Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Claëson, Nils - Claësson, Claës, politiker, se Cederström, s. 74 - Claesson, Hans, sjöofficer, se Bielkenstierna - Claesson, Åke - Claine, Jane Gernandt-, författarinna, se Gernandt-Claine - Clarholm, släkt - Clarholm, Per - Clason, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Claeson
105
Claeson
ström bildade sin andra ministär,
återvände C. till sin verksamhet i
Högsta domstolen. — C:s politiska
uppfattning var konservativ och
sammanhängde med en religiös, avgjort
högkyrklig åskådning; hans
huvudintresse ägnades sålunda
filantropiska och kyrkliga frågor. C. var
ombud för Stockholms stad vid
kyrkomötena 1898 och 1908 samt led. av Sv.
kyrkans missionsstyr. från 1903. —
Gift 1875 med Fransisco, (Fanny)
Euphemia Helleday.
Claesson, Claes, politiker, se
Cederström., s. 74.
Claesson, Hans, sjöofficer, se
Bielkenstierna.
Claesson, Åke Harald Einar,
skådespelare, f. 2 juli 1889 i Stockholm.
Föräldrar: godsägaren Johan Robert
C. och Sigrid Næsman. — C. var
1910—13 elev vid Dramatiska
teaterns elevskola och säsongen 1913—14
skådespelare vid teatern. Åren 1914—
18 var han engagerad hos Hj.
Selander i Göteborg, vid Åbo Sv. teater och
vid skilda turnéer. Ären 1918—34 var
C. med några avbrott knuten till Sv.
teatern i Helsingfors. Han erövrade
vid denna teater en framskjuten
position och var verksam som både
skådespelare, regissör och lärare vid
teaterns elevskola. Bland hans roller
märkas Alceste i Moliéres
"Misantro-pen", titelrollen i Strindbergs "Erik
XIV" och i E. Kostands "Cyrano de
Bergerac", Gustav Adolf i Topelius’
"Regina von Emmeritz", som han
även var regissör för, Nils Bru i H.
Christiansens "En resa i natten",
titelrollen i E. Ch. Carpenters
"Ungkarlspappan" och Baronen i G. Esmanns
"Kära släkten". — Efter återkomsten
till Sverige har C. utom ss.
skådespelare — även i film och radio —
framträtt som recitatör och framför allt
som Bellmanssångare; som sådan
tillhör han våra allra främsta och mest
kultiverade och liar även företagit
flera utländska turnéer, bl. a. en
i Förenta staterna. Bland hans senare
rollskapelser märkas Maingot i T.
Rattigans "Diana går på jakt" och
Toas i Goethes "Ifigenia i Tauris".
C. är sedan 1941 engagerad som
lärare vid Dramatiska teaterns
elevskola, sedan 1942 som skådespelare
vid samma teater och som lärare vid
Operaskolan. — C. har även framträtt
som skriftställare och
föredragshållare; han har utgivit bl. a.
reseskildringarna "Falska trubadurer" (1932,
tills, med Olof Enckell), "Den
förtrollade trädgården" (1934) och
"Makedoniska flöjten" (1935). — Gift 1919
med Valentine Sue. S. T.
Claine, Jane Gernandt-,
författarinna, se Gernandt-Claine.
Clarholm, släkt, härstammande
från övre Ulleruds skn i Värmland.
Släktnamnet C. antogs av handlanden
i Karlstad Olof C. (f. 1754, † 1815),
sannolikt efter den genom övre
Ullerud flytande Klarälven. Sonsöner till
Olof C. voro bröderna a) bankdir. i
Karlstad Fredrik (Fritz) Teodor C.
(f. 1831, † 1885), far till kirurgen Per
C. (se nedan), samt b) kamreraren
Johan Edvard C. (f. 1838, † 1908), far
till Magnus C. (f. 1871), som var sv.
generalkonsul i Montreal 1921—36.
Clarholm, Per Olof, kirurg, f. 12
juli 1860 i Karlstad, † 8 juni 1942
i Alsters skn, Värml. län. Föräldrar:
bankdirektören Fredrik (Fritz)
Teodor C. och Amelie Pihlgren. — C. blev
student i Karlstad 1879, med. kand.
i Stockholm 1888 och med. lic. i
Lund 1892. Efter olika kortare
förordnanden blev C. tf. läkare vid
Karlstads lasarett 1896,
lasarettsläkare därstädes 1898 oeh överläkare
vid dess kirurgiska avd. 1910. Han
erhöll talrika sakkunnig- och
kommittéuppdrag i sjukhus- och
hälsovårdsfrågor samt var flera gånger
adjungerad led. av Medicinalstyr. I
läkarsammanslutningar innehade han
flera fullmäktige- och styr.-poster.
Han var i många år led. av Värml.
läns landsting, och i Karlstads
stadsfullmäktige var han led. 1903—30 och
ordf. 1919—30. C. var god
värmlänning och inköpte Gustaf Frödings
födelsehem Alster, som han renoverade ;
där inrymde han sina stora
samlingar. — Gift 1900 med Elin
Treffenberg. P. H. T.
Clason. Släkten härstammar
enligt familjetraditionen från en
val-lonsläkt De Fer, vars medl. varit
brukssmeder vid Forsmark och Harg
i Roslagen; en av dem, Clas Fark
eller Ferk, omtalas 1666 som
masmästare vid Forsmarks bruk. Han
tros ha varit far till grosshandlaren
Johan C. (C. 1). Bland hans barn
märkas konsuln Jan C. (C. 2), Jacob C.
Per Clarholm.
(f. 1707, † 1750), brukspatron på
Graninge och stamfar för den ännu
fortlevande Graningegrenen, samt
grosshandlaren Isaac C. (C. 3), stamfar för
släktens andra kvarlevande gren,
Furudalsgrenen. — Jacob C:s son
Jacob Ephraim C. (f. 1743, † 1809) var
under Graninges glansperiod brukets
chef; sedan 1786 var han ensam
ägare till Graninge, som han
utvidgade till "provinsens största och mest
välskötta brukskomplex". Av hans tio
barn blev äldste sonen Jacob
Christian C. (f. 1769, † 1848) faderns
efterträdare. På grund av de svåra tiderna
gjorde han 1821 cession men stannade
vid bruket som förvaltare till 1838.
Hans bror Isaac Ephraim C. (f. 1775,
† 1855) var brukspatron på Bollsta
bruk, och från honom härstamma alla
nu levande medl. av Graningegrenen.
— Furudalsgrenens ovannämnde
stamfar Isaac C. (C. 3) hade sonen Isaac
Gustaf C. d. ä. (f. 1748, † 1804), som
1776 köpte Furudals järnbruk i Ore
skn i Dalarna. Tack vare den
uppåtgående konjunkturen och särskilt den
dåv. tillverkningsbegränsningen inom
den sv. bruksrörelsen kunde Furudal
drivas med stor ekonomisk framgång,
och Isaac Gustaf C. d. ä. efterlämnade
bruket skuldfritt till sonen Isaac
Gustaf C. d. y. (f. 1781, † 1856).
Denne utvidgade företaget betydligt,
och med initiativkraft och skicklighet
lyckades han rädda Furudal genom
kontinentalsystemets svåra år. Hans
äldste son, dir. vid Jernkontoret Isaac
Gustaf C. (f. 1808, † 1880), blev
far till arkitekten Gustaf C. (C. 5).
Söner till denne äro arkitekterna
Gustaf C. (C. 7) och Peder C. (C. 8).
Isaac Gustaf C. d. y:s son, anatomen
Edward C. (C. 4), blev far till
riksarkivarien Sam. C. (C. 6). En son till
honom är läkaren Sam. C. (C. 9). —
Litt.: Fredrik Clason, "Furudals bruks
historia".
Afee Claesson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
