Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Charleville, Reinhold - Charlier, Carl - Charlotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Charlier
92
Charlotta
(18S2) ocli "Om lämpligheten av
rege-neratorvarmapparatens användning
vid den svenska
bessemertillverkning-en" (1891). — Ogift. S. R.
Charlier [sja’rrljë], Carl Vilhelm
Ludvig, astronom, f. 1 april 1862 i
Östersund, † 4 nov. 1934 i Lund.
Föräldrar: inspektören Emmerich
Emanuel C. och Aurora Krist ina Hollstein.
— Efter mogenhetsex. i Östersund
1880 blev C. fil. kand. 1882, fil. lic.
1886, fil. dr ocli docent i astronomi
18S7 samt var amanuens vid
observatoriet 18S4—87, allt i Uppsala. Han
var amanuens vid Stockholms
observatorium 18SS—90, astronomie
observator vid Uppsala univ. 1890—
97 och prof. i astronomi vid Lunds
univ. 1897—1927. Utländska studier
bedrev han i Pulkova, Berlin,
Köpenhamn m. m. och företog studieresor
särskilt till Tyskland samt 1919 till
England och 1924 till Förenta
staterna. C. erhöll flera vetenskapliga
pris, blev led. av Vet. akad. 1898 ocli
var en av stiftarna av Sv.
astronomiska sällskapet 1919. Han innehade flera
statliga uppdrag, var bl. a. sakkunnig
för utredning ang. statliga
penninglotterier 1920—22 och studerade i
samband därmed lotterier i Schweiz,
Frankrike ocli Holland. -— C. var en
av vårt lands mest framstående
astronomer. Han utförde omfattande och
betydelsefulla vetenskapliga
undersökningar och utgav ett 150-tal
arbeten inom sitt ämne. Under sin
30-åriga verksamhet som lärare i Lund
inspirerade han till intensiv
forskning, och själv behandlade han
frågor inom astronomins flesta områden.
Påverkad av IL Gyldéns arbeten
rörande den celesta mekaniken ägnade
C. sig länge främst åt den teoretiska
astronomin. I sin drsavhandl. sökte
han beräkna de allm.
störningarna för småplaneter ocli behandlade
även i flera senare arbeten
trekrop-parsproblemet. I frågan rörande
solsystemets bestånd genom tiderna
instämde C. i kritiken mot Laplaces
teori om dess oförändrade byggnad
under oändliga tidrymder. Som en
sammanfattning av sina egna och
andras undersökningar inom den
teoretiska astronomin utgav lian den stora
handboken "Die Mechanik des
Himmels" (1—2, 1902—07). Bland andra
spörsmål på detta område
intresserade C. sig även för rotationen, och
inom astrofysiken upptog han olika
problem till behandling. Omkr. 1905
började han den djupgående forskning
inom den matematiska statistiken och
dess tillämpning på astronomin, som
därefter främst sysselsatte honom.
Han systematiserade och utvecklade
den matematiska statistiken, och med
hänsyn till kravet på tillämpning i
Carl Charlier.
praktiken utarbetade lian en teori,
som jämte engelsmännen Edgeworths
och Pearsons teorier bilda grundvalen
för metodiken i modern statistik.
Mycket arbete ägnade C. åt
undersökningar rörande den lag, enligt vilken
observationsfelen gruppera sig
(fellagen). Stellarstatistiken utvecklades
av C. till en exakt vetenskap, och med
hänsyftning på hans och hans
lärjungars arbeten talar man inom
stel-larastronomin om en "lundaskola".
Han sökte utreda den allm.
strukturen hos Vintergatans stjärnsystem,
och bl. a. bestämde han
heliumstjär-nornas fördelning i rymden ocli
undersökte fixstjärnornas
rörelseförhållanden. C. startade den vetenskapliga
serien "Meddelanden från Lunds
astronomiska observatorium", där
han publicerade många av sina
arbeten. Bland dessa märkas "Die
analy-tische Lösung des
Bahnbestimmungs-problemis" (1911), "Studies in stellar
statistics" (1912—26) och
"Contri-butions to the matliematical theory
of statistics" (1911—14). Fristående
arbeten äro "Vorlesungen über die
Grundzüge der mathematischen
Statistik" (1920) och "The motion and
the distribution of the stars" (1926),
det sistnämnda innehållande hans
föreläsningar vid Berkeleyuniv. i
Kalifornien. — Gift 1897 med Siri
Dorotea Leissner. S. L.
Charlotta <Hedvig Elisabeth C.),
drottning, f. 22 mars 1759 i Eutin,
Oldenburg, † 20 juni ISIS i
Stockholm. Föräldrar: storhertigen av
Oldenburg Fredrik August — broder
till sv. konungen Adolf Fredrik — ocli
lantgrevinnan UlrikaFredrika
Wilhelmina av Hessen-Kassel. Om C:s ätt se
Holstein-Gottorpska ätten. — C. växte
upp i staden Eutin mellan Lybeck och
Kiel och var femton år, då hon 7 juli
1774 på sin kusin Gustav III:s
initiativ förmäldes med hans bror, hertig
Karl av Södermanland (Karl XIII).
Redan från början gjorde hon ett gott
intryck vid sv. hovet: "Hon var den
första att göra bekantskap med alla
och detta med en lätthet och
otvungenhet, som var förvånansvärd. Hon
skrattar ocli skämtar hela dagen... och
efter livad de personer säga, som hafva
lyckan att vara anställda hos henne,
lär hon äfven hafva det allra bästa
hjärta" (Fredrik Sparre).
Godhjärtad, klok och redbar behöll C. livet
ut sitt glada lynne trots sorgen över
makens ständiga otrohet och det
barnlösa äktenskapet; en son, f. 1798, dog
efter några dagar. Under många år
stod lion främmande för det politiska
spelet, och det var först efter Gustav
IV Adolfs avsättning, som hon där
gjorde en aktiv insats för att söka fà
hans son, prins Gustaf, till
tronföljare. Hon betraktades vid denna tid
som ledare för de s. k. gustavianerna
ocli stod på ganska spänd fot med 1809
års män. Likaså mottog hon den nye
tronföljaren Karl Johan med misstro,
men hennes uppfattning av denne
undergick med tiden en påtaglig
förändring. Inom de intriganta hovcirklarna
men särskilt inom själva den
kungliga familjen, som ständigt
sönder-slets av inre motsättningar och
stridigheter, ställde hon ofta till rätta ocli
liade ett utjämnande och
välgörande inflytande. — Eftervärlden sätter
främst C:s namn i samband med
hennes dagbok, i original omfattande mer
än 7 000 tätt skrivna sidor, som
behandla det långa tidsavsnittet
1775—-1817. Den tillhör bondeska arkivet på
Ericsberg. Till år 1800 har den formen
av månatliga brev till C:s intimaste
väninna, grevinnan Sophie Piper, Axel
von Fersens syster. Därefter upphör
brevformen, men anteckningarna äro
fortfarande månadsöversikter, varför
beteckningen "dagbok" är
missvisande. De äro skrivna på franska men lia
översatts och publicerats av C. C:son
Bonde (1—3, 1902—07) och Cecilia
af Klercker (4—9, 1920—42) under
titeln "Hedvig Elisabeth Charlottas
dagbok". Dessa sanningskära,
välbalanserade, kloka och initierade
anteckningar äro av största intresse och
måste sättas bland de främsta av alla
de memoarverk, som under denna
period sågo dagen. De ge bl. a. en för
tiden ovanligt objektiv bild av det
gustavianska hovlivet. Med all sin
etikett och prakt, sina vittra och
konstnärliga intressen och sin
moraliska frigjordhet ter det sig där både
enformigt och vulgärt. Sålunda
skriver C. bl. a. år 1787, att det börjar
"bliva ont om angenäma människor
inom den fåtaliga och tråkiga
societeten, sedan många dragit sig
tillbaka, utledsna vid den samling oupp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
