Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cederström, ätt - 1. Cederström, Olof - 2. Cederström, Bror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cederström
73
Cederström
† 1795), stamfäder för den friherrliga
ättens fem huvudgrenar. -—- a) Till
den äldsta grenen hörde friherre Bror
C:s son, generallöjtnanten friherre
Bror C. (C. 2), som i sitt andra
äktenskap var gift med skaldinnan oeh
konstnärinnan Charlotte C., f.
grevinna Mörner af Morlanda (C. 3). C. 2:s
son i första giftet, generallöjtnanten
friherre Bror C. (C. 7), blev far till
generallöjtnanten friherre Claes C.
(C. 10). Dennes äldsta dotter,
friherrinnan Henriette C. (C. 14), gifte
sig 1S84 med hovmarskalken Gustaf
Johan Coyet (f. 1853, † 1924).
Hennes bror, översten för Kronprinsens
husarreg. friherre Bror C. (C. 15),
gifte sig 1898 med skådespelerskan
Ellen Hartman, f. Hedlund (C. 16).
En yngre bror till C. 14 och C. 15 är
f. d. översten för Skånska husarreg.
friherre Claes C. (C. 17). — b) Till den
andra huvudgrenen hörde friherre
Claes C:s äldste son, generalamiralen
friherre Rudolf C. (C. 4), som 1819
erhöll grevlig värdighet enligt 37 § R. F.
Hans äldste son, översten i armén greve
Claes Anton C. (f. 1795, † 1849), blev
far till målaren friherre Thure C. (C.
12). Yngre söner till C. 4 voro
majoren friherre Olof Rudolf C. (f. 1800,
† 1856), farfar till fredsdomaren i
grevskapet Breconshire i Wales
friherre Olof Rudolf C. (f. 1870), som
1899 gifte sig med sångerskan Adelina
Patti (f. 1S43, † 1919), samt
premiärlöjtnanten friherre Carl Emanuel
C. (f. 1804, † 1892). Dennes äldste
son, kabinettskammarherren friherre
Carl Gustaf Rudolf C. (f. 1841, †
1925), blev far till överintendenten
friherre Rudolf C. (C. 19). En yngre
son till friherre Carl Emanuel C. var
målaren friherre Gustaf C. (C. 13).
Yngre söner till friherre Claes C. voro
översten friherre Claës C. (C. 5), som
1800 avsade sig adelskapet och
därefter kallade sig Claësson, samt
generalmajoren friherre Carl C. (C. 6),
far till läkaren friherre Carl C. (C.
11). — c) Till den fjärde
huvudgrenen hörde kaptenen friherre
Anders C:s äldste son,
understallmäs-taren friherre Anders C. (f. 1778, †
1832). Dennes son, politikern friherre
Anders C. (C. 9), blev farfar till den
förste sv. flygaren friherre Carl C.
(C. 18). En yngre son till kaptenen
friherre Anders C. var presidenten i
Kammarkollegium friherre Jacob C.
(C. 8). — d) Den från v. amiralen
friherre Jakob C. härstammande
femte huvudgrenen fortlever i Argentina.
— B) Biskopen Carl Carlssons yngste
son, hovmarskalken Sven C. (f. 1691,
† 1767), ärvde av sin mor Catharina,
f. Bröms (se denna), omfattande
bruksegendomar i Gävleb. och
Kopparb. län, Ockelboverken. Med Sven
C:s sonson, kammarherren Cail C. (f.
1765, † 1815), utdog den adliga ätten
C. på svärdssidan.
1. Cederström, Olof, före
adlandet Carlsson, friherre, ämbetsman, f.
28 sept. 1679 i Stockholm, † 20 mars
1745 därstädes. Föräldrar: biskopen
Carl Carlsson ocli Margareta
Swebi-lia. — C. erhöll adelskap 1684. Han
blev student i Uppsala 1693 och
företog en utrikes studieresa 1699—1705,
varefter han inträdde i Kansliet och
1711 blev kanslist vid Inrikes
civilexpeditionen. Året därpå kallades C.
till Karl XII: 8 fältkansli, var med
om Benderkalabaliken och följde
därefter konungen. Efter hemkomsten
till Sverige blev han expeditionssekr.
1716 och deltog därefter bl. a. i
arbetet på förvaltningens omdaning.
Från 1719 deltog C. i
riksdagspolitiken, företrädde där ständerväldets
idéer och ville stärka sekreta
utskottets position. Mot slutet av 1720-talet
tillkämpade sig Arvid Horn ett
avgörande inflytande och gjorde sin
anhängare C. till statssekr. i Inrikes
civilexpeditionen 1728 och till friherre
1731. På 1730-talet slöt sig C. till
hattpartiet, Arvid Horns
motståndare, vilkas seger vid riksdagen 1738—
39 förde C. till riksrådsämbetet. C:s
viktigaste verksamhetsfält som
riksråd blev den inre förvaltningen. Han
blev kansler för Åbo akad. 1739, ordf.
i kommissionen ang. Kammarverkets
förbättrande 1741, i lagkommissionen
1742, i kommissionen ang. Finlands
upphjälpande 1743 och i
kommissionen ang. järnhandeln s. å. —- Gift 1)
1705 med Christina Margareta
Silf-verklou, † 1717; 2) 1719 med
friherrinnan Maria Charlotta Rålamb. T. D.
2. Cederström, Bror, friherre,
arméofficer, f. 7 sept. 1754 i Stockholm,
†Sokt. 1816 i Växjö. Föräldrar:
landshövdingen ocli generalmajoren fri-
Olof Cederström. Målning (detalj) av J. H.
Scheffel.
Bror Cederström. Målning (detalj) av P.
Krafft d. y. 1806 (Arméförvaltningen).
herre Bror Olofsson C. och Sara
Christina Zedritz. Sonson till C. 1. — C.
blev kadett i artillerireg. 1766,
studerade en tid i Frankrike och passerade
från 1771 graderna vid Livgardet, där
lian blev överstelöjtnant och
sekundchef 1788, samtidigt som han i
hovtjänst blev överadjutant hos
konungen och major i armén 1777 samt
hovmarskalk hos konungen 1781 (—93).
C. deltog med hänförelse i Gustav III: s
revolution och stod därefter alltid i
gunst hos denne. Under kriget mot
Ryssland 1788—90 anförde han
Livgardet, deltog i bataljen vid
Fredrikshamn 1790 och var chef för
land-stigningstrupperna vid Björkö kyrka
s. å. Reuterholms makttillträde
medförde intet avbrott i C:s karriär —
till stor förbittring för gustavianerna,
som vid maktombytet i allmänhet
förlorade sina poster. C. var konungens
tjänstgörande generaladjutant 1793—
96, blev generalmajor 1793 och var
general en chef för allt artilleri samt
led. av Krigskollegiets
generalfält-tygmästardep. 1794—96. På dessa
poster i spetsen för det sv.
lantförsva-ret vidtog C. åtgärder, som ansetts
utgöra ett försök att förnya den sv.
armén med de franska
revolutionsarméerna som mönster. Bl. a. infördes
ett nytt exercisreglemente 1794,
varjämte C. lät C. von Cardell, C. G. von
Helvig m. fi. experimentera fram ett
lättare ocli mera rörligt artilleri. C:s
svårighet att draga jämnt med
Reuterholm orsakade, att han 1796 fick
avstå från sina höga poster, men
bemött med förtroende av Gustav IV
Adolf återkom han 1802 som
president i Krigskollegium,
generalinspektör över kavalleri och artilleri samt
generallöjtnant; s. å. blev han
sera-fimerriddare. Med hjälp av
framstående medarb. — utom de nyss
nämnda även G. W. af Tibell och Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
