Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Creutz, Ernst Johan - 7. Creutz, Gustaf Philip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Creutz 133 Creutz
tremännings infanterireg. 1700 och
hovjunkare hos änkedrottning Hedvig
Eleonora 1701 samt kammarherre
1705. Han utnämndes till lagman och
ordningsman i östergötl. län 1718, till
lagman i Halland 1719 och till
landshövding i östergötl. län 1721. Som
landshövding styrde han sitt län
kraftfullt och var sysselsatt bl. a. med att
återuppbygga det av ryssarna
krigshärjade Norrköping. I frihetstidens
riksdagspolitik intog han frän början
en central ställning dels på grund av
sin plats på Riddarhuset, där han ss.
repr. för greve Abraham Brahe 1719—
27 var den till rangen främste, dels på
grund av sin ställning som ordf. i de
viktigaste utskotten och
deputationerna ocli dels som andre riddarhusdir.
1719—27. Han höll strängt på
adelsståndets politiska och sociala
maktställning och på den en gång antagna
författningens helgd. Senast 1726 slöt
lian sig till Arvid Horn, blev riksråd
1727 och kansler för Åbo akad. 1735
men störtades 1739 och fick under
sina sista år utstå en av allt att döma
oförtjänt förföljelse från hattpartiets
sida. C. upphöjdes i grevligt stånd
1731 men tog ej introduktion. — Gift
1711 med friherrinnan Ella
Margareta Banér. T. 1).
7. Creutz, Gustaf Philip,
greve, diplomat, skald, f. i maj 1731
på Anjala gård i Finland, † 30 okt.
1785 i Stockholm. Föräldrar:
majoren greve Gari C. och friherrinnan
Barlro Helena Wrede af Elimä.
Sonson till C. 4. — C. växte upp på
släktgodset Malmgård i Pernå skn.
Hans uppfostran och senare
utbildning lades efter faderns död 1740 i
händerna på hans inflytelserika
morbröder, hattpolitikerna Fabian oc-h
Henrik Wrede, vilka efter lians
studier vid Åbo akad. 1748—50
placerade honom som e. o. tjänsteman i
Kansliets utrikesexpedition 1751. C. gjorde
sig genast gällande som en dugande
tjänsteman, och 1756 blev lian
kanslist i Hovkanslersexpeditionen. Efter
hovets misslyckade revolutionsförsök
utsågs han s. å. till kavaljer åt
konungaparets yngste son, prins
Fredrik Adolf. Utnämningen var politisk,
då C. ansågs som en pålitlig hatt, och
väckte ingen sympati i hovkretsarna,
men C. lyckades genom sitt vinnande
väsen snart bryta motståndet och
förvärvade redan nu en vän i kronprins
Gustav. På hösten 1762 utnämndes
han till sv. minister i Madrid, men
redan 1766 förflyttades han, fastän
mössorna då sutto vid makten, till
Paris och därmed till landets
viktigaste diplomatiska post. Under de
sjutton år C. kom att stanna i Paris
lyckades han vinna det största
förtroende i alla läger och knyta viktiga
Gustaf Philip Creutz.
Målning av A. Boslin (Göteborgs museum).
både politiska och kulturella
förbindelser mellan Sverige och Frankrike.
Genom ett tidigt dubbelspel kom han
vidare att tjäna inte den sittande sv.
regeringens politik utan i stället den,
som utstakats av kronprinsen. C.
förmådde bl. a. vinna d’Aiguillon för
Gustavs revolutionsplaner, och när
dessa väl hade förverkligats,
utnämndes han 1772 till ambassadör i
Frankrike. Under de närmast följ. åren
blev C. en ytterst betydelsefull
rapportör av fransk politik och franskt
tänkesätt, men sedan Ludvig XVI
1774 tillträtt regeringen, blevo
förbindelserna mindre goda, och C.
misslyckades i sina försök att vinna
Frankrikes stöd för Gustav III:s
erövringsplaner mot Norge. Så mycket större
var hans framgång i stärkandet av
de kulturella banden mellan
Frankrike och Sverige. Hans fina franska
bildning, hans älskvärda personlighet,
hans sorglösa och generösa
levnadssätt — hans skulder uppgingo vid
hemresan till c: a 400 000 livrés —
blevo livligt uppskattade i Paris’ mest
tongivande kretsar, där han fann
vänner överallt. Mest umgicks han med
Marmontel och dennes närmaste. År
1783 avslöts genom C. en
handelstraktat mellan Sverige och Amerika, och
s. å. kallades han till hemlandet ss.
kanslipresident, varigenom han kom
att förestå Sveriges regering under
Gustav III:s italienska resa 1783—
84. Han blev också 1783 kansler för
Uppsala univ. — Trots sin lysande
statsmannabana är det dock främst
genom sina insatser i sv. litteratur,
som C. fått sitt namn bevarat åt
eftervärlden. Redan under sin tidigaste
ämbetsmannagärning intogs han år
1753 samtidigt med G. F. Gyllenborg
i den s. å. av C. F. Eckleff stiftade
litterära sammanslutningen
Tanke-byggarorden, vars ledande kraft var
Hedvig Charlotta Nordenflycht. Han
uppträdde där under ordensnamnet
Mellanväg och tilldrog sig snart sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
