Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christie-Linde, Augusta - Christier Månsson, brukspatron, se under släkten Christiernin - Christiernin, af Christiernin, släkt - 1. Christier Månsson - 2. Christiernin, Adolph - 3. Christiernin, Pehr Niclas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christier Månsson
99
Christiernin
med litteratören fil. kand. Edvard
Eilert Christie-Linde. S. L.
Christier Månsson, brukspatron,
se under släkten Christiernin.
Christiernin, afCristiemin.
Släkten härstammar från
kyrkoherden på ön Holm vid Ringköbing i
Danmark Mogens Christensen eller
(i sv. källor) Måns eller Magnus
Christierson († 1603). Hans son,
Christier Månsson (C. 1), gick 1621
i sv. tjänst och blev slutligen
brukspatron på Ramnäs, Västmanl. län.
Fyra söner bland hans tolv barn blevo
stamfäder för släktens huvudgrenar.
— A) Äldste sonen Måns
Christiers-son (f. 1628, † 1689) ägde
Bockhammars bruk i Västmanl. län, blev på
1670-talet även ägare till Ljusne bruk
(numera Sörljusne) i Söderala skn i
Hälsingland och var den egentlige
upphovsmannen till Ljusneverken.
Han blev stamfar för släktens 1823
utslocknade Bockhammarsgren, till
vilken hörde ett flertal framstående
brukspatroner. Släktnamnet C. antogs
av två av hans söner,
brukspatronerna Daniel C. (f. 1664, † 1740) och
Adolph C. (f. 1669, † 1743). Den
sistnämndes äldre son, Johan Adolphsson
C. (f. 1699, † 1767), ägde såväl de
fyra Ljusneverken Ljusne, Sunnäs,
Gullgruva och Maråker som
Mats-bo, Kopparb. län, ocli Riksätra i
Uppland. Dennes yngre bror var
bergsrådet Adolph C. (C. 2). — B) C. l:s
andre son, kyrkoherden i Fellingsbro
pastorat av Västerås stift,
kontraktsprosten Johannes Christierninus (f.
1631, † 1688), blev stamfar för den
andra huvudgrenen, den ännu
fortlevande Fellingsbrogrenen. Dennes
andre son, bergmästaren i Nora,
Lindes, Ramsbergs, Lekebergs och
Lerbäcks bergslager Peter Jacob C. (f.
1670, † 1739), blev farfar till
konter-amiralen Harald C. (C. 4), som 1783
adlades under namnet af Cristiernin.
Med dennes sonson, tf.
lotsfördel-ningschefen i Marstrand Fredrik
Harald Artur af Cristiernin (f. 1815, †
1881), utdog denna ätt på manssidan.
-— Johannes Christierninus’ näst
yngste son, brukspatronen och
notarien Daniel C. (f. 1679, † 1716), blev
far till hovkamreraren Johan C. (f.
1711, † 1787). Bland dennes femton
barn märkes översten Adolph Ludvig
C. (C. 5). — C) Den tredje
huvudgrenen, Färnebogrenen, härstammar från
en yngre son till C. 1,
kontraktsprosten ocli kyrkoherden i Västerfärnebo
Peter C. (f. 1642, ‡ 1717). Bland
dennes fjorton barn märkas a)
kontraktsprosten och kyrkoherden i
Västerfärnebo Nikolaus Petri C. (f. 1680,
† 1753), far till filosofen Pehr Niclas
C. (C. 3), och b) kontraktsprosten och
kyrkoherden i Folkärna Gustaf C. (f.
1707, f 1795), vars son,
hovpredikanten, kontraktsprosten och
kyrkoherden i Söderbärke Gustaf C. (f. 1752,
† 1811), slöt Färnebogrenen. — D) C.
l:s näst yngste son,
mantalskommissarien och brukspatronen på Ramnäs
Erik Christiersson (f. 1645, † 1701),
blev stamfar för släktens fjärde
huvudgren, Ramnäsgrenen, som ännu
fortlever. Hans barn antogo
släktnamnet C. Erik Christierssons son,
häradshövdingen i Åkerbo och
Skinnskattebergs härader Carl C. (f. 1681,
† 1747), adlades 1720 med namnet
von Christiersson. Dennes sonson,
överstelöjtnanten Carl Vilhelm von
Christiersson (f. 1745, † 1828),
flyttade 1810 till Finland och
immatriku-lerades 1818 på Finlands riddarhus.
Ätten liar efter Finlands förening med
Ryssland icke varit repr. i Sverige.
1. Christier Månsson,
brukspatron, f. 24 dec. 1595 på ön Holm
vid Ringköbing, Danmark, † 22 jan.
1659, begraven i Ramnäs, Västmanl.
län. Föräldrar: kyrkoherden
Mogens Christensen och Edel
Klemets-dotter. — Efter faderns död 1603
måste C. — endast åtta år gammal
-—■ börja förtjäna sitt uppehälle. Han
tjänte landsdomaren på Själland
"för en pojke" och hade senare flera
andra dylika anställningar. Hans
levnadsförhållanden togo en gynnsam
vändning, då lian 1620 uppsökte en
äldre bror i Sverige och lyckades bli
anställd som fogde hos riksdrotsen
Magnus Brahe, vars stora
förtroende han vann. Vid dennes död 1633
övergick lian i arvingen och mågen
greve Jakob De la Gardies tjänst.
Redan tidigt började C. tillika driva
egen affärsrörelse, som troligen
bestod i mellanhandel mellan
järnbruken och stapelstäderna, och erhöll
1627 burskap i Västerås. Affärerna
utvecklades mycket framgångsrikt,
och 1636 arrenderade C.
kronohammaren i Ramnäs, Västmanl. län,
som tillhörde Maria Eleonoras
liv-geding men hade råkat i förfall, samt
övertog räntorna av socknarna
Ramnäs, Berg och Sura. C. byggde om
Ramnäshammaren, uppförde under de
närmaste åren två egna nya hammare
samt erhöll 1649 för sig, sin hustru
och sina arvingar besittningsrätt till
Kronohammaren. Genom sin
initiativkraft ocli duglighet blev C. en av
föregångarna inom 1600-talets
bruksrörelse och Ramnäsbrukets egentlige
skapare. — Gift 1625 med Carin
Eriksdotter.
2. Christiernin, Adolph
Adolphsson, brukspatron, f. 30 juli 1701 på
Bockhammars bruk i Gunnilbo skn,
Västmanl. län, † 22 maj 1771 i
Stockholm. Föräldrar: brukspatronen
Adolph C. och Elisabeth Wricht. —
C. studerade några år i Uppsala, lärde
bokhålleri vid tyska skolan i
Stockholm och förestod därefter faderns
kontor. Han reste 1726 utrikes och
besökte bl. a. bergverken i Böhmen
och Harz. Under resan råkade han
ta del av ett "urgammalt
manuskript", vari meddelades, "att vid
östra Silvberget i Sverige finnes
gediget guld, och att allt silver är
göldiskt, det svenskarne icke veta och
förstå". C. blev vida känd för sin fixa
idé att söka utvinna de dolda
rikedomarna. Strax efter hemkomsten
1730 igångsatte lian arbetet vid de
ödeliggande silvergruvorna ö. och V.
Silvberg, Kopparb. län, och fortsatte
under nära 30 år att så småningom
öda hela sin förmögenhet på detta
verk. Han erhöll bergsråds titel 1760.
—- En tid ägde C. i Stockholm på
Söder en fastighet, som lian efter sin
maka kallade Heleneborg, varifrån
den nuv. Heleneborgsgatan fått sitt
namn. Sina sista år tillbringade lian
i armod i Stockholm. — Gift 1732
med Helena Catharina Malmin. S. L.
3. Christiernin, Pehr Niclas,
filosof, högskollärare, f. 27 juli 1725
i Västerfärnebo skn, Västmanl. län,
† 24 febr. 1799 i Över- och Yttergräns
skn, Uppsala län. Föräldrar: lektorn
och kontraktsprosten Nikolaus Petri
C. ocli Elisabet Slotterman. Sonsons
son till C. 1. — År 1734 inskrevs
C. vid Uppsala univ., där han blev fil.
mag. 1752 ocli docent i jus publicum
romanogermanicum inom filosofiska
fakulteten 1757, jurisprudentiæ,
ceco-nomiæ et commerciorum adjunkt
1759, prof. i samma ämne 1770 ocli
logices et metaphysices prof.
(teoretisk filosofi) 1771 samt var rektor
vt 1780, ht 1786, lit 1795. Han blev
kyrkoherde i Över- och Yttergräns
prebendepastorat 1787, kontraktsprost
s. å. och jur. dr 1763. —- C. har
huvudsakligen kommit att stå som en repr.
för den akademiske bråkmakaren ocli
intrigören. Hans akademiska bana är
kantad av intriger, polemiker, lärda
strider och ömkliga uppträden. Men
det måste även tilläggas, att C:s roll
i sv. filosofi tecknats av hans
motståndare. Nya forskningar skola givetvis
aldrig kunna bortförklara C:s
bråkighet, trångsynthet ocli intolerans, men
möjligen skall man komma att tillägga
lians positiva insatser större värde.
Säkert är ju sålunda, att hans
tillträde till professuren i logik och
metafysik innebar, att den wolffska
filosofins envälde vid våra högsta
läroanstalter var slut. I stället fick
en från Locke utgående
erfarenhetsfilosofi möjlighet att göra sig
gällande. Detta torde icke ha varit utan
betydelse för män som Daniel
Boethius och J. F. Neikter. Men redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
