Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Cederström, Carl - 19. Cederström, Rudolf - Celander, Hilding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cederström
SO
Celander
Carl Cederström.
1S95—1910 Brunns gård på Ingarö
i Stockholms skärgård, tillhörande
faderns fideikommissegendom
Beate-lund. I det glada sällskapsliv, som
utvecklades på Brunn, spelade C.
("Calle på Brunn") rollen av
musikalisk och humoristisk värd. När
bilismen hade kommit över försöks^
stadiet, startade O. 1907 ett företag,
Bil-ab. ("Bilbolaget"), där han var
rerkst. dir. till 1911. Från 1910
ägnade lian sitt huvudintresse åt aviatiken
•och erhöll efter utbildning vid L.
Blériots flygskola i Pau s. å. som
förste svensk internat, flygeertifikat.
Han gjorde sig snart känd för sin
■djärvhet och skicklighet som flygare
■ocli utförde 1910—13, vanligen i form
av uppvisningar under bl. a. de s. k.
flygveckorna 1910, 1911 ocli 1912, en
mängd lyckade flygningar i Sverige,
Norge och Danmark. Så flög han (i en
blériotmaskin med en motor på 40—
50 hk, Bil-bol) 24 aug. 1910 över
öre-sund från Köpenhamn till Malmö,
satte strax därpå skandinaviskt
rekord med en flygning på 1 tim och
4 min, gjorde 2 okt. s. å. den första
flygfärden över Stockholm runt K.
slottet och Djurgården ocli satte i maj
1911 (i en maskin Nordstjärnan med
en roterande gnomemotor på 50 hk)
skandinaviskt höjdrekord med 740 m.
Han deltog jämte dansken Svendsen i
■den första nordiska flygveckan i sept.
1910 och flög Sveriges första
flyg-T)åt Flygfisken 1913. — Även för
flygundervisningen och den
industriela tillverkningen av flygplan gjorde
C. en banbrytande insats. År 1911
grundade han Skandinaviska
aviatik-ab. i Köpenhamn. På hans inrådan
upprättades 1912 den militära
flygskolan vid Malmslätt, där lian var
•chef till 1913. Han var den förste,
som utförde militär flygspaning i
Sverige (vid fälttjänstövningar i
Västergötland 1912). År 1913 fick lian till
stånd dels en särskild aviatikavd. vid
ab. Södertälje verkstäder, för vilken
han var dir. till 1916, dels en i
samband med denna anordnad flygskola
utanför staden. Från
södertäljefabriken, där man först tillverkade plan
av farmantyp, kunde både armén ocli
marinen under världskrigets första
år förses med sitt behov av flygplan.
År 1916 grundade C. Nordiska
avia-tikab. med verkstad strax utanför
Stockholm, där plan av nya typer
tillverkades, bl. a. skolmaskiner för
bolagets flygskolor på Järvafältet och
vid Furusund. Sedan lian inriktat sitt
intresse på flygtrafiken, som han
förespådde en stor framtid efter
världskrigets slut, förberedde han
öppnandet av en sv.-finsk flyglinje och
prov-flög med kapten C. G. Krokstedt ett
för denna linje särskilt konstruerat
flygplan över Ålands hav men
misslyckades ocli omkom tills, med
följeslagaren. C. är begravd på Ingarö
kyrkogård. —• Genom sin gladlynta ocli
originella bohemnatur blev
"flygbaronen" i den stigande berömmelsens
tecken en av de mest legendomspunna
svenskarna på sin tid. Till hans
närmaste vänner hörde Albert Engström
och Hasse Z., som i sina skrifter ofta
uppehålla sig vid C:s originella
personlighet. — Gift 1) 1900—06 med
förf. friherrinnan Maria (Marika)
Alexandra Sofia ’Stiernstedt; 2) 1909
med Maria (Minna) Poppius.— Litt.:
"O. C., en minnesbok" (utg. av H.
Zetterström, 1919); "Svenskt flyg"
(1940). N. B.
19. Cederström, Carl Olof
Rudolf, friherre, museiman, f. 3 sept.
1876 i Alsike skn, Stockholms län.
Föräldrar: kabinettskammarherren
friherre Carl Gustaf Rudolf C. och Anna
Charlotta Skiöldebrand. Sonsons son
till C. 4. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1895 anställdes C. s. å. vid
Livrustkammaren och studerade
samtidigt i Uppsala 1896—1903. Han blev
Rudolf Cederström.
e. o. amanuens vid
Livrustkammaren 1899, tf. föreståndare 1903,
intendent och föreståndare 1904 samt
överintendent 1933. Åren 1906—12
tjänstgjorde han tillika som amanuens vid
Nord. mus. och 1907—37 som
vårdare av Statens trofésamling. Han är
ordf. i Sv. vapenhistoriska sällskapet
sedan dess stiftande 1923, led. av
direktionen för Hallwylska mus. sedan
1934 samt styr.- och hedersled, av
Verein für historische Waffenkunde.
År 1927 utnämndes han till fil.
hedersdr vid Uppsala univ. C. har
företagit ett flertal studieresor i de flesta
av Europas länder, särskilt
Östeuropa. —- C. tillhör de museimän, för
vilka ett föremåls kvalitet är av
avgörande betydelse. Samtidigt har
lian haft blicken öppen för den
moderna museiteknikens framsteg och
på vissa områden själv gått i
spetsen för utvecklingen. Detta gäller
särskilt metoderna för konservering
av textilier, där C:s experiment fått
internat, betydelse, bl. a. genom fören.
Pietas, bland vars stiftare han var
(1908). Med pietet har han vårdat
samlingarna i Livrustkammaren och
Statens trofésamling, vilka under hans
tid flyttats till Nord. mus. (resp. 1906
och 1907). Livrustkammaren har,
delvis genom av C. själv hopbragta
donationsmedel, fått väsentliga tillskott
under hans chefskap. — C. hade 1910
—35 överinseendet över samlingarna
på Skokloster, vars värdefulla
rust-kammare han katalogiserat. ■—- Sin
vetenskapliga gärning har C. ägnat
vapenhistorien, varvid han spec.
sysslat med det nordiska materialet och
östeuropeisk-orientaliska
vapenformer. Resultatet av sina forskningar
har han framlagt i föredrag vid
internat. vapenhistoriska kongresser ocli
i facktidskr. Han har utgivit
"Svenska kungliga huvudbanér" (1900),
"Den äldre livrustkammaren 1654"
(tills, med G. Malmborg, 1930) och
översikter av Livrustkammarens
samlingar. Sedan 1937 är C. red. för
Livrustkammarens tidskr. — Gift 1909
med Edit Gunilla Hellberg. Th. N.
Celander, Karl Hilding,
språkforskare, skolman och
folkminnesforskare, f. 17 juli 1S76 i Arboga.
Föräldrar : folkskolläraren, organisten
och läroboksförfattaren Gustaf
Magnusson C. och Elise Sörman. — Efter
mogenhetsex. i Örebro 1894 studerade
C. vid Uppsala univ., där han blev fil.
kand. 1897, fil. lic. 1904, fil. dr 1906
och docent i nordiska språk 1907. C.
var lektor i modersmålet vid
Göteborgs högre realläroverk (nu Vasa
högre allm. läroverk) 1910—42 ocli
docent i nordiska språk vid
Göteborgs högskola 1911—32. Åren 1917
■—38 var han studierektor vid Göte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
