- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
75

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Cederström, Claës - 6. Cederström, Carl - 7. Cederström, Bror - 8. Cederström, Jacob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Cederström

75

Cederström

Uppsala läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott 1814—30. — Gift
1798 med grevinnan Charlotta
Gustava Posse. T. D.

6. Cederström, Carl, friherre,
arméofficer, f. 24 okt. 1774, † 30 dec.
1842 i Karlstad. Bror till C. 4 och C.
5. — Efter att lia börjat sin militära
bana vid Västerbottens reg. blev C.
sjutton år gammal sekundadjutant
vid Livgardet 1791, utnämndes till
löjtnant 1796 och till kapten 1802.
Under pommerska kriget tjänstgjorde
han (1805—06) som
reg.-kvartermäs-tare vid Livgardet. Från 1808
deltog han som major vid Närkes och
Värmlands reg. i försvaret av den
v. gränsen mot danskarna och
visade där prov på god ledarförmåga
och stor personlig tapperhet. Han
anslöt sig tidigt till Adlersparres
resning 1809 och ledde avantgardet
under marschen mot huvudstaden. År

1812 blev C. överste och chef för
Värmlands reg. och deltog med detta
i fälttåget mot Norge 1814. Han blev
generalmajor 1824 och tog avsked
1840. Även ss. reg.-chef tillbragte han
sin mesta tid på sin egendom Bråte
i Segerstads skn i Värmland. År 1825
invaldes han i Krigsvet. akad. — Gift
1809 med grevinnan Augusta
Löwenhielm. H. N.

7. Cederström, Gustaf Albrecht
Bror, friherre, arméofficer, f.21 sept.
1780 på Signildsberg i Håtuna skn,
Uppsala län, ‡ 21 dec. 1877 i
Jönköping. Son till C. 2 i dennes första
gifte. — C. utnämndes till fänrik
1784, avlade officersex. 1792 och kom
som ryttmästare till Mörnerska
hu-sarreg. 1796, där han blev
överstelöjtnant 1802. Till överste i armén
utnämndes han 1809 och till
generaladjutant 1812. Han deltog i fälttågen
1S05—07 och 1813—14 och visade
därvid tapperhet. Sin mest kända
militära bedrift utförde lian i dec.

1813 i Holstein under
generallöjtnant A. F. Skjöldebrands befäl genom
att som chef för det beridna
avantgardet mot de vikande danskarna vid
Bornhöft djärvt ocli överraskande
anfalla och driva undan den danska
eftertruppen ur dess fördelaktiga
försvarsställning. Själv sårades C. svårt
vid detta tillfälle. Han blev
generalmajor några dagar senare och vann
för sin insats Svärdsordens storkors
året därpå. Åren 1816—23 var han
chef för f. d. Mörnerska, därefter
Cederströmska husarreg., blev
generallöjtnant 1826 och
generalbefälhavare i första (skånska)
militärdistriktet 1833. Hans militära sakkunskap
togs i anspråk i unionskommittén
1839 och i kommittén ang. den sv.
skärgårdens befästande s. å. Under
är 1840 var han statsråd och chef

Bror Cederström. Målning (detalj) av P.
Krafft d. y. 1800.

för det nyinrättade Lantförsvarsdep.,
och under den dansk-tyska krisen
1848 förde han befälet över de sv. ocli
norska trupper, som sammandragits
till Skåne. — C. inköpte 1818
Säbyholm nära Landskrona och ägnade sig
vid sidan av det militära med
intresse åt jordbruket. Han tillhörde
ledningen av Malmöh. läns
hushållningssällskap från 1834 och blev ordf.
i Skånska hypoteksfören:s direktion
vid dess stiftande 1833. C. blev led.
av Krigsvet. akad. 1805,
serafimer-riddare 1838 och hedersled, i
Lant-bruksakad. 1845. — Gift 1815 med
grevinnan Christina Hilda
Wachtmeister af Johannishus. T. I).

8. Cederström, Jacob, friherre,
arméofficer, politiker, f. 21 jan. 1782
i Stockholm, † 9 juli 1857 på
Tinde-red i V. Eds skn, Kalmar län.
Föräldrar: kaptenen friherre Anders C.
och Hedvig Antoinetta von Mevius.
Sonson till C. 1. — C. blev fänrik
vid Svea livgarde 1788 och
löjtnant 1805. Åren 1805 och 1806
utmärkte han sig vid Svea livgardes
jägarbataljon i Pommern och
tjänstgjorde 1808 i v. arméns högra flygel
i Värmland som chef för ett
jägar-kompani. Under ett
rekognosceringsuppdrag sårades C. i foten, så att den
måste amputeras, varför han blev
tvungen att tills vidare avbryta sin
militärtjänst. I stället lyckades han
intressera Gustav IV Adolf för ett
förslag till organisation av lantvärnet i
jägarbataljoner med av manskapet
valt befäl under bataljonschefen. Då
C. fick företräde inför konungen,
omintetgjordes emellertid projektet
genom att C. protesterade mot den nyss
inträffade degraderingen av livreg: na.
C:s uppfattning av konungens
duglighet och åtgärder i statsledningen var
sedan länge starkt kritisk. Vid flera
tillfällen liade han även iakttagit, hur

föga den sv. samhällsorganisationen
motsvarade det krigiska lägets krav.
Känd för sitt orädda uppträdande
blev han en av de ledande
konspiratörerna mot konungen och samlade i
sitt stockholmshem den s. k.
"Cederströmska klubben", som utarbetade
planer för konungens fängslande.
Under de upprörda förvårsdagarna 1809
blev det inte C:s arrangemang, som
följdes, men han drev fram
händelserna på olika sätt och påverkade med
idéerna från sin klubb deras
ordningsföljd: först riksdag och ny
regeringsform, därefter ny regent. Under
riddarhusdebatterna var han även en av
de ledande talarna. Hans på
riksdagen framlagda övertygelse, som han
alltid skulle bli trogen, härstammade
ytterst från Montesquieu och
Rousseau. Frihet och jämlikhet genom
upphävande av alla
skråförfattningar och privilegier skulle hos alla
medborgare skapa en känsla för det
gemensamma — ett "allmänt intresse",
som skulle utgöra grundvalen för
representationen. Som ett hinder för
ett enda partis övermakt skulle
representationen delas upp på två
kamrar med den ena som modererande
"mellanmakt" emellan
representationen och regeringen, varjämte
förhållandet mellan riksdag och regering
noga skulle lagfästas enligt
maktdelningens princip. För att säkerställa
förbindelsen mellan statsskicket och
dess ursprung, den allmänna
opinionen, måste en laglig möjlighet till
reformering av författningen skapas,
och därtill hörde även tryckfrihet. De
politiskt, socialt och ekonomiskt fria
och jämlika medborgarnas
gemensamma intresse skulle också ge en
ideell prägel åt den avsedda
värnpliktsarmén ocli ge den samma kraft
som de franska revolutionsarméerna
ägde ("Militairiskt A. B. C.", 1812).
C. deltog i riksdagarna fram till 1851
och tillhörde därunder flera olika
utskott. Han bekämpade konsekvent
varje förändring av 1809 års
författning, samtidigt som han med samma
konsekvens vidhöll sin sociala och
ekonomiska liberalism. Han pläderade
vid flera riksdagar för ett
statshushållningssystem, som på grund av sin
radikalism kallades "Cederströms nya
Sverige". — C. var 1810—11
överadjutant hos sin kusin Rudolf C.
(C. 4) med uppgift att organisera
Gotlands nationalbeväring, och 1813—14
deltog han i de tyska, danska och
norska fälttågen. Han blev överste
1814, generaladjutant 1818 och
generalmajor 1826. År 1817 utnämndes
lian till landshövding och
militärbefälhavare på Gotland. Där nedlade
han ett framgångsrikt arbete på
främjandet av nationalbeväringen och inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/2/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free