Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Clason, Gustaf - 6. Clason, Sam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Clason
108
Clason
inspirerande på C. och hela den
arkitektgeneration, vars främste repr.
han blev, hörde också Helgo
Zettervall med sin djärva experimentlust
och konstruktiva fantasi. — C:s
första arbeten i Stockholm utgjordes av
hyreshus av det pretentiösare slaget,
t. ex. vid Strandvägen Thaveniusska
huset i florentinsk ungrenässans med
putsrustik och Bünsowska huset i
Frans I:s stil i tegel och kalksten och
med asymmetrisk fönstergruppering
(bägge 1886—88). Tills, med K. Salin
byggde han 1889 Östermalms saluhall
i Stockholm i norditaliensk tegelgotik,
Norrlands nations hus i Uppsala
utfördes i nederländsk renässans (s. å.),
Hallwylska palatset i Stockholm i
spansk gotik med venetianska inslag
o. s. v. Levande fantasi och god smak
karakterisera flertalet av dessa och
senare byggnader. Det första
utslaget av C:s intresse för de
nationella stilarna var ett hus vid
Öster-långgatan (1888—89), där han tog upp
traditionen från stockholmskt
1600-tal, och i Städernas allm.
brandstodsbolags förutv. byggnad vid
Skeppsbron (1899) anknöt han till den
tessinska palatsstilen. Självständigare
behandlade han den sv. barockens
formspråk i Adelswärdska huset vid
Strömgatan (1890). Sitt
monumentalaste verk i denna genre skapade C.
med Nordiska museets byggnad, som
likväl i sitt slutliga skick endast
blev ett rudiment av det urspr,
godkända förslaget. Han uppgjorde de
första ritningarna 1889 tills, med M.
Isæus men fullbordade dem ensam
efter dennes död 1S90. Den livliga
silhuetten med sina barockgavlar à la
Kronborg och klockstapelliknande
tornkrön och takryttare gör måhända
inte den storvulet skandinaviska
verkan, som arkitekten avsett, men den
förnäma behandlingen av det äkta
materialet och framför allt interiören
med sin originella tvärskeppsform
och mittabsid och sin säregna
stämning av helgedom gör otvivelaktigt
Nordiska museet till en av de
märkligare arkitektoniska skapelserna i
vårt land. Lyckat som helhet är
Timmermansordens hus (1923), där C. nått
fram till ett slags syntes mellan äldre
inhemsk tradition och moderna krav
på terränganpassning oeh
inkompone-ring i miljön. Ur C:s rika produktion
må ytterligare framhållas
Telegrafhuset i Göteborg (1891), rådhuset i
Eskilstuna (1893), Hjularöds slott i
Skåne (1894), Eosenska huset vid
Strandvägen i Stockholm (1896),
telefonbyggnaden i Warszawa (1902),
Platinska huset i Göteborg (1904), E.
Åkermans villa i Stockholm (s. å.),
Norrköpings rådhus (1905), Skånska
hypoteksfören:s lius i Lund (1917),
Centralbankens hus vid Gustav Adolfs
torg i Stockholm (1920), rådhuset i
Södertälje (1921) samt om-, till- och
nybyggnader av slott och herresäten,
ss. Haneberg i Södermanland (1912)
och Adelsnäs i Östergötland (1921).
— C. intog i flera årtionden en central
ställning inom den sv.
arkitektvärlden. Genom sina egna skapelser och
genom sin verksamhet som lärare kom
han att spela en avgörande roll för
den sv. byggnadskonstens utveckling
från historisk stilarkitektur till
funktionalism. Hans krav på materialets
äkthet och byggnadens anpassning
efter såväl praktiska behov som
historisk och naturlig miljö torde också i
längden visa sig bestå provet. — C.
utgav bl. a. "öfversikt af
byggnadsverksamheten i Sverige under de sista
25 åren" (1896). — Gift 1892 med
Kristina (Kerstin) Augusta Petre. —_
Litt.: biografi av T. Lindmark i Vet.
akad:s årsbok 1932. Th. N.
6. Clason, Samuel (Sam.),
historiker, politiker, f. 23 juni 1867 i
Uppsala, † 19 dec. 1925 i Stockholm. Son
till C. 4. — C. avlade mogenhetsex.
1884 och blev fil. kand. 1887, fil. lic.
1893 och fil. dr 1895, allt i
Uppsala. Åren 1888—1905 arbetade han
även som riksdagsstenograf och
ut-skottssekr. Hans drsavhandl. "Till
reduktionens förhistoria. Gods- och
ränteafsöndringarna och de
förbud-na orterna" (1895) handlar om de
drag i sv. statens ekonomiska
struktur, varur den karolinska
reduktionen framgick. C. blev 1895 docent i
historia i Uppsala och e. o.
amanuens i Eiksarkivet. Han utförde
under de närmaste, på skiftande
områden verksamhetsfyllda åren ett
mångsidigt arbete i Eiksarkivet, bl. a. med
ordnandet av dess kamerala
handlingar, i Kammararkivet och i de arkiv,
som tillhörde Stockholms rådhusrätt,
Riddarhuset, Utrikesdep.,
Kammarrätten och Jernkontoret. I
Rådhusrättens arkiv fann C. därunder
åtskilliga av Stockholms städs
räkenskaps- och tänkeböcker från
medeltiden, ett fynd, som han redogjorde
för i Hist. tidskr. 1903. C:s
arkivstudier förde honom även till
utlandet; en produkt därav var "Studier
öfver arkivväsendet i utlandet" (1902),
där han belyste
arkivorganisationen i Frankrike, Belgien, Holland
och Preussen. Dessutom bedrev han
under åren kring sekelskiftet
arkivforskningar rörande 1600-talet i en
rad olika östersjöstäder. Det
viktigaste tryckta resultatet av C:s
arkivarbete utgör det mönstergilla, 1900
utg. tredje bandet, omfattande Axel
Oxenstiernas brev 1625—27, i första
avd. av den stora serien
"Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och
brefvexling". En annan produkt av
C:s 1600-talsforskning utgör
"Studier i 1600-talets svenska statsrätt"
(1901). — Till C:s verksamhet som
notarie i 1895 års unionskommitté
ansluter sig den på, kommitténs
uppdrag utförda "Historisk redogörelse
för unionsfrågans tidigare skeden"
(1898), som är av refererande
karaktär. Sporrad av den politiska
utvecklingen vid tiden för
unionsupplösningen koncentrerade C. sin
forskning under åren efter densamma
kring Sveriges politik vid
1800-talets början och bröt i en rad
arbeten med den allm. uppfattning av
Gustav IV Adolfs politik, som
enligt C. ytterst härrörde från 1809
års revolutionsmän själva. I "Vårt
lmndraårsminne. Krisen 1808—1809"
(Hist. tidskr. 1909), i "Gustaf IV
Adolf och general Moore" (Hist.
tidskr. 1912) och i "Gustaf IV Adolf och
den europeiska krisen under
Napoleon" (1913) uppfattar C. Gustav IV
Adolfs politik som en nödvändig följd
av Sveriges handelspolitiska
orientering mot England. Hans forskningar
ha ställt detta dramatiska skede i vår
historia i ny belysning, även om C:s
resultat icke stått oemotsagda.
Omstörtningen i Sverige 1809—10
behandlas även i verket "För hundra år sen"
(3 bd, 1909—11, det tredje med titeln
"Den kunglige fången på Gripsholm"),
som innehåller samtida berättelser,
brev och politiska stridsskrifter om
revolutionen jämte en journal från
Gustav IV Adolfs fängelsetid på
Gripsholm. Från samma period i C:s
författarskap härstammar hans verk
som medarb. i "Sveriges historia
intill tjugonde seklet", den nionde avd.,
där han ger en översikt av
fäderneslandets öden 1809—44. En viktig
plats i C:s produktion rörande
1800-talet inta urkundsverket "Handlingar
till kronprins Carl Augusts
historia" (i "Historiska handlingar", 27,
1925) och uppsatsen
"Skodsborgs-mötet och Ulriksdalskonferensen"
(Hist. tidskr. 1914). I det senare
arbetet analyseras en viktig fas i den sv.
politiken under den dansk-tyska
krisen 1863—64. — Som forskare var C.
med sin ovanligt grundliga
arkivkännedom framgångsrik speciellt genom
sina stränga krav pä en uttömmande
källkritik. Han efterlämnade
vidlyftiga, stenografiskt upptecknade
historiska materialsamlingar och
anteckningar från sin politiska verksamhet
— nu delvis i Riksarkivets och delvis
i familjens ägo — som ännu ej blivit
vetenskapligt utnyttjade. — C. var
tf. e. o. prof. i historia i Uppsala
1901—03 och utnämndes till prof. i
historia i Lund 1904. År 1907 blev han
led. av Första K. och vann snart auk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
