Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Cnattingius, Axel - 3. Cnattingius, Bengt - Cogell, Pehr Eberhard - Cohrs, Edvard - Collart, Claude
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cnattingius
114
Collart
Bengt Cnattingius.
1863 extra överjägare i östergötl. län.
Han tjänstgjorde som lärare vid
Had-dorps lantbruksskola i Östergötland
1869—74 och blev tf. jägmästare
i Hunnebergs revir och föreståndare
för skogsiskolan därstädes 1870. Han
utnämndes 1874 till jägmästare i
Falbygds revir för att efter ett
förordnande som sekr. i Skogsstyr.
transporteras till örbyhus revir 1876, där
han även blev föreståndare för Marma
skogsskola. C. utövade en betydande
författarverksamhet på det
skogsvetenskapliga området. Han utgav 1873
—94 Tidskr. för skogshushållning,
vårt lands praktiskt taget första
tidskr. inom detta fack, redigerade 1876
—94 kvartalsskriften Skogsvännen
samt utgav "öfversigt af svenska
skogsliteraturen" (1876) och "Svenskt
skogslexikon" (1894). — Gift 1870
med Lizinka Mariana Tesdorpf. A. H.
3. Cnattingius, Bengt Jacob,
museiman, f. 20 maj 1899 i Åtvids
skn, östergötl. län. Föräldrar:
prosten Nils C. och Eva Kinnander. —
Efter studentex. i Linköping 1919 blev
O. fil. kand. i Uppsala 1923, fil. lic. i
Lund 1929 och fil. dr där 1938 på en
avhandl. om målaren Pehr Hörberg.
Efter att ha tjänstgjort vid Uppsala
univ:s mus., Statens hist. mus. och
Nord. mus. blev C. amanuens vid
Östergötlands mus. 1924, intendent
därstädes och vid Linköpings mus.
samt landsantikvarie 1934. Hans
verksamhet ss. museiman har i främsta
rummet varit konsthistoriskt
inriktad, och han har framför allt sysslat
mied den kyrkliga konsten. Om denna
och Östergötlands kulturhistoria har
han publicerat ett stort antal
uppsatser i olika tidskr. Hans viktigaste
insats är ordnandet av det stora mus. i
Linköping (invigt 1939). C. redigerar
avd. kyrkokonst i Tidskr. för
kyrkomusik och sv. gudstjänstliv. — Gift
1931 med Dagny Hedhammar. S. N.
Cogell, Pehr (Pierre)
Eberhard, konstnär, f. 1734 (döpt 7 sept.)
i Stockholm, † 21 jan. 1812 i Lyon.
Föräldrar: Christian August Kögel
och Birgitta Eleonora Ziervogel. —
C. blev omkr. 1750 elev vid K.
ri-tareakad., där han undervisades i
teckning av J. Pli. Bouchardon och P.
Larcheveque. Hos G. Lundberg lärde
han sig måla pastell. Med statligt
understöd for han 1763 till Paris, dit
han kom följ. år efter studier vid
Konstakad. i Köpenhamn. I Paris
blev han elev av A. Roslin och J. M.
Vien. Han fortsatte 1766 till Lyon,
där han med smärre avbrott blev
bosatt för återstoden av sitt liv. Vid
dess École royale académique de
dessein blev han bitr. lärare 1775 och
prof. 1783 men tillträdde aldrig
befattningen samt blev "peintre
ordi-naire de la ville de Lyon" 1785. Efter
revolutionen och akad:s ombildning
kvarstod han som dess ledare till
1807. -— C:s produktion före utresan
är helt okänd så när som på en stor
oljemålning föreställande "Kristi
himmelsfärd" i Blacksta kyrka i
Södermani. län, utförd 1756.
Koloristiskt påminner den närmast om
Taraval. Efter ankomsten till Frankrike
tog C. intryck av A. Boslin, vilket bl. a.
framgår av den förträffliga
stoffskild-ringen i C:s bevarade porträttbilder,
men ännu mer av J. M. Vien och
dennes elev J. L. David. Samtiden
ansåg C. vara en "habile peintre de
por-traits", och den karakteristiken
förefaller träffande, att döma av det
fåtal målningar, som är känt, t. ex.
porträttet av B. Elfving (17S3,
Göteborgs mus.), "Femme en blanc" (1789,
mus. i Lyon), greve de
Lauren-cin (1801, Konstakad. i Lyon). Även
hans landskapsmålningar lära lia
varit uppskattade, men samtliga utom
en äro numera försvunna, liksom
fallet är med ett porträtt av J. J.
Rousseau, som C. skall ha utfört 1770, och
ett annat av Marie Antoinette, som
tillkom 1781, samt alla de
målningar han hemsände till Konstakad. i
Stockholm, däribland en "Hercules"
och en "Gosse med canin". Sin största
betydelse torde C. lia haft genom sitt
under och efter revolutionen
oförtrutna arbete på att upprätthålla den för
sidenfabrikationen i Lvon viktiga
utbildningen av skickliga
mönstertecknare. Av hans egna teckningar äro
endast ett par kända genom gravyrer
av G. de Saint-Aubin. — C. invaldes
i Konstakad. 1802. — Gift 1794 med
målarinnan Geneviève Privåt. —
Litt.: H. Runnqvist, "En svensk
målare i Lyon under 1720-talet"
(Konst-hist. tidskr. 1936). Th. N.
Cohrs [kårs], Herman Edvard,
kartograf, f. 27 aug. 1858 i Stockholm,
† 27 juli 1934 därstädes. Föräldrar:
sockerbruksmästaren Diedrich
Friedrich C. ocli Valentine Henrietta
Kata-rine Tiedemann. — Efter skolstudier i
Stockholm anställdes C. som elev vid
Centraltryckeriet där. Han anträdde
1880 en tre års utländsk studieresa,
varunder han arbetade vid olika
kartografiska och litografiska anstalter
i Hamburg, Leipzig, Wien och Paris.
Efter återkomsten till Stockholm
1883 anställdes han vid
Centraltryckeriet ss. kartograf. Dessutom utövade
han även privat kartografisk
verksamhet och drev egen förlagsrörelse.
C:s förnämsta arbete är hans
praktiska ocli händiga atlas över Sverige
(1891; 12:e uppl. 1928), som under
flera decennier var den mest använda
sv. kartboken. Tills, med N. Torpson
utgav han även "Geografisk
handatlas öfver jorden" (1895; ny uppl.
1905). Dessutom utgav han flera
kartböcker för den lägre undervisningen
samt en jordglob (1897). — Gift 1886
med Sigrid Dorotea (Ninna) Bergling.
C. B.
Collart (Colardh) [kålä’r],
Claude, kammartjänare hos Erik XIV,
militär. — C., som härstammade från
Champagne, intog redan 1557 som
småsven en mera betydande ställning vid
hertig Eriks hov. Tronskiftet gav C.
större möjligheter; han innehade som
kammartjänare en av de högst
avlönade platserna i den unge
konungens omgivning och kunde därjämte
glädja sig åt flera smärre förläningar.
År 1562 deltog han i de tragikomiska
giftermålsunderhandlingarna vid det
hessiska hovet. Då det nordiska
sjuårskriget började (1563), fick C. icke
obetydliga militära uppdrag.
Jämtland och Härjedalen tillhörde då
Norge, och konung Erik hyste tidigt
planer på en erövring av dessa landskap.
C. sattes i spetsen för ett företag, som
hade till syfte att över Jämtland nå
ned till den norska kusten, utefter
Edvard Cohrs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
