgav han nya uppl. av faderns
läroböcker och skrev även själv två
sådana, "Lärobok för barnmorskor" (1873)
och "Lärobok för barnmorskor uti den
instrumentala förlossningskonsten"
(1874). De voro bearbetningar av
faderns arbeten men hade ej alltid
anpassats efter tidens krav, t. ex.
rörande antiseptiken. I motsats till fadern
tvivlade C. överhuvudtaget på smitta,
även beträffande barnsängsfeber och
kolera. — Ären 1853—66 tillhörde C.
riksdagen och intresserade sig där för
den medicinska undervisningens
förbättrande och för
flickundervisning-en. Bl. a. motionerade han om anslag
till en normalskola för flickor i
Stockholm. C. var reformvän och verkade
på Riddarhuset vid 1865—66 års
riksdag vältaligt för
representationsreformen. Han tog initiativ även till ett
sjukhus för kroniskt sjuka (nuv.
Stockholms sjukhem). — Gift 1844
med Agnes Memsen. S. L.
5. Cederschöld, Gustaf,
sjukgymnast, f. 13 okt. 1845 i Nora, † 1
maj 1923 i Stockholm. Son till C. 4.
— Efter skolgång i Stockholm kom C.
1866 till Krigsskolan, avlade
officers-ex. 1869 och blev s. å. underlöjtnant
vid Svea livgarde, erhöll avsked
1871, genomgick Gymnastiska
central-inst. 1870—71, studerade anatomi vid
Karol. inst. och var 1871—72
praktiserande sjukgymnast i Stockholm.
Han upprättade 1872 ett
sjukgym-nastiskt inst. i Hannover, återvände
1879 till praktik i Stockholm, erhöll
prof:s namn 1888, flyttade 1890 till
Baden-Baden och 1895 åter till
Stockholm. — B:s livsintresse var
sjukgymnastiken, där han vann
ryktbarhet som praktiker och som
upphovsman till nya behandlingsmetoder.
Bl. a. använde han med goda resultat
massage mot migrän, näs- och
svalgkatarrer, mag- och tarmkatarrer m. m.
samt utbildade en metod att genom
rytmiskt tryck söka avlägsna
sam-manväxningar. I Hannover verkade
han genom sin driftighet
framgångsrikt och utgav ett par broschyrer om
den sv. sjukgymnastiken, "über die
schwedische Heilgymnastik" (1876)
och "über passive Bewegungen"
(1878). Han var mycket uppskattad
även i Stockholm, där han
specialiserade sig på näs- och
svalgsjukdomar. På uppmaning av storhertigen
av Baden, som i Stockholm 1889
behandlades av C., flyttade han under
några år sitt inst. till Baden-Baden.
C. var en verksam man, som trots sin
höga ålder ännu kort före sin
bortgång arbetade i sjukgymnastikens
tjänst. — Gift 1871 med Jenny
Charlotta Memsen. S. L.
6. Cederschiöld, S taffan Fredrik
Robert Pehr, ämbetsman, f. 28 jan.
1847 i Stockholm, † 9 jan. 1927
därstädes. Föräldrar: kammarrådet Rudolf
Uranius C. och Louise Gustava
Adel-heid Quaade. Brorsons son till C. 2.
—■ C. avlade i Stockholm
mogenhets-ex. 1864 och i Uppsala kansliex. 1867
samt ex. till rättegångsverken 1871.
Efter en grundlig utbildning vid
olika centrala ämbetsverk
tjänstgjorde lian ss. notarie hos riksdagens
statsutskott 1876—82, ss. sekr. hos
kommittén ang. järnvägstrafikstyr:s
förvaltning 1876—78 och ss. sekr.
hos riksdagens revisorer 1877—81.
År 1876 utnämndes han till
kammarherre. Följ. år anställdes ban ss.
amanuens i Kommerskollegium, där
han 1882—91 var tf. kommerseråd
och chef för avd. utrikeshandel och
sjöfart. Sedan 1878—79 års kris
hörde C. till det rådande
frihandels-vänliga systemets bestämda
motståndare och understödde ivrigt kravet
på införandet av spannmålstullar. År
1888, då protektionisterna av en
tillfällighet fingo absolut majoritet,
invaldes C. i Andra K. ss. repr. för
Stockholms stad, blev led. av
bevillningsutskottet samt kanslideputerad.
Han anslöt sig till det nybildade Nya
lantmannapartiet men förlorade
redan 1890 i samband med detta partis
valnederlag sin plats i kammaren.
Följ. år utnämndes han till
kommerseråd och utsågs 1898 till
gene-raltulldir. Under C:s chefskap
utfärdades tulltaxorna 1904 och 1911,
många betydelsefulla instruktioner
och reglementen samt förordningar
om frihamn 1907 ocli frilager 1912.
Han erhöll avsked 1917. — Gift 1873
med Sophie Montgomery.
7. Cederschiöld, Johan Gustaf
Christoffer, språkforskare, skolman,
högskollärare, f. 25 juni 1849 i
Stockholm, † 5 maj 1928 i Lund. Föräldrar:
expeditionssekreteraren fil. dr Gustaf
C. och Elsa Wilhelmina Borg. Sonson
till C. 2. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1868 blev C. fil. kand. 1873
och fil. dr 1874 i Lund. Åren 1875—
83 var han docent i nordiska språk
därstädes och tjänstgjorde under
större delen av denna tid som notarie vid
filosofiska fakulteten. Åren 1880—82
var han lärare vid Lunds fullständiga
läroverk för flickor och blev därefter
(1882) föreståndare för Göteborgs nya
elementarläroverk för flickor (till
1889). C. var led. av kommittén ang.
undervisningen i de enskilda
flickskolorna 1S85—88 och led. av Göteborgs
stads allm. folkskolestyr. 1887—89.
Sistn. år blev lian åter docent i
nordiska språk i Lund (till 1894) och
medarb. i Sv. akad:s ordbok (till
1907). C. kallades till prof. i nordiska
Staffan Cederschiöld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
