Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Celsius, Olof, d. y. - Cembræus, Folke - Centerwall, Bror - Centerwall, Sture
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Celsius
86
Centerwall
Olof Celsius d. y. Målning (detalj) av L.
Pasch d. y. (Lunds domkapitel).
6. Celsius, Olof, d. y., adlad von
Celse men använde aldrig detta namn,
biskop, historiker, ämbetsman,
politiker, f. 5 dec. 1716 i Uppsala, † 15
febr. 1794 i Lund. Son till C. 4. — C.
inskrevs 71/2 år gammal vid Uppsala
univ. 1724 ocli erhöll där och i
hemmet en grundlig humanistisk
bildning. Ungdomliga litterära försök, ss.
tragedin "Ingeborg" (troligen från
1737) och tillfällighetsdikter, visa hans
mottaglighet för den fransk-klassiska
strömningen och upplysningen. I tidn.
Tliet swenske nitet, som han utgav
1738 tills, med A. Hesselius, tillät
lian sig bl. a. att till mångas
indignation fälla kritiska omdömen om
skönlitterära verk, vilket man då inte var
van vid i Sverige. Sina studier
koncentrerade C. på historien. Sedan han
tagit fil. mag.-graden 1740, gick hans
akademiska befordran i Uppsala
snabbt på grund av hans egen
framåtanda och den Celsiusska
lärdomsdynastins påpassliga utnyttjande av
sina goda relationer till ledande
hattpolitiker, ss. univ.-kanslern Carl
Gyllenborg. C. blev docent i historia 1741
och följ. år förordnad att föreläsa i
litteraturhistoria. År 1744 blev lian v.
bibliotekarie vid univ.-bibl., fastän
hans närmaste förman alldeles icke
uppskattade honom. En viktig insats
gjorde C. 1742 som utgivare av Vet.
soc:s i Uppsala månadsskrift
"Tidningar om the lärdas arbeten", vårt
lands första litteraturtidskr. Han blev
prof. i historia 1747 och bröt i sin
akademiska undervisning den
traditionella bundenheten vid den klassiska
historien och lade huvudvikten vid
den sv. och den nyare historien. Han
tog med lätt hand på s j älva
forskningsuppgiften men ägnade stor omsorg åt
den litterära formen med Livius som
mönster. Hans "Konung Gustaf den
förstes historia" (1—2, 1746—53;
även på tyska) och "Konung Erik
den fjortondes historia" (1774; även
på franska) utkommo i flera uppl. och
gjorde honom berömd pä grund av
sina skönlitterära kvaliteter. Samma
framgång hade C. även som akademisk
vältalare — han blev led. av Vet.
akad. 1746 — genom sin omsorgsfulla
retoriska behandling av det sv.
språket, och detta hade under både Adolf
Fredrik och Gustav III inflytande på
hans karriär. Han prästvigdes 1751,
blev följ. år teol. dr och 1753
kyrkoherde i Kungsholms förs. i
Stockholm, 1755 även i Solna förs.,
adlades 1756 samt blev 1760 kyrkoherde
i Jakobs ocli Johannes förs. i
Stockholm. Ständerna uppdrogo 1762 åt
honom att skriva den sv. kyrkans
historia, och 1767 utkom "Svea rikes
kyrko-liistoria", med nya, tillökade
upplagor 1785 och 1792, varmed
framställningen fortsattes till 1022
-—-C:s bäst dokumenterade
vetenskapliga verk. Han var 1763—70 ordf.
i psalmbokskommittén, som 1765—
67 utgav det s. k. celsiska, till
språket moderniserade
psalmboksförslaget, och blev 1770 led. av
uppfostrings-kommissionen, där han verkade i
konservativ riktning för den klassiska
bildningen. — I riksdags- och
utskottsarbetet deltog C. från 1755
omväxlande inom hatt- och
mösspartierna och gynnades efter statsvälvningen
1772 av Gustav III, som 1774
utnämnde honom till pastor primarius
och kyrkoherde i Storkyrkoförs. i
Stockholm. C. var dock politiskt
självständig gentemot konungen ocli
opponerade sig särskilt mot dennes
konstitutionsvidriga åtgärder, bl. a.
i fråga om den kyrkliga
förvaltningen, samt motarbetade trots sin
sjuklighet Förenings- och säkerhetsakten
1789. Han blev biskop i Lund 1777
och verkade där med särskilt intresse
för de klassiska studiernas
återupprättande vid univ. Han erhöll andra
förslagsrum till ärkebiskop 1786. År
1786 blev han en av Sv. akad:s första
led. och 1788 hedersled, i Vitt. akad.
—- Gift 1) 1744 med Catharina
Charlotta (Kajsa Lotta) Kyronia
(Holmberg), † 1765; 2) 1766 med Andreetta
Catharina von Stiernman. T. D.
Cembræus, Folke Vilhelm Gösta,
operasångare (baryton), f. 4 mars
1895 i Eskilstuna. Föräldrar:
konditorn Wilhelm Lundström och Kristina
Andersson. — Efter studentex. i
Västerås 1913 bedrev C. 1914—17
juridiska studier vid Stockholms
högskola. Han studerade 1916—18 för G.
Bratt, 1918—20 för T. Lennartsson
och H. Ingebjart samt var 1920—22
elev i K. teaterns operaskola. År 1922
engagerades han vid K. teatern, där
lian i början bl. a. sjöng Almaviva i
"Figaros bröllop", Figaro i
"Barberaren i Sevilla", Alfio i "Cavalleria
rus-ticana", Mercutio i "Romeo och Julia"
och Silvio i "Pajazzo". Genom
utpräglat sinne för det burleska och
verkningsfull maskeringskonst har
han efterhand blivit en värdefull kraft
inom det komiska facket, där han bl. a.
tolkat roller som Papageno i
"Trollflöjten", titelpartierna i "Advokaten
Pathelin" och "Gianni Schicchi",
Spalanzani i "Hoffmanns äventyr",
Beckmesser i "Mästersångarna" samt
talrika uppgifter i operetter och
barnprogram. C:s höga baryton har även
tagits i anspråk för ett eller annat
tenorparti, ss. Loge i "Rhenguldet"
och Kristoffer i "Bäckahästen". —
Gift 1936 med Gulli Värnlund. P. H. T.
Centerwall, Bror August,
tidningsman, författare, f. 5 mars 1891 i
Kristianstad. Föräldrar:
trädgårdsmästaren Lorentz C. och Hanna
Tufvesson. — Efter teaterstudier för
Konstantin Axelsson och en tid som
skådespelare hos August Falck,
Rönnblad och Oscar Winge (1911—15)
ägnade sig C. åt journalistiken och var
utlandskorrespondent i London, Paris,
Rom, New York och Västindien till
Göteborgs handels- och sjöfartstidn.
Han var 1922—23 sekr. vid
Lorens-bergsteatern och 1932—38
Morgon-tidn:s pariskorrespondent. Sedan 1938
är lian anställd på Göteborgs
handels-och sjöfartstidn :s red. i Göteborg.
Som förf. har han bl. a. skrivit för
radioteatern samt haft särskild
framgång med böckerna "Thespiskärran"
(1914), "Budda och parasiten" (1922),
"Parisluft" (1923), "Figurer i staden"
(1928) och "Konsten att resa" (1932).
— Gift 1926 med Martha Bock R. A.
Centerwall, Frans Gustaf Sture,
ämbetsman, f. 5 jan. 1887 i
Landskrona. Föräldrar:
regementsintenden-ten Frans C. och Albertina Sjörén. —
C. avlade mogenhetsex. i Lund 1904
och blev jur. kand. där 1910. Efter
tingsmeritering och tjänstgöring i
Hovrätten över Skåne och Blekinge
blev han 1915 sekr. i
Justitieombuds-mannaexpeditionen, varifrån han s. å.
överflyttades till den nyinrättade
Mi-litieombudsmannaexpeditionen. Där
avancerade C. 1919 till
expeditions-sekr. och 1922 till byråchef. Åren 1930
—36 var lian militieombudsmannens
suppleant och åren 1936—41
militie-ombudsman. C:s sakkunskap har
flitigt anlitats i krigs- och
värnpliktslagstiftningsfrågor samt i sociala
jordfrågor. Han redigerade sålunda
1919 och 1922 en ny uppl. av
"Strafflag för krigsmakten", var 1920 sekr.
i krigslagstiftningskommittén och
1922 hos
krigslagstiftningssakkun-niga. Åren 1920—24 och 1926—30 var
lian sekr. i riksdagens andra lagut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
