Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Chesnecopherus, Nils - 2. Chesnecopherus, Johan - Chiewitz, släkt - 1. Chiewitz, Elis - 2. Chiewitz, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Chesnecopherus
96
Chiewitz
hölls därför en tid fängslad (1617). —
Gift 1) 1600 med Agneta Lonicera,
t 1613; 2) 1616 med Märta Anckar.
T. D.
2. Chesnecopherus, Johan,
läkare, naturvetenskapsman, f. 1581
antagligen i Kumla, † 31 jan. 1635
i Uppsala. Bror till C. 1. — Efter
skolgång i Örebro och Strängnäs
studerade C. medicin vid univ. i Rostock,
Marburg, Padua och Basel, där ban
1608 blev med. dr. Han anställdes i
Kansliet 1610, blev lärare åt hertig
Karl Filip och läkare vid hovet 1611
samt utnämndes 1613 till prof. i fysik
och medicin vid Uppsala univ., där
han 1619 och 1627 var rektor och
1634 prorektor. — C. inriktade tidigt
sina studier på att nå den medicinska
drsgraden. Han följde därmed en av
moderns morbröder, läkaren
Benedictus Olai, den förste svensk, som blivit
med. dr, i spåren. C. är i vårt land
den förste kände prof. i medicin. Han
skulle undervisa i teoretisk och
praktisk medicin, kirurgi och anatomi
samt i "fysik", varmed då menades
filosofi, särskilt psykologi, botanik,
zoologi, kemi, mineralogi, astronomi,
meteorologi m. m. Han erhöll god
hjälp i sitt omfattande arbete, då
Johan Franck 1624 utnämndes till e. o.
prof. och övertog den medicinska
undervisningen, som ej tycks ha
intresserat C. År 1626 bestämdes, att
professorerna i medicin skulle vara två,
av vilka den ene skulle undervisa i
teoretisk och praktisk medicin och
den andre i Magirus’ fysik, botanik
och anatomi. C. övertog den senare
delen av undervisningen och var 1629
■—31 även tf. prof. i logik. Sedan
Franck 1628 blivit prof. i botanik
och anatomi, ålades C. att undervisa
i medicin. Som läkare synes han ha
haft en omfattande men föga lönande
praktik. Han utgav fyra medicinska
arbeten, bl. a. "De causo" (om
bränn-feber; 1632), samt ett femtiotal inom
olika grenar av fysiken, de flesta i
traditionell aristotelisk anda. Särskilt
är han känd som förf. till avhandl.
’Disputatio physica de plantis" (om
växterna; 1620), som utgöres av 85
"theses" och är det första i Sverige
tryckta, enbart botaniska arbetet. I
motsats till sin bror Nils C. (C. 1) var
C. en stilla och fridsam man. — Gift
1615 med Lukretia Kristoffersdotter
von Cattres. S. L.
Chiewitz [tjë’-], släkt, vars äldste
kände stamfar var violinisten i k.
hovkapellet, kammarmusikern Paul
Johansson C. (f. 1742, † 1803). Söner
till honom voro konstnären Elis C.
(C. 1) och gravören Johan Georg C.
(f. 1786, † mellan 1820 och 1830),
vilken blev far till arkitekten Georg C.
(C. 2
Georg Chiewitz. Gipsmedaljong av C.
Sjöstrand 1802 (Åbo stads historiska museum).
1. Chiewitz, Elis, konstnär, f. 13
maj 1784 i Stockholm, † 24 juni 1839
i Hammarlands prästgård på Åland.
Föräldrar: kammarmusikern Paul
Chiewitz Johansson och Christina
Elisabet Runia. — C. uppträdde redan
vid tio års ålder som violoncellist och
kallades ännu 1804 k. hovmusikus men
torde redan vid den tiden ha övergivit
musikerbanan för att ägna sig åt den
bildande konsten. Från 1801 till 1816
var han elev vid Konstakad., där ban
vann ett flertal belöningar. År 1814
var han sysselsatt med
målningsarbeten i akademihuset (nuv.
hovrättshuset) i Åbo, och mot slutet av sitt
liv vistades han ånyo där och på Åland
som teckningslärare. — C. är
huvudsakligen känd genom sina
illustrationer till Bellman. "Galleri till
Fredmans epistlar och sånger" utkom 1826
med 26 kolorerade etsningar av
enstaka bellmansfigurer. Följ. år utgav
han "Scener ur Fredmans epistlar ocli
sånger", bestående av tolv
gruppkompositioner. Etsningarna voro dels
utförda av C. själv, dels av gravören
J. G. Ruckman. Bilderna äro rätt
plumpa och konstnärligt föga
betydande. Därjämte utgav C. en samling
skådespelarporträtt i samma teknik,
"Svenska teatergalleriet" (1826), en
"Handbok i linearteckning" (1836)
samt första häftet av en planerad
serie bilder ur stockholmslivet "Ett år
i Stockholm" (1837—38, 4 litografier
med tillhörande text). Av C:s hand
finnas i olika samlingar några blad
akvareller och teckningar samt
därjämte ett par miniatyrer och en
oljemålning, framställande n. delen av
Hötorget i Stockholm (omkr. 1835).
— Ogift. Th. N.
2. Chiewitz, Georg Theodor
Po-lieron, arkitekt, f. 5 okt. 1815 i
Stockholm, † 28 dec. 1862 i Åbo.
Föräldrar: gravören Johan Georg C. och
Catharina Acrel. Brorson till C. 1.
—• Först elev vid Teknologiska inst.
1827—29 fortsatte Q. sin utbildning
vid Konstakad:s arkitektskola 1829
—32. Han fick sedan plats som ritare
och tillsyningsman vid Nyköpings
mekaniska verkstad samt som ritare hos
major A. E. von Rosen vid flottans
mekaniska kår; därefter tjänstgjorde
lian som ritare hos major A. G.
Carlsund vid flottans konstruktionskår
1S33—34. Sistn. år fick han åtfölja
von Rosen till Grekland för att
biträda vid omorganisationen av dess
flotta ocli kustförsvar. År 1837 reste
C. till England, där han arbetade
bl. a. under John Ericsson. Efter
några år i Frankrike återvände han
1840 till Sverige, där lian var
järnvägs- ocli brobyggnadsingenjör till
1851 och samtidigt lärare i praktisk
byggnadskonst vid Konstakad. 1841
—46 samt arkitekt hos Styr. över
fängelserna och arbetsinrättningarna
1843—46. Han flyttade till Finland
1S51 och blev där arkitekt vid
Intendentkontoret för allm. byggnader i
Helsingfors s. å., länsarkitekt i Åbo
1852 och stadsarkitekt därstädes
1860. — C:s verksamhet i hemlandet
kom framför allt att omfatta
brobyggen, däribland flera broar över
Dalälven i Gästrikland och Fyrisån i
Uppsala. För von Rosens räkning
uppgjorde han också förslag till
järnvägslinjerna Stockholm’—Göteborg och
Kristinehamn’—Sjöändan. — Som
arkitekt efterlämnade han i Sverige
åtskilliga produkter av stilimiterande
art, t. ex. Folckerska huset vid
Brunkebergstorg (1849), vilket ansågs
enastående komfortabelt, i det att
huset var försett med vattenledning.
Tillloppet skedde dels från brunnen på
torget, dels från — takrännorna. —
Rastlöst verksam i sitt
mångskiftande yrke hade C. även andra järn i
elden, och ett av dem — en leverans
av sliprar till ett järnvägsbygge i
Tyskland — bragte honom på fall, då
lian icke kunde fullgöra leveransen.
Hans fordringsägare anklagade
honom för vårdslöshet mot borgenärer
och bristande bokföring. C. dömdes
(1852) till sex månaders fängelse och
förlust av medborgerligt förtroende.
När domen föll, befann han sig
emellertid redan i Finland, där han snart
skapat sig en ställning och skaffat sig
en medarbetarstab, som gjorde hans
arkitektbyrå till en av de
betydelsefullaste i landet. Han utförde ett
flertal fabriksanläggningar med
tillhörande bostäder, t. ex. Aura
sockerbruk i Åbo och Tammerfors
linnespinneri samt ett halvt dussin kyrkor
i den torra tegelgotik, som då ansågs
vara "kvrkstilen" par préférence.
Hans sista större verk, Riddarhuset i
Helsingfors (1861), är också i gotisk
stil. C. uppgjorde även stadsplanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
