Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Cederschiöld, Hugo - 10. Cederschiöld, Vilhelm - 11. Cederschiöld, Gunnar - Cedersparre, ätt - Cedersparre, Johan Conrad - Cederström, Hjalmar - Cederström, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cederschiöld
60
Cederschiöld
leriet 1926—31. Under åren 1918—31
verkade han som sekr. eller sakkunnig
i kommittéer för omarbetande av
skjutinstruktionen och
exercisreglementet för infanteriet. Han har även
varit ledare för
infanteriutbildnings-och organisationsförsök inom armén
och deltagit i utarbetandet av
exercisreglemente och skjutinstruktion för
granatkastare. För sin verksamhet
inom frivilliga skytterörelsen och
frivilliga landstormsrörelsen har han
erhållit förtjänstmedaljer. C. blev led.
av Krigsvet. akad. 1929. — Gift 1908
med friherrinnan Ingeborg Margareta
Barbara Wrangel von Brehmer. F. M.
10. Cederschiöld, Gustaf
Vil-h e l m, språkman, skolman, f. 22 maj
1S82 i Lund. Son till C. 7. — Efter
mogenhetsex. i Göteborg 1900 blev
C. fil. kand. där 1903, fil. lic. i
Uppsala 1909 och fil. dr därstädes
1913. Han var lärare vid Billströmska
folkhögskolan på Tjörn 1905—06, vid
Göteborgs högre samskola 1910—13
och vid Göteborgs högre
latinläroverk 1913—15. Sedan 1915 är C.
lektor i modersmålet och historia vid
numera Vasa högre allm. läroverk i
Göteborg. Ären 1917—27 var han
lärare vid Göteborgs kvinnliga
folkskoleseminarium och 1914—32 vid
Kjellbergs högre
lärarinneseminarium. Jämte sin drsavhandl.,
"Studier över genusväxlingen i
fornväst-nordiska och fornsvenska" (1913), har
C. författat språkvetenskapliga,
folkloristiska, litteraturhistoriska och
pedagogiska uppsatser. Den moderna
svenskan har lian behandlat i arbeten
ss. "God och dålig svenska" (1927)
och "Konsten att skriva svenska"
(1930). År 1932 utkom "Sant och
osant i folksägnerna". — Gift 1908
med Hildur Kjellberg. S. J.
11. Cederschiöld, Mathias
Gunnar, författare, konstnär, affärsman,
f. 30 juli 1887 i Västerstads skn,
Malmöh. län. Bror till C. 10. — C.
avlade studentex. i Göteborg 1906 och
studerade därefter målarkonst vid
Valands målarskola i Göteborg samt
i Köpenhamn och Paris men har blivit
mest känd genom sin journalistik och
sitt författarskap (rese- och
krigsskildringar samt konstnärsinteriörer).
Bland hans populäraste böcker — som
lian själv illustrerat med sitt snabba
och träffsäkra ritstift —- märkas de
rappt och temperamentsfullt skrivna
"Bland artister och hyggligt folk i
Paris" (1915), "Infödingarna på
Manhattan" (1916), "Upp- och nedvända
världen" (1919), "I Skärselden och
på andra ställen" (1931) och "13 år
med Ivar Kreuger" (1937). C. är
sedan 1919 anställd i Sv.
tändsticks-ab. — Gift 1913 med Elsa Steffen.
R. A.
Hjalmar Cederström,
Cedersparre, ätt, vars äldste
kände stamfar Arvid Joungh († 1708)
in-konl till Sverige från Skottland; han
blev 1658 löjtnant vid Amiralitetet
och var slutligen borgare och
handelsman i Borås. Hans son, översten Peter
Joungh (f. 1664, † 1757), adlades 1716
med namnet C. och blev far till
översten i holsteinsk tjänst Per C. (f. 1691,
† 1749) och kaptenen och pietisten
Johan Conrad C. (se nedan). Ätten
utdog på svärdssidan troligen med Per
C:s äldste son, kronobrännmästaren i
Härnösand Per Johan C. (f. 1737, †
1S16).
Cedersparre, Johan Conrad,
arméofficer, pietist, f. 23 april 1699,
† 29 juli 1765 på Skevik i Värmdö
skn, Stockholms län. Föräldrar:
översten Peter C., tidigare Joungh, och
Brita Luthman. — C., som började
sin militära tjänstgöring vid
Viborgska dragonreg., blev löjtnant vid
Skånska fortifikationsbrigaden 1723 och
vid Göteborgsbrigaden 1731. Någon
framstående officer blev lian aldrig,
och han erhöll på egen begäran avsked
1734. Däremot blev han en av de
ledande krafterna i den radikala
pietistiska sekt, som blivit bekant under
beteckningarna Erikssönerna (efter
upphovsmännen, de finländska
bröderna Jakob och Erik Eriksson) eller
skevikarna. Då bröderna Eriksson på
grund av sin opposition mot kyrkan
blevo landsförvisade, följdes de genom
Danmark, Holland och Tyskland av
bl. a. C. och hans familj. År 1745
återvände sektmedl. till Sverige och slogo
sig ned på gården Skevik på
Värmdön. C., som var en fin och djupt
religiös personlighet, blev där under sina
sista år en av sektens ledare. — Gift
1726 med Charlotta Christina
Sinclair. — Litt.: G. Janzon, "Bidrag
till skevikarnes historia" (1866); A.
Kämpe, "Främlingarna på Skevik"
(1924). R. A.
Cederström, Carl H j almar,
ingenjör, f. 4 juli 1880 i Stockholm.
Föräldrar: arkitekten Carl C. och
Karolina Månsson. ■—- C.
utexaminerades från Tekn. skolans i Stockholm
byggnadsyrkesskola 1900. Han
grundade 1902 i Stockholm en egen
arkitektbyrå, som specialiserade sig på
sjukhusbyggnader. Den har utfört
projekt till ett flertal sjukhus i hela
landet, och C. är en av landets mest
kända och anlitade experter inom
detta fack. Han har varit mångårig
kommunalman i Södertälje, led. av
flera k. kommittéer och är ordf. i
Internat. sjukhusfören:s studieutskott
nr 39 för centralarkiv samt
initiativtagare till och led. av styr. för
Centrala sjukhusarkivet i Sverige m. m.
År 1930 upprättade han generalplanen
för Stockholms stads
sjukhusväsendes omorganisation. Stockholms stads
nya centrallasarett för 1 200
patienter, Södersjukhuset, till vilket
beviljades anslag 1937 och för vilket C. är
chefsarkitekt, ingår som ett led i denna
plan. Han tillkallades 1938 av
handelsminister P. E. Sköld för att
verkställa en utredning rörande
utnyttjande av industrins
överskottsproduktion under en lågkonjunktur. Som
resultat av denna utredning framlade
C. ett förslag för skapandet av en
högvärdig invalid- och
ålderdomsförsörjning. En försöksstation, av C. kallad
"Socialstaden", skulle enligt förslaget
anslutas till Södersjukhusets sociala
avd., förläggas på landet, förses med
jordbruk och verkstäder samt tvenne
forskningsinst., ett för socialväsendet
och ett för byggnadsindustrin och
kombineras med anstalter för
förebyggande sjukvård, omvårdnad av
barn och mödrar samt semesterhem
och skolor för yrkesundervisning.
■—-Gift 1908 med Ester Charlotta
Fos-selius. S. R.
Cederström, ätt, vars äldste
kände stamfar, handelsmannen och
rådmannen i Kalmar Carl Joensson (†•
1670), blev far till biskopen i
Västerås stift Carl Carlsson (se denne),
som 1678 fick adliga privilegier och
rättigheter; hans barn blevo 1684 för
faderns förtjänster adlade med
namnet C. Från biskopens; söner Olof
C-och Sven C. härstamma den
friherr-liga och den adliga ätten C. — A)
Riksrådet Olof C. (C. 1) upphöjdes
1731 i friherrligt stånd och blev
stamfar för den nu levande ätten. Bland
hans söner märkas landshövdingen i
Vasa län, generalmajoren friherre
Bror C. (f. 1720, † 1787), översten i
armén friherre Claes C. (f. 1726, †
1778), löjtnanten friherre Gustaf C.
(f. 1727, † 1773), kaptenen friherre
Anders C. (f. 1729, † 1793) och v.
amiralen friherre Jakob C. (f. 1737,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
