Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Cederström, Ellen Hartman- - 17. Cederström, Claes - 18. Cederström, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cederström
79
Cederström
kigt", Gurli i A. Ch. Edgren-Lefflers
"En räddande ängel", Suzanne i G.
Ohnets "Herr Derblays giftermål",
Géneviève i E. Gondinets "En
parisare", Puck i Shakespeares "En
midsommarnattsdröm", Siri i E.
Ahl-grens "I telefon", Gerda i P. Staaffs
"Sveas fana", Katarina i
Shakespeares "Så tuktas en argbigga", Jeanne
i O. Eeuillets "Chamillac", titelrollen
i Sardous "Dora" och Cyprienne i
Sar-dou-Najacs "Vi skiljas!". — Våren
1891 lämnade C. Dramatiska teatern
och for till Paris, där hon bl. a.
studerade för Coquelin d. ä.; denne
engagerade henne för en nordeuropeisk
turné med den följd, att lion i april
1892 kom att i Stockholm spela på
franska i ett antal föreställningar,
varvid publiken med jubel hälsade sin
gunstling. — Säsongen 1892—93 var
C. engagerad vid Théåtre du
Vaude-ville i Paris. Hösten 1893 återvände
hon till Stockholm och gasterade
under vintern på Dramatiska teatern,
där lion sedan under säsongerna 1894
—98 var fast engagerad. Mer än
någonsin beundrade publiken nu hennes
konst, vilken genom de utländska
studierna mognat ocli facetterats;
kritiken ansåg, att hon gjort "afgjorda
framsteg i konstnärlig mognad,
lyckligtvis utan ringaste intrång på den
friska naturel, som ännu alltjämt
utgör denna skådespelerskas förnämsta
sceniska verkningsmedel". Hennes
största framgång under dessa år blev
titelrollen i Sardou-Moreaus
"Madame Sans-Gëne", där hon skapade en
av sina mest beundrade scengestalter.
Bland andra nya roller från denna tid
märkas titelrollen i Meilhac-Halévys
"Frou-Frou", Sylvette i E. Bostands
"Romantik", Agapetus i Blanches
"Herr Dardanell och hans upptåg på
landet", Agnès i Moliéres
"Äktenskapsskolan", Erika Larsson i F.
Hedbergs "Blommor i drivbänk" och
titelrollen i H. Christiernssons "Gurli".
— Den 27 maj 1898 tog C. under
stora hyllningar avsked från scenen i
Madame Sans-Gënes roll och drog sig
tillbaka till privatlivet. ■— Sedan dess
har C. uppträtt på scenen endast vid
enstaka tillfällen; företrädesvis har
detta skett på Dramatiska teatern,
där hon i "Vi skiljas!", "En räddande
ängel" och "Madame Sans-Gëne"
hyllats av en trofast publik och
samtidigt med oförbrännelig vitalitet givit
också en senare tids publik en god
föreställning om rangen av sitt
konstnärskap under dess blomstringstid.
Hon erhöll 1886 Litteris et artibus.
— Gift 1) 1881—91 med
skådespelaren Victor Hartman; 2) 1898 med
översten friherre Bror Cederström
(O. 15). A. L., S. T.
Ellen Hartman-Cederström.
17. Cederström, Claes Arvid
Bror, friherre, arméofficer, ryttare, f.
13 aug. 1864 i Malmö. Bror till C. 14
ocli C. 15. — C. blev underlöjtnant vid
Kronprinsens liusarreg. 18S4,
ryttmästare i Livgardet till häst 1902, major
i armén 1910, var 1910—-14 chef för
Skånska husarreg:s detachement i
Uppsala, blev major i Livreg:s
husarer 1911, överstelöjtnant vid
Skånska husarreg. 1914 och var 1916—24
dess överste och chef. — Nio år av sin
tjänstetid innehade C.
lärarbefatt-ningar vid Ridskolan på Strömsholm,
1S95—99 som lärare i ridning och
1899—1904 som stallmästare, d. v. s.
främste lärare och ledare av
undervisningen. Oöm och djärv utövade lian
stort inflytande på eleverna icke
minst genom sitt föredöme; han
strävade efter att fostra dem till hårda,
oförvägna fältryttare, okänsliga för
strapatser. Själv liar han varit en av
Skandinaviens framgångsrikaste och
mest kända kapplöpningsryttare,
bekant för den hänsynslöshet, med vil-
ken han satte in sin person, en
hänsynslöshet, som kostade honom många
benbrott av olika slag vid
kullrid-ningar, vilket dock ej påverkade
hansnerver eller framåtanda. C. har varit
verksam inom olika
hästsportorga-nisationer och som domare vid
ryttar-tävlingar, under senare år som ordf.
i Skånska fältrittklubben. — Gift
1900 med friherrinnan Märta
Charlotta Henrietta von Blixen-Finecke.
F. M.
18. Cederström, Carl Gustaf
Alexander, friherre, flygpionjär, f. 5
mars 1S67 i Stockholm, † 29 juni 1918
vid flygolycka på Ålands hav.
Föräldrar: fil. dr friherre Anders C. och
Maria Cecilia Wennerström. Sonson
till C. 9. —- C. var några år extra
kadett vid flottan ocli kofferdist, bedrev
därefter tekniska studier i Göteborg
och genomgick en agronomkurs i
Alnarp 1888—90. Han vistades i
Amerika som fårhandlare och
varietésång-are 1891—92 och var i Paris 1893.
Efter hemkomsten arrenderade haia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
