Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Clason, Isaac - 4. Clason, Edward - 5. Clason, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Clason 107 Clason
flydde han till utlandet, dar han 1i67
—69 dolde sig i olika städer under
antaget namn. Då hattarna 1769 ånyo
kommo till makten, fick han
återvända till hemlandet och befriades
genom k. brev och utslag från allt
ansvar; 1771 avskrev Stockholms
rådhusrätt hans konkurs, men hans
stora förmögenhet var förlorad och
lians köpmannabana bruten. Av C:s
hand föreligger en värdefull dagbok
från en resa genom Dalarna 1732
(manuskriptet i Nord. mus.). — Gift 1740
med Sara Magdalena Wittfoth.
4. Clason, Edward Claes Herman,
anatom, f. 17 okt. 1S29 på Furudals
bruk, Ore skn, Kopparb. län, † 9 okt.
1912 i Uppsala. Föräldrar:
bruksägaren Isaac 0-ustaf C. d. y. och
Ilen-rica Gahn. Sonsons son till C. 3. — C.
blev student i Uppsala 1849, med.
kand. 1857, med. lic. 1861 och med.
dr 1862. Vid anatomiska
institutionen var han amanuens 1853—55
och tf. prosektor 1861—63. År 1862
blev lian docent i anatomi och
fysiologi, 1863 adjunkt i samma ämnen,
1877 e. o. prof. i anatomi ocli
histologi samt 1882 prof. i anatomi, allt i
Uppsala. — Utom i anatomi hade
C. som akademisk lärare länge
(intill 1881) att undervisa även i
histologi; i bägge ämnena förbättrades
undervisningen under hans ledning
på väsentliga punkter: praktiska
övningar i histologi infördes, den
anatomiska institutionen om- och
tillbyggdes, och de anatomiska
samlingarna — av preparaten från Rudbecks
tid hade en stor del förstörts vid 1702
års brand — utökades från 1 200 till
6 000 nummer. Ehuru C:s tid till
största delen upptogs av hans
lärargärning, fick han även tid till talrika
vetenskapliga arbeten rörande olika
anatomiska ämnen, särskilt centrala
nervsystemets anatomi. Hans
framställning var i tal som i skrift högst
personlig: knapp, stundom
svårfatt-lig men rik på fakta och innehåll.
Rakryggad, med en viss kärv humor
men dock ungdomligt omedelbar samt
liksom sin lärare Israel Hwasser
besjälad av lågande nit för läkarkallet
var han varmt avhållen av sina
lärjungar. Gentemot 1880-talets radikala
strömningar intog han en bestämt
avvisande hållning. I Uppsala, där han
även var stadsfullmäktig och
kyrko-värd, hörde han till den akademiska
världens förgrundsfigurer. Han blev
invald i Vet. akad. 1887 och var led.
av kyrkomötena 1883 och 1893. —
Gift 1862 med Clara Malvina Ulff. —
Litt.: biografi av G. Bergmark i
Nordisk medicin 1942. P. H. T.
5. Clason, Isak Gustaf,
arkitekt, f. 30 juli 1856 i Stora
Kopparbergs skn, Kopparb. län, † 19 juli
Gustaf Clason.
1930 i Rättvik, samma län.
Föräldrar: direktören vid Jernkontoret
Isaac Gustaf C. ocli Maria Charlotta
Lorichs. Brorson till C. 4. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1874
studerade C. vid Tekn. högskolan 1874
—79 och vid Konstakad. 1879—81.
Han var assistent i arkitektur vid
Tekn. högskolan 1SS1—83 ocli e. o.
arkitekt vid överintendentsämbetet
(nuv. Byggnadsstyr.) från 1881. År
1883 började han egen praktik men
for s. å. för studier till Frankrike,
Italien och Spanien (till 1S86). Han
var prof. i arkitektur vid Tekn.
högskolan 1S90—1904, då han blev förste
intendent i överintendentsämbetet.
Åren 1917—23 var lian byggnadsråd.
Led. av Konstakad. sedan 1889 blev
lian dess v. preses 1902 och preses
1918. Han kallades till fil. hedersdr
vid Uppsala univ. 1917 och blev led.
av Vet. akad. 1907 samt hedersled, i
Ing. vet. akad. 1921 och i Vitt. akad.
1929, varjämte han invaldes i flera
utländska vetenskapliga samfund. Han
var även medl. av Stockholms
stadsfullmäktige 1900—10 och innehade en
rad olika uppdrag som sakkunnig i
kommittéer och utredningar rörande
offentliga byggnadsfrågor m. m. — C: s
förste läiare i arkitektur var F. W.
Scholander, vars opposition mot de
rådande stilschablonerna inom
byggnadskonsten väckte adeptens sinne
för betydelsen av materialets
äkthet och konstruktionens sanning: en
byggnad bör uttrycka sitt ändamål i
exteriören, fasaden bör formas efter
planen och inte tvärtom. Av
Scholander tog C. också i arv den rådande
tidsuppfattningen, att de kända
stilarna voro en källa att ösa ur, blott
man öste med smak ocli urskillning.
Därvidlag kom A. T. Gellerstedt att
utöva ett viktigt inflytande på C.
genom sitt framhävande av de estetiska
värdena hos inhemska
byggnadsminnesmärken från medeltid och
renässans, en lärdom, som C. med åren
kom att begagna sig av i allt större
utsträckning. Till dem, som verkade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
