Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Columbus, Samuel - Conradi, ätt - Conradi, Georg Johann - Cooper, Alexander - Copp, Johann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■Conradi
123
Copp
insatser i det danska kriget. För ett
•dylikt verk, som för övrigt
förebådar 1700-talets hjälteepos, var
emellertid C:s känsliga instrument
inte stämt. Han var lyriker och som
sådan en av sin tids finaste. Hans vers
äger behag och musikalisk välklang
— C. tillhörde en mycket musikalisk
släkt — och den är vek och elegisk i
tonen. Typiskt är, att han inte som
Stiernhielm helst håller sig till den
kraftfulla och hårda hexametern utan
i stället föredrar alexandrinens
mjukare uttrycksmöjligheter. C. var
varmt religiös, ägde en förfinad
naturkänsla och njöt av livet med ett
resignerat och förnöjsamt sinne: "En
trogen vän och roligt sinn är
allra-■största vännen min." I 1937 års sv.
psalmbok är nr 440 av honom. — C:s
skrifter ha utgivits av P. Hanselli
och C. Eichhorn (i P. Hansellis
"Samlade vitterhetsarbeten af svenska
författare", 2, 1856). — Ogift. — Litt.:
E. Ekholm, "S. C." (1924). R. A.
Conradi, ätt, vars äldste kände
stamfar Daniel Conrad C.
härstammade från Danzig; han var under
1600-talets andra hälft borgare och
hantverkare i Riga. Ätten inkom till
Sverige med hans son Georg Johann
C., slutligen generalsuperintendent i
Slesvig och Holstein (se nedan).
Dennes son, grosshandlaren i Stockholm,
kommerserådet Georg Henrik C. (döpt
1718, † 1795), som var en av dir.
för Ostindiska kompaniet, adlades
1769 med bibehållet namn och
introducerades på Riddarhuset 1775. Han
blev far till generaladjutanten och
landshövdingen i Hall. län Gustaf
Vilhelm C. (f. 1761, † 1846), som 1812
tog avsked från nämnda befattningar
och bosatte sig i Finland, där han
1818 immatrikulerades på
Riddarhuset. Från hans äldste son, majoren
Georg Jacob Vilhelm C. (f. 1799, †
IS64), som återflyttade till Sverige,
härstammar ättens nu levande gren.
Conradi, Georgjohan n, präst,
f. 27 febr. 1679 i Riga, † 7 sept. 1747
i Rendsburg i Slesvig-Holstein.
Föräldrar: hantverkaren Daniel
Conrad C. och Elisabet Munster. — C.
blev student i Halle 1697 och mottog
där starka intryck av den kände
pietisten A. H. Francke, som var en
av hans lärare. Han tog
magistergraden i Leipzig 1702 och anställdes
följ. år som fältpredikant hos den
sv. generalguvernören i Bremen greve
Nils Gyllenstierna. År 1710 blev lian
andre pastor vid Tyska förs. i
Stockholm, där han gjorde sig känd som
predikant och själasörjare men snart
sågs med ovilja av konsistoriet på
grund av sin pietism. Som
själasörjare för den dödsdömde baron von
Görtz utsågs han av denne till testa-
Georg Johann Conradi. Målning (detalj) av
okänd konstnär (Tyska församlingen,
Stockholm).
mentsexekutor och reste i denna
angelägenhet till Hannover 1720. Under
resan kallades han till tysk
hovpredikant hos den danske kungen
Fredrik IV, varför han tog avsked ur sv.
tjänst 1721. Han utnämndes 1728 till
generalsuperintendent över Slesvig
och Holstein. —- Gift 1713 med Maria
Eleonora König. H. N.
Cooper [kö’pa(r)],Abraham
Alexander, miniatyrmålare, f. omkr. 1605
troligen i London, † 1660 i Stockholm.
—- Säkra data om C:s levnadsöden
äro ytterst få. Han tycks lia
uppehållit sig i Holland 1632—33 och
inkallades till Sverige 1647,
antagligen genom Magnus Gabriel De la
Gardie. Här torde han ha vistats till
sin död med avbrott för ett uppehåll
i Köpenhamn 1656—57. — C. var bror
till Samuel C. (1609—72), den
berömde engelske miniatyrmålaren, och det
är också på den förnäma tradition
denne representerar, som C:s konst
bygger, men han har tagit intryck av
tidens nederländska porträttmåleri
med dess kraftfulla modellering och
robusta verklighetsuppfattning. De
flesta av hans verk äro utförda med
vattenfärger på spelkort eller
pergament. De äro splittrade på ett stort
antal offentliga och privata
samlingar i Danmark, Tyskland, Holland och
framför allt England. I Sverige finnas
bl. a. två porträtt av Gustav II Adolf
efter Miereveld (i Nat. mus. och
Göteborgs mus.), ett av riksamiralen G. O.
Stenbock (i Wicanderska samlingen i
Nat. mus.), ett av M. G. De la Gardie
(i Riksbanken) och ett av en okänd
man (i Göteborgs mus.). Ytterligare
ett par porträttbilder av C. äro
kända genom samtida gravyrer. — Jämte
sin kollega vid drottning Kristinas
hov, Pierre Signac, torde C. lia haft
ett visst inflytande på
miniatyrmåleriets utveckling i Sverige. -— Litt.:
K. Asplund, "Den sv.
porträttminia-tvrens historia" (i Konsthist. sällsk.
publ. 1916). Th. N.
Copp (Cop, Kopp, Koop),J oliann,
läkare, f. troligen 1487 i Landsberg
nära Augsburg, † 1558 i Åbo. — C.,
som var av gammal bajersk släkt,
studerade teologi i Freiburg im
Breis-gau i Tyskland samt medicin och
astrologi i Wien, trädde därefter i
tjänst hos kejsar Maximilian I och
verkade som läkare i Altenburg 1520.
Erfurt 1521—23 och S:t Joachimsthal
1524—25; i dessa städer utgåvos lians
tidigaste astrologiska och medicinska
skrifter. Av konung Ferdinand av
Böhmen utnämndes han 1528 till
livläkare och fick 1532 adelskap under
namnet C. von Raiimenthal; i Prag
utgav han 1535—36 ett stort
medicinskt arbete på tjeckiska, vars
tryckkostnader bragte honom på obestånd.
Efter skiftesrika öden kom lian 1555
till Sverige som Gustav I:s
livmedi-cus, bosatte sig i Stockholm, anlade
ett apotek och öppnade praktik;
denna förblev dock tynande, emedan man
—- som C. klagade —- i Sverige ej
var van att anlita utbildade läkare.
Även kungen behandlade honom med
misstänksamhet och varnade t. ex. sin
son Johan (III) för att hysa odelat
förtroende till C. utan att dock
själv vilja släppa honom ifrån sig.
Som astrolog kom han i gunst hos
hertig Erik, och till denne
dedicerades även lians postumt utgivna verk
"Empiricus Suecus", varav några
manuskriptblad finnas bevarade i
Köpenhamns k. bibi. C. måste anses
lia varit en lärd man, som stod på
höjden av sin tids medicinska
bildning, men genom lättsinne och
slösaktighet kom han överallt i
svårigheter. — Gift minst två gånger: 1)
med Anna Streubel; 2) med Lidmila
von Velenitz. — Litt.: O. Walde,
"Doktor Johann Copp, en astrolog
och läkare från reformationstiden i
svensk tjänst" (Lychnos 1937 och
1938). * P. H. T.
Johann Copp. Träsnitt av okänd konstnär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
