Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Cronberg, Börje - 2. Cronberg, Fredric Magnus - Cronhamn, släkt - 1. Cronhamn, Johan - 2. Cronhamnt, Frithiof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cronberg
135
Cronhamn
han Karl X Gustavs synnerliga
bevågenhet och adlades 1654 under
namnet C. Han hade vid sidan av
sin ämbetsmannaverksamhet tidigt
börjat bedriva grosshandel för egen
räkning och var redan en av
huvudstadens storköpmän, då lian 1655
erhöll uppdraget att handha kronans
styckehandel, d. v. s. exporten av
kanoner, som tillverkades i Sverige.
Han deltog även i stora penninglån
till kronan; det ansågs vara så gott
som en ämbetsplikt för räntmästaren
att låna ut pengar vid trängande
statsbehov. Styckehandelsmonopolet
måste C. avträda 1667 åt
kammarrådet J. von Friesendorff och
köpmannen A. von Eych, men efter deras
misslyckande överlämnades monopolet 1669
àt Palmstruchska banken, som året
förut övertagits av staten, och på
bankens vägnar övertog C. ånyo
styckehandelns skötsel. Bland C:s talrika
affärer med kronan må därjämte
nämnas, att han från 1664 tills, med
myntmästaren Isaac Kock, adlad
Cron-ström (se denne), senare tills, med
O. Starenflycht, J. Potter och H.
Thuen innehade kronans del i Falu
gruvas avkastning. C. deltog på
1660-talet ytterligare i en rad
penningför-sträckningar till kronan, varvid han
vid sidan av sin egen väldiga
förmögenhet stödde sig på utländskt
kapital. I sin egenskap av räntmästare
svarade C. även för uppbörden av
engelska och spanska subsidier. Han
var led. av kommissionerna ang.
myntväsendet 1663—64 och 1666. —
Gift 1) 1653 med Brita Hansdotter,
‡ omkr. 1660; 2) 1664 med Anna
Maria Gyldenklou. — Litt.: festskr.
till Verner Söderberg (1932).
2. Cronberg, Fredric Magnus,
friherre, arméofficer, ämbetsman, f.
21 aug. 1668 i Stockholm, † 23 april
1740 därstädes. Son till C. 1 i hans
andra gifte. — C. ingick vid V.
Nylands infanterireg. 1688, utbildade sig
1690—93 i holländsk krigstjänst och
blev 1698 löjtnant vid Västerbottens
reg. och 1700 kapten vid Livdragonreg.
Han blev svårt sårad vid Narva s. å.
och vid Kliszöw 1702, varefter han
återvände till Sverige och inriktade
sin verksamhet på
militärorganisato-liska uppgifter. Han utnämndes 1704
till överstelöjtnant vid Västgöta
ka-vallerireg. och deltog 1710 i slaget vid
Hälsingborg, där lian åter blev svårt
sårad. Följ. år förflyttades han till
Västerbottens reg. för att återuppsätta
detta, som blivit illa åtgånget under
det ryska fälttåget. År 1717 blev han
landshövding i Västerb. län och
upphöjdes i friherrligt stånd, och 1719
förflyttades han som landshövding
till Uppsala län och befordrades till
generallöjtnant. Han blev generalfält-
Johan Cronhamn.
tygmästare 1728 men synes på denna
post icke lia uträttat något av större
vikt. — Gift 1704 med Elisabet
Broman. H. N.
Cronhamn, släkt, vars äldste
kände stamfar, kronolotsen i Landskrona
Peter Jönsson, härstammade från
byn Saxtorp i Skåne. Släktnamnet C.
antogs av hans son, kronolotsen i
Landskrona Jöns Peter C. († på
1780-talet). Dennes dotter Gunhild
(Gunilla) Fredrica C. (f. 1781, † 1856) hade
fore äktenskapet med gårdsfogden på
össjö gård i Skåne Jöns Andersson (†
1828) en son med godsägaren på
Dö-mestorp i Hasslövs skn i Halland,
överstelöjtnanten Adolf Fredrik
Tor-nérhielm. Denne son, revisorn och
tonsättaren Johan C. (C. 1), upptog
moderns släktnamn C.; han blev far
till bibliotekarien och
musikskriftställaren Frithiof C. (C. 2).
1. Cronhamn, Jöns (Johan) Peter,
tonsättare, ämbetsman, f. 7 maj 1803
i ö. Karups skn, Hall. län, † 15
juni 1875 i Stockholm. Föräldrar:
överstelöjtnanten Adolf Fredrik
Tornérhjelm och Gunhild (Gunilla)
Fredrica Cronhamn. — C. utbildade sig
själv i flöjt- och gitarrspel samt fick
senare genom sin
konfirmationslärare, Henrik Schartau, lära sig
orgelspel. Åren 1825—29 studerade han vid
Mus. akad. En tid var han flöjtist vid
S. skånska infanterireg. och 1827—
37 organist i Skeppsholmskyrkan i
Stockholm, ledde 1835—43 ett
sång-inst. samt anförde 1840—43 den av
honom bildade Sångfören., varjämte
han var musikkritiker i flera tidn.,
främst Post- och inrikes tidn. Han var
1842—59 tf. lärare i elementar- och
koralsång samt 1859—60 lärare i
kor-sångklassen vid Mus. akad. (prof.
1859). År 1843 blev han led. av Mus.
akad., vars sekr. han var från 1870
(tf. 1860—70). Litteris et artibus fick
han 1873. — C. var därjämte verksam
på andra områden, nämligen som
skolmästare dels i Skåne 1821—25, dels
senare i Danderyd samt efter studentex. i
Uppsala 1832 och kameralex. 1833 som
kammarskrivare i Tullverket
1829—-59 och i Kammarrätten 1834—70. —
Sin största insats gjorde C. som sekr.
i Mus. akad.; bl. a. lyckades han
utverka betydligt höjda statsanslag för
akad:s verksamhet. Han var även
betydande som musikskriftställare samt
arrangerade och redigerade
sångsamlingar på ett förtjänstfullt sätt. Åren
1865—73 redigerade han Mus. akad:s
handlingar, skrev ett flertal
minnesrunor över avlidna akad.-led.,
publicerade 1865 "Bidrag till akademiens
historia", 1866—68 "Musikaliska
föreningar i Sverige och Norge" samt
1871 sitt huvudarbete, "Kongl.
Musikaliska Akademien åren
1771—-1871". Han utgav 1832 "Sextio
sånger af Carl Mikael Bellman" för
manskör, vilket för sin tid nya
arrangemang gav förnyad popularitet åt
bell-manssången, 1854—67 "Musica sacra"
för blandad kör samt arrangerade för
tidskr. "Runa" en rad av Dybecks
folkviseuppteckningar m. m.
Manskvartetten och romansen voro de enda
former, vilka C. odlade som
tonsättare. Huvuddelen av kvartetterna är
krigssånger, vilka på sin tid voro
mycket populära för sin hurtiga ton.
— Gift 1) 1835 med Amalia Charlotta
Lommerin, † 1846; 2) 184S med Erica
Margareta Törngren, † 1851; 3) 1855
med Mathilda Augusta Lönngren.
P. L.
2. Cronhamn, Frithiof
August, biblioteksman och
musikskriftställare, f. 26 juni 1856 i Stockholm,
† 28 april 1897 därstädes. Son till
C. 1. i hans tredje gifte. — C.
studerade vid Musikkonservatorium i
Stockholm 1S69—74 ocli avlade
mogenhetsex. 1877. Han var e. o.
kammarskrivare i Tullverket 1877—80,
1877—78 tf. bibliotekarie och från 1883
bibliotekarie vid Mus. akad. samt
1877—SO medarb. i Dagens nyheter
och 1880—88 i Nya dagligt allehanda
m. fi. tidn. Han grundade 1893 en
egen tidskr. Hvad nytt från
Stockholm?, där han publicerade en rad
musikartiklar. C. var vidare 1888—
92 sekr. vid K. teatern i Stockholm
och blev 1888 kanslist vid K. M:ts
orden och 1892 liovkamrerare. Mus.
akad:s bibi. och konung Oscar II :s
musikalier ordnade och
katalogiserade C. mönstergillt. År 1885 utgav han
"Högtidstal i Kongl. Musikaliska
akademien under ett nioårigt
presidium av Oscar Fredrik", i vilken
skrift även ingick en av C. författad,
utförlig biografi över J. H. Roman.
År 1885 erhöll C. Litteris et artibus.
— Ogift. P. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
