Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Christiernin, Pehr Niclas - 4. Christiernin, Harald af - 5. Christiernin, Adolph Ludvig - Christiernson, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christiernin
100
Christiernson
Harald af Cristiernin. Målning (detalj)
utförd i Lissabon 1783.
mycket tidigt kommo dessa i delo
med sin lärare, en motsättning, som
kulminerade i den hetsiga striden om
Kant. Orsaken till fejderna torde väl
framför allt lia varit, att C., ehuru i
sin teoretiska åskådning lockeian, i
sin religionsfilosofi alltjämt förblev
wolffian. Denna hans wolffska
inställning förde honom redan 1773 i strid
med den berömde astronomen
Melan-derhielm. I enlighet med den wolffska
filosofins uppfattning förklarade lian
därvid världsbyggnaden för
fullkomlig och menade det vara förmätet av
en människohjärna att mäta Guds
skapelse. C:s ambition var att nä en
teologisk lärostol, men han förstörde
definitivt sina chanser genom en
skandalös disputation 1777. Den slutade
med att C. utropade: "Man skall
inte kasta pärlor för svin". Uppträdet
föranledde Gustav III att ingripa och
tillrättavisa. Det var säkert även C: s
religiösa grundinställning, som ledde
honom i strid med prof. D. Boëtliius,
när denne började introducera Kant
på sina föreläsningar. Detta framgår
även av ett brev från en samtida (M.
Calonius’ brev till Henrik Gabriel
Porthan), där det heter, att C. "varnat
ungdomen för Boethius, som nekade
Guds varelse och själens odödlighet".
Till en början sökte han motarbeta
kantianismens inträngande genom att
polemisera mot den nya läran i sina
föreläsningar ocli att uppträda som
opponent vid disputationer. Han
nöjde sig emellertid inte därmed utan
drog 1793 frågan inför fakulteten,
vilket i sin tur gav Boethius
anledning till att i kanslerns närvaro
göra ett större, principiellt uttalande
av betydande intresse. Striden
fortsatte därefter i olika pamfletter,
tidn.-artiklar ocli avhandl. Den fick
sin särskilda tillspetsning därigenom,
att C. hos de unga studenter, som
samlades kring Boëthius, såg av
franska revolutionen inspirerade
jakobinen Under sin rektorstid 1795
försökte C. på alla sätt undertrycka
de nya lärorna. Genom sitt
uppträdande lyckades han reta studenterna,
och det hela slutade i ett skandalöst
nattligt tumult, under vilket han i
spetsen för den akademiska vakten lär
ha ropat: "Hugg och stick, slå eller
tag i arrest!" Detta hade till följd, att
C. skildes från rektorsämbetet. Under
sina tidigare år hade han i stor
utsträckning ägnat sig åt
nationalekonomiskt författarskap, och inom
denna vetenskapsgren kan lian
karakteriseras som en föregångsman (B.
Boëthius). Genom sina "Utdrag af
föreläsningar angående den i Swea rike
upstigne wexel-coursen" (1761) har
lian förvärvat sig en hedersplats i den
sv. penningteorins historia. C.
författade en mängd akademiska avhandl.
Bland hans övriga skrifter märkes
"Försök till en alfvarsam och
hufvud-sakelig granskning af den kantiska
eller nya så kallade critiska
philo-sophien, och det förmenta rena
förnuftet, i anledning af Stycken till
befrämjande af rätta begrep om
phi-losophien, dess ändamål och
närvarande tillstånd, utgifne af herr
pro-fess. Boëthius i Upsala" (1795). —
Gift 1767 med Inga Elisabeth von
Kiörning. T. T. S.
4. Cristiernin, Harald af, före
adlandet Christiernin, sjöofficer, f. 25
dec. 1751 i Hille skn, Gävleb. län, † 1
maj 1799 i Karlskrona. Föräldrar:
protokollsnotarien Harald
Christiernin och Maria Charlotta Laurin.
Sonsons sonson till C. 1. — C. inskrevs vid
Uppsala univ. 1759, där han ägnade
sig åt studier till 1766. Åren 1767—80
tillbragte han i sv. ocli engelsk
sjötjänst. Han avlade sjöofficersex. 1771,
blev löjtnant vid Amiralitetet 1773 och
Adolph Ludvig Christiernin. Målning
(detalj) av J. E. Lindh 1838 (Nationalmuseum,
Helsingfors).
major där 1776. Under
nordamerikanska frihetskriget tjänstgjorde C.
1777—80 på engelska flottan, där han
uppnådde löjtnants grad. Sedan C.
1780 återinträtt i sv. tjänst,
konvoje-rade han under de närmaste åren sv.
handelsfartyg i Nordsjön. Han var
1782—83 och 1786—87 sv. ambassadör
i Marocko för tryggandet av den sv.
skeppsfarten på Medelhavet och
adlades 1783. överstelöjtnant sedan 1785,
befordrades han till överste 1788 efter
slaget vid Högland, i vilket han
utmärkte sig. S. å. råkade han i lysk
fångenskap. Han var chef för
volon-tärkompaniiet i Karlskrona 1783—95
och från 1798, blev konteramiral
1795, chef för Sjömilitiedep. i
Karlskrona 1797 och kommendant
därstädes s. å. -— Gift 17S4 med Christina
Koch. T. D.
5. Christiernin, Adolph
Ludvig, arméofficer, f. 28 febr. 1765 på
Ekolsund i Husby-Sjutolfts skn,
Uppsala län, † 13 sept. 1842 i Åbo.
Föräldrar: hovkamreraren Johan C. och
Lovisa XJlrika Vernon. Sonsons
sonson till C. 1. — C., som är bekant
genom Runebergs dikt
"Fältmarskalken" i "Fänrik Ståls sägner",
trädde i militärtjänst 1778, blev
stabsfänrik vid Jämtlands dragonreg.
1783, löjtnant vid Änkedrottningens
livreg. 1786 och stabskapten
därstädes 1788. Han deltog i kriget i
Finland 1788—90, tillhörde 1791—95
Livdrabantkåren och blev 1795
överstelöjtnant vid Karelska lätta
dra-gonkären samt 1803 chef för denna
kår. Under kriget 1808—09 visade C.
tapperhet bl. a. vid Revolaks. Hans
befordran gick dock trögt beroende
på rykten och misstankar mot C. med
anledning av en olycklig ekonomisk
transaktion. Han blev överste i armén
1810 och erhöll avsked s. å. — Gift
1) 17S8—95 med Eva Charlotta
Ami-noff; 2) 1797 med Johanna Gustava
Söderliielm. T. D.
Christiernson, Adolf Christian
Johan, publicist, politiker,
kooperatör, f. 5 okt. 1875 i Uleåborg i
Finland. Föräldrar: bryggmästaren
Anders Fredrik C. och Charlotta Öberg.
— C. avslutade 1895 i Stockholm sin
utbildning som typograf, var medarb.
i tidn. Arbetet i Malmö 1900—07,
utsågs 1904 till ordf. i Kooperativa
fören. Svea och var 1907—-17 red. och
ansvarig utgivare av Skånska
socialdemokraten i Hälsingborg, som han
grundat, samt var led. av Andra K.
1906—13 och 1914—17. Han var
vidare led. av Malmöh. läns
landsting 1910—15 samt av Hälsingborgs
stadsfullmäktige 1911—18. I
riksdagen intog C. till en början en
radikalt antimilitaristisk hållning.
År 1911 yrkade lian i beredningen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
