Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Cervin, Tage - Cervin-Stéenshoff, Nicolaus - Chalmers, William - Chambers, Peter - Chapman, af, ätt - Chapman, Fredric Henric af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cervin-Stéenhoff
90
af Chapman
William Chalmers. Målning (detalj) av C.
F. von Breda 1802 (Chalmers tekniska
högskola, Göteborg).
bolag. — Gift 1936 med Eervor
Barkman.
Cervin-Stéenhoff, Nicolaus
Johan (före moderns död 1848
Stéenhoff), präst, f. 19 juni 1805 i
Karlshamn, † 7 jan. 1879 därstädes.
Föräldrar: handelsmannen Pehr Wandel
Stéenhoff och Christina Sophia
Cervin. Sondotterson till borgmästaren
och riksdagsmannen Frans Cervin (se
släkten Cervin). -—- C. inskrevs vid
Lunds univ. 1822 och blev filol. kand.
1828 ocli fil. mag. 1S29. Han var
lärare i Karlshamn på 1820-talet och
e. o. kanslist i Krigsexpeditionen 1830
—-34 samt odlade under
stockholmsvistelsen sina litterära intressen
under umgänge främst med C, A.
Nicander. Därefter återvände han till Lund,
prästvigdes efter vederbörliga ex.
1836 och var e. o. präst i åtskilliga
socknar i Blekinge och Skåne. C. var
en utomordentlig predikant och fick
stor betydelse för den religiösa
väckelsen i Sydsverige. Han rycktes även
med av den wieselgrenska
nykterhetsrörelsen och var under några år på
1840-talet en av Sv.
nykterhetssällskapets mest framgångsrika talare.
Samtidigt som väckelsen utvecklades
i frikyrklig riktning, närmade sig
emellertid C. den lundensiska
hög-kyrkliglieten och konservatismen. Han
blev tf. stadskomminister i
Karlshamn 1855, kyrkoherde där 1863 och
kontraktsprost 1865 samt teol.
heders-dr i Erlangen 1862. Utom
skönlitterära försök från ungdomstiden i
Stockholm utförde C. en mängd övers,
av religiösa verk av Luther, Paul
Gerhardt, Heinrich Müller m. fi.,
dessutom av filosofiska och skönlitterära
arbeten. — Gift 1850 med Fanny
Louise von Sokolowsky. T. D.
Chalmers [tja’ll-], William,
affärsman, donator, f. 13 nov. 1748 i
Göteborg, † 3 juli 1811 på Gårdsten vid
Göteborg. Föräldrar: den från
England inflyttade grosshandlaren
William C. och Inga Orre. — I yngre år
ägnade sig C. åt ekonomisk
verksamhet i Göteborg, företog omkr. 1780 en
längre studieresa till England,
Frankrike ocli Holland och var 1783—93
Ostindiska kompaniets "kvarliggande
superkargör" i Kanton och Macao.
Som förmögen man återvände han till
hemlandet. Han var där led. av
direktionen för Ostindiska kompaniet från
1793. Tills, med göteborgsköpmannen
Peter Bagge genomdrev han, att ett
enskilt företag, Trollhätte kanal- och
slussverks bolag, i dec. 1793 övertog
kanal- och slussbygget, varvid kronan
samtidigt skulle överlåta de redan
färdigbyggda slussarna och annan
egendom till bolaget. C. var medl.
av direktionen för kanalverket, tills
kanalen 1800 öppnades för trafik.
Ett betydelsefullt initiativ för den sv.
textilindustrin tog C., då han tills,
med Fr. Hummel 1795 grundade
landets första bomullsspinneri vid Lerum
utanför Göteborg (Gamlebokullens
spinneri). — Kort efter hemkomsten
från ICina 1793 blev C. led. av
direktionen för Ostindiska kompaniet, vars
ställning nu var mycket
ogynnsammare än tidigare. Förgäves företog C.
talrika besvärliga resor till Holland
och särskilt till England för att rädda
bolaget. År 1809 måste direktionen
begära kompaniet i konkurs. Även C.
personligen blev satt i konkurs. Men
lians nitiska arbete erkändes av
regeringen, som 1810 tilldelade honom
kanslirådstiteln. — Som filantrop
ivrade C. för ordnandet av
fattigförsörjningen i Göteborg. I sitt
testamente donerade han hälften av sin
förmögenhet till Sahlgrenska
sjukhuset och den andra hälften (109 000
rdr) till "en framdeles till inrättande
bestämd industriskola för fattiga
barn, som lärt läsa och skrifva". Av
denna donation upprättades 1829
Chalmerska slöjdskolan, som 1883
fick namnet Chalmers tekn.
läroanstalt, 1914 Chalmers tekn. inst. och
1937 Chalmers tekn. högskola. — C.
blev led. av Vet. o. vitt. samh. 1774.
— Ogift. — Litt.: A. Wijkander,
"Chalmerska inst." (1907); G.
Bodman, "Chalmers tekn. inst. 1829—
1929" (1929).
Chambers, Peter (Peter
Scliam-burg), grossör, diplomatisk agent, f.
troligen 1610, † mellan 8 aug. 1678 och
23 jan. 1680 troligen i Stockholm. —
C. avlade borgared som grossör i
Stockholm 1650 och drev 1653—55
grossiströrelse där. Åren 1656—74
tjänstgjorde han som diplomatisk
agent i Köpenhamn, där han bl. a.
blev av betydelse genom sin snabba
rapport i maj 1657 ang. det danska
beslaget av ett par saltskepp, vilket
blev en av de direkta anledningarna
till Karl X Gustavs nya krig. C.
användes även för diplomatiska
uppdrag i bl. a. Hamburg, Lybeck och
Helsingör. Redan under
köpenhamnsvistelsen stod han i affärsförbindelser
med bl. a. Jakob Momma och M. G.
De la Gardie, vilka förbindelser
fortsatte efter hans återkomst till
Sverige. — Gift före 1653. R. A.
Chapman [tjapp-], af, ätt, vars
äldste kände stamfar Henrik
Chapman under 1600-talets andra hälft
var arrendator av en lantegendom i
Yorkshire i England. Hans son
Thomas Chapman (f. omkr. 1686, † 1769)
kom 1715 till Stralsund, där han s. å.
av Karl XII antogs till kapten vid sv.
örlogsflottan; han blev slutligen
major vid eskadern i Göteborg och var
far till v. amiralen Fredric Henric
Chapman (se nedan), som 1772
adlades under namnet af C. och själv slöt
sin ättegren. Hans fosterson Gustaf
Adolph Neüendorff (f. 1771, † 1859),
sonson till överskeppsbyggmästaren
vid Amiralitetet i Karlskrona Mårten
Christoffer Neüendorff, av tysk börd
(f. 1718, † 1794), adlades 1787 och
adopterades på adliga ätten af C:s
namn och nummer. Med Gustaf
Adolph af C:s yngste son, översten i
armén Carl Edvard af C. (f. 1819, †
1891), utslocknade den adopterade
ättegrenen på manssidan.
Chapman, Fredric Eenric af,
före adlandet Chapman,
skeppsbyggare, f. 9 sept. 1721 i Göteborg, † 19
aug. 1808 i Karlskrona. Föräldrar:
holmmajoren Thomas C. och Susanne
Colson. — C. praktiserade på kronans
och enskilda varv i Göteborg ocli
Stockholm 1736—38 samt i London
1741—44. Efter att några år ha lett
ett varv i Göteborg studerade lian
matematik och skeppsbyggnadskonst
i Stockholm och London, bl. a. under
Thomas Simpson, varefter lian
fortsatte till Holland och Frankrike, där
han fick tillfälle till ingående
studier vid örlogsvarvet i Brest. Vid
återkomsten till Sverige 1757 utsågs
han till underskeppsbyggmästare vid
örlogsflottan i Karlskrona och blev
1760 skeppsbyggmästare samt 1764
överskeppsbyggmästare vid arméns
flotta. Under dessa år konstruerade
C. efter Augustin Ehrensvärds idéer
den s. k. turuman jämte
udeman,poja-man och hemmeman. Dessa voro olika
slag av fregatter, uppkallade efter
finska landskap, och deras uppgift var
att förstärka den för det finska
kustförsvaret avsedda galärflottan, vilken
visat sig artilleristiskt
otillfredsställande. År 1764 blev C. led. av
deputa-tionen för linjeskeppens förbättrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
