Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Coyet, ätt - 1. Coyet, Peter Julius - 2. Coyet, Fredrik - 3. Coyet, Wilhelm Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Coyet
126
Coyet
land och dog 1634 i Moskva. Dennes
söner, kanslirådet Peter Julius Coijet
(C. 1) ocli köpmannen, holländske
ståthållaren på Formosa Fredrik Coijet
(C. 2), adlades 1649 med namnet C. Den
senares ättegren utslocknade 1736 med
C. 2:s sonson Fredrik Julius C.,
guvernör på Java. Av C. l:s sex söner
blevo tre stamfäder för var sin
ättegren. — a) Äldste sonen, hovkanslern
Wilhelm Julius C. (C. 3), upphöjdes
1706 i friherrligt stånd. Bland hans
söner märkas generalmajoren friherre
Gustaf Wilhelm C. (C. 4),
överstelöjtnanten och riksdagsmannen friherre
Sten C. (C. 5) och kaptenen friherre
Axel Julius C. (f. 1692, † 1719), med
vars son, översten friherre Gustaf
Julius C. (f. 1717, † 1782), den
fri-herrliga grenen utgick på manssidan.
— b) En yngre son till C. 1,
majoren Carl Fredric C. (f. 1657, †
1701), blev farfar till
överstelöjtnanten vid Sveaborgseskadern i
arméns flotta Hindrich Gideon C. (f.
1725, † 1774), far till amiralen
Carl Fredric C. (C. 6). — c) Ättens
tredje huvudgren härstammar från
C. 1 :s son, överstelöjtnanten
Christian Magnus C. (f. 1663, † 1730).
Hans son, hov jägmästaren Peter
Julius C. (f. 1700, † 1752), blev far till
majoren Henrik Julius C. (f. 1735, †
1806) och generallöjtnanten i armén
Johan Gustaf C. (f. 1737, † 1803),
vilka blevo stamfäder för ättens två
kvarlevande grenar. Till den yngre av
dessa höra Johan Gustaf C:s söner,
hovmarskalken Gustaf Julius C. (f.
1775, † 1862), som 1815 blev friherre
enligt 37 § R. F. och själv slöt sin ätt,
och majoren Adolf Ludvig C. (f. 1781,
† 1844), farfar till hovmarskalken
Gustaf (Gösta) Johan C. (f. 1853, †
1924), gift med friherrinnan Henriette
Cederström (C. 7).
1. Coyet, Peter Julius, före
adlandet Coijet, ämbetsman,
diplomat, f. 1 febr. 1618 i Stockholm, †
11 juni 1667 i Breda i
Nederländerna. Föräldrar: myntmästaren Julius
(Gillis) Coijet och Catharina von
Sternberg. •— Elva år gammal kom C.
med sina föräldrar till Moskva och
begav sig fyra år senare ut på resor i
Europa, under vilka han var sysselsatt
dels med juridiska studier, bl. a. under
fyra år i Leiden, och dels i den
nederländske ståthållaren Fredrik Henriks
kansli. Han anställdes 1647 som
re-ferendarie i det sv. kansliet, blev s. å.
sekr. vid en ambassad till Ryssland
och användes under de närmaste åren
i Justitierevisionen och vid
diplomatiska förhandlingar. Är 1649 adlades
han och blev, utan ändring av sin
tjänstgöring i kansliet, häradshövding
1650 och assessor i
Kommerskollegium 1652. Ären 1655—56 uppehöll
sig C. i England med uppgift att i
första hand söka vinna
överenskommelse om bättre förbindelser på det
handelspolitiska området mellan
Sverige och England samt att dessutom
skaffa sig information om den
engelska politiken, söka värva trupper och
inför det polska kriget söka vinna
gehör för de sv. synpunkterna
gentemot Nederländernas och Polens
delegater. Han gjordes av Cromwell till
riddare av Strumpebandsorden och
utnämndes 1656 till statssekr. I
samband med Roskildefreden 1658 fick
han utarbeta ett förslag till en
sv.-dansk allians ocli blev vid sidan av
Sten Bielke sv. underhandlare i
Köpenhamn. Därvid synes C. ha
vidhållit de sv. kraven i full utsträckning
och i överensstämmelse med Karl X
Gustavs vilja, tills kriget bröt ut på
nytt, då C. framlade den officiella
sv. synen på kriget i en för den
europeiska opinionen avsedd
propagandaskrift. År 1659 sändes lian som
envoyé till Haag, där han med
slösande löften sökte utbreda förståelsen
för Sverige och motarbeta Danmark.
Efter Karl X Gustavs död
uppfattades hans politik av regeringen i
Sverige som alltför aggressiv; han
hem-kallades 1660 och började 1661
tjänstgöra i Kommerskollegium.
Dessutom deltog han i diplomatiska
underhandlingar med Brandenburg 1664—
66 om allians och sändes efter att ha
utnämnts till kansliråd 1666 jämte
Jöran Fleming som ambassadör till
England för att medla fred mellan
detta land och Nederländerna och för
att söka förmå England till ett
subsidiefördrag med Sverige. Under
förhandlingarnas gång beordrades C.
i liknande syfte till Breda i
Nederländerna men avled strax efter
framkomsten dit. Han var en av vår
stormaktstids mera framstående
diplomater. På sitt säteri Ljungby (seder-
Wilhelm Julius Coyet. Målning (detalj) 1692,
tillskriven M. Mijtens d. ä.
mera Trolle-Ljungby) i Kristianst.
län samlade han ett större bibi. —
Gift 1) 1645 med Catharina
Magdalena Leuhusen, † 1647; 2) 1649 med
Gertrud Höghusen. T. D.
2. Coyet, Fredrik, före
adlandet Coijet, köpman, ämbetsman, f.
1620, † 1689 i Nederländerna. Bror
till C. 1. — C. for som köpman till
Indien, trädde i holländska
Ostindiska kompaniets tjänst, var 1644 medl.
av domstolen i Batavia och blev 164S
föreståndare för kompaniets faktori
vid Nagasaki. Följ. år adlades han
jämte brodern Peter Julius C. (C. 1).
På holländska kompaniets uppdrag
ledde C. 1652 en ambassad till Yedo
(nuv. Tokio) ocli utnämndes 1656 till
ståthållare för kompaniets fästning
Zelandia på ön Formosa utanför
Kina. Under de kinesiska
revolutionskrigen belägrades fästningen av den
kinesiske äventyraren och sjöhjälten
Koxinga, och C., som icke i tid fick
tillräcklig hjälp från Batavia, måste
1662 uppge fästningen. Holländarna,
som därigenom för alltid förlorade
Formosa, ställde C. till ansvar, ocli
efter två års fängelse i Batavia
dömdes lian till ständig förvisning på en
liten ö. Först 1674 frigavs han genom
Karl XI :s och prinsens av Oranien
förmedling, vistades därefter i
Holland och utgav 1675 en försvarsskrift.
— Gift 1650 med Helena van der
Wijck.
3. Coyet, Wilhelm Julius,
friherre, ämbetsman, f. 14 april 1647 i
Stockholm, † 27 april 1709 därstädes.
Son till C. 1. —-C. inskrevs vid
Uppsala univ. 1654 och studerade även i
utlandet. Han inträdde i kansliet 1666
och blev sekr. i Justitierevisionen
1673. Ären 1676—77 var han ordf. i
kommissorialrätten i Stockholm ang.
trolldomsväsendet och 1682—84 e. o.
envoyé i Köpenhamn, där lians
ställning var besvärlig på grund av
Danmarks misstänksamhet mot Sverige
och spec. den danska fientligheten mot
Holstein-Gottorp. Efter hemkomsten
blev C. 1684 lagman i Skåne och 1690
dessutom lagman i Blekinge. Han var
1692—96 led. av
reduktionskommissionen i Pommern, blev därtill 1692
kansler i Pommern och 1693 v.
president i tribunalet i Wismar. Efter sitt
av konungen uppskattade arbete med
reduktionen verkställde C. tills, med
A. Scharnhorst 1696—1705 en
undersökning ang. inkomsterna från de k.
amten i Pommern och vid Wismar
samt var 1698—99 ordf. i
kommissionen för undersökning av
myntväsendet i Pommern och generalguvernören
Nils Bielkes förvaltning. Han blev
hovkansler 1705 och friherre 1706.
— Gift 1) 1673 med Elsa Palmqvist,
† 1679; 2) 1683 med Elisabeth Gyl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
