Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Centerwall, Otto - Cervin, släkt - 1. Cervin, Frans - 2. Cervin, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cervin
8S
Cervin
Frans Cervin. Målning (detalj) av J. G.
Waeströin 1780.
Samariterhemmet i Uppsala. Åren
1913—18 var C. tf. direktor för det
praktiska övningsinst. vid Uppsala
univ., 1921 blev lian led. av Sv.
kyrkans diakonistyr., 1927 teol. hedersdr
i Uppsala och 1930 e. o. hovpredikant.
—- Samariterhemmet har under C:s
chefskap genomgått en storartad
utveckling. I tal ocli skrift liar han
framhållit diakonens tjänst ss. "Jesu
händers ämbete" i den sociala nöden
och i stor utsträckning vunnit
statliga och kommunala myndigheter för
denna form av kristligt-social
verksamhet. Genom studieresor har han
hållit kontakten med den utländska
diakonin, och lian var i flera år förste
v. president i Internat, förb. för inre
mission och diakoni. Som predikant
saknar C. folklig bredd och gemyt men
präglas av klarhet och själavårdande
allvar. På ett modernt sätt har han
burit fram det gamla evangeliet. Han
liar utgivit flera predikosamlingar
och föredrag, t. ex. "Evighetsfrågor"
(1905) från hans tid ss. predikant
vid Mikaelskapellet, "Stillhet ocli
oro" (1920), som kanske allra bäst
ger uttryck för hans stil ocli
tankevärld, "Ditt dop" (1923), "Jag tror på
de dödas uppståndelse" (1924) och
"Helgelse" (1926). Bland hans övriga
skrifter må nämnas "Diakonien och
klasskampen" (1913),
"Pastoralvården vid våra sjukhus" (1918) och "För
att tjäna. Diakonissanstalten
Samariterhemmet 1882—1932" (1932).
Han utger tidn. Hälsning från
Samariterhemmet. I den teologiska
debatten har C. också gjort inlägg, t. ex.
"Från evangeliet till dogmat" (1919).
— Gift 1901 med Anna Katarina
(Karin) Mathilda Kastman. D. L.
Cervin. Den urspr, dansk-skånska
släktens äldste med visshet kände
medl., Knut Hjort, levde i början av
1600-talet och tros ha tillhört den
stora skånska prästsläkten Hjort.
Knut Hjorts son Jöns Knutsson (†
1676), kyrkoherde i Björnekulla och
Broby i Skåne, latiniserade
släktnamnet till Cervinus eller Cervin (lat.
cer-vus = hjort). Från hans sonson,
borgmästaren Frans C. (C. 1), härstamma
alla nu levande släktmedl. En äldre
son till Frans C., stadssekr. i
Karlshamn Elias Johan C. (f. 1732, f 1789),
hade dottern Christina Sophia C. (f.
1769, † 1848), som i sitt gifte med
handlanden Pehr Wandel Stéenhoff
blev mor till kyrkoherden Nicolaus
Cervin-Stéenhoff (se denne). En yngre
son till C. 1, borgmästaren i
Jönköping Gustaf C. (f. 1734, † 1S07), blev
stamfar för den nu levande släktens
äldre gren och farfar till prästen och
tidningsmannen Anders C. (C. 3), far
till den sv.-amerikanske arkitekten
Olof Zacharias C. (f. 1868). C. l:s
vngste son, borgmästaren i Karlshamn
Bernhard Lorentz C. (f. 1742, † 1792),
blev stamfar för den nu levande
släktens yngre gren och farfar till
bankiren Gustaf C. (C. 2); dennes son var
bankiren Carl C. (C. 4), som blev far
till finansmannen Tage C. (C. 5).
1. Cervin, Frans, ämbetsman,
politiker, f. 20 jan. 1705 i Fulltofta
skn, Malmöh. län, † 3 juli 1789 i
Karlshamn. Föräldrar: kyrkoherden
Elias C. och Annika Leche. ■—- C.
förberedde sig grundligt för
ämbetsmannabanan, studerade bl. a. vid Lunds
univ. 1724 och anställdes 1725 som
stadskassör i Landskrona; han
utnämndes 1732 till rådman och 1734
tillika till stadsnotarie därstädes. S. å.
invaldes han i riksdagens borgarstånd,
där han 1734 representerade
Landskrona samt 1738—39 Landskrona,
Karlshamn och Varberg. Genom denna
verksamhet var C. redan väl förtrogen
med förhållandena i Karlshamn, då
han 1740 valdes till denna stads
justi-tieborgmästare; lian innehade sedan
denna befattning i fyra decennier.
Under C: s ledning undergick Karlshamn
en betydande kommersiell och
industriell utveckling. Han var själv
delägare i Karlshamns handelsflotta, en
av skeppsvarvets dir. och blev 1763
dir. i den då bildade segelduks- ocli
buldansfabriken. År 1742 återinsattes
C. i riksdagens borgarstånd och
stannade där till 1772. Han var bl. a. led.
av sekreta utskottet 1742—43, 1751—
52, 1765—66 och 1771—72. C. var led.
av den s. k. Nordencrantzska
växelberedningen 1760—61 och deltog som
led. av bankodeputationen 1765—66 i
räfsten med hattarnas ledande män i
växelkontoren. C. framträdde i
riksdagen som en av mösspartiets mest
ansedda personligheter främst vid
behandlingen av ekonomiska och
administrativa frågor; lian ställde sig av-
visande mot hattarnas extrema
strävanden att genom statsunderstöd
främja storindustrin och storhandeln,
och han bekämpade särskilt ivrigt
ständernas befattning med
förvaltningsärenden. Statsvälvningen 1772
gjorde slut på C:s politiska bana, och
1780 tog han även avsked från
borg-mästarbefattningen. — Gift 1726 med
Eva Elisabeth Wandalin.
2. Cervin, Carl Gustaf, bankir,
f. 26 sept. 1815 på Ulvsåkraholms
säteri, Nöbbele skn, Kronob. län, † 14
juni 1899 i Stockholm. Föräldrar:
godsägaren Frans Johan C. och
Magdalena Fredrika Silfversparre.
Sonsons son till C. 1. — Efter kameralex.
i Lund 1832 och liovrättsex. i Uppsala
1835 samt tingstjänstgöring blev C.
e. o. kanslist i Sundhetskollegium
1838, v. häradshövding 1844 och
pro-tokollssekr. iK.M:ts kansli 1856.
Dessutom verkade lian 1848—75 som ombud
i Stockholm för Smålands m. fi.
provinsers hypoteksfören., från 1854 även
för Mälarprovinsernas hypoteksfören.
Han kom därigenom i nära beröring
med affärslivet, ocli detta ledde till
att lian 1856 tog avsked och följ. år
grundade bankirfirman C. G. Cervin i
Stockholm. Detta skedde under en tid
av starkt ekonomiskt uppsving, som
nådde sin höjdpunkt i Krimkrigets
högkonjunktur. När mot slutet av
1857 en häftig finanskris utbröt med
hotande bankfallissemang, som
påkallade statens snara mellankomst, blev
C. av regeringen utsedd att tills, med
kommerserådet T. Willerding uppta
ett lån i Hamburg på 12 mill. rdr
för att bereda "tillfällig förökning i
förlagskapital för handel och
näringar". Förmedling av
obligationslån, genom C:s firma ensam eller i
samverkan med andra, blev
huvudföremål för bankirfirmans rörelse ocli
fick betydande omfattning. Under
åren 1856—75 övertog firman
ensam 22 obligationslån och deltog i
Gustaf Cervin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
