Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Cronquist, Werner - 2. Cronquist, Gustaf - Cronsköld, Brynte - Cronstedt, ätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cronquist
140
Cronstedt
Werner Cronquist.
kommittén i Stockholm ocli blev
inspektör 1894 för tillverkningen av
sprängämnen samt 1897 för tillverkningen av
explosiva varor. C. var därjämte förste
handelskemist i Stockholm 1877—
84 och agrikulturkemist hos
Stockholms, Uppsala, Södermani. och
Väst-mani. läns hushållningssällskap 1877
-—83(85). Sin konsulterande
verksamhet upphörde han med 1883, då lian
togs i anspråk för flottans räkning.
Han var kemist vid flottans mindep.
vid Stockholms station 1883—90 och
vid flottan 1890—1901 samt var
lärare i sprängämneslära vid minskolan
från 1884 och vid Sjökrigsskolan 1S98
—1904. Han erhöll prof:s titel 1893
och blev led. av Krigsvet. akad. 1901.
— C. gjorde en mängd betydelsefulla
tekniska undersökningar oeh
utredningar, som huvudsakligen rörde
sprängämnen, eldfarliga oljor, torv
och leror. Genom sin framstående
sakkunskap rörande sprängämnen och
eldfarliga oljor var han vårt lands
främste, flitigt anlitade expert, och
lian utgav på detta område bl. a. "Om
nitroglycerinhaltiga sprängämnen"
(1880) och "Lärobok om de häftiga
sprängämnena" (1886). De av C.
utförda torvmarksundersökningarna
voro mycket värdefulla och
omfattande. Resultaten av sina
lerundersök-ningar framlade han i "Om de
eldfasta råämnena i Skånes kolförande
formationer" (1877, av Ingeniörsfören.
belönad med Polhemsmedaljen; även
på tyska); hans indelning av lerorna,
som fick praktiskt värde, grundas
bl. a. på deras olika sintring. C:s
verksamhet liade mycket stor
betydelse för den sv. kemiska industrins
utveckling under 1800-talets sista
decennier. Han publicerade ett avsevärt
antal avhandl. ocli uppsatser samt
tidn.- och tidskr.-artiklar, bl. a. i
Tekn. tidskr. och dagspressen. Bland
hans viktigare arbeten märkas ytter-
ligare "Bidrag till kännedomen om de
svenska bräntorfsmossarne" (1878),
"Bränvinstillverkningen i Sverige"
(1878), "Illustrerad ordbok öfver
näringsämnen och handelsartiklar" (1—
4, 1878—80; ofullbordad) och
"Alfred Nobel" (1S97). För den tekniska
publiciteten i vårt land har hans
arbete varit banbrytande. — C.
fungerade som prisdomare vid flera
industriutställningar, bl. a. i Stockholm
1897. Han blev 1863 led. av
teknolog-fören. T. I. (numera Sv.
teknolog-fören.), där han under flera perioder
beklädde ordf.-posten. Vid bildandet
av Kemistsamfundet 1883 tog han
aktiv del. — Gift 1873 med Elsa
Mathilda Hoffstedt. — Litt.:
nekrolog i Tekn. tidskr. 1910. H. A., S. L.
2. Cronquist, Gustaf
Wernersson, ingenjör och fotograf, f. 8 sept.
1878 i Stockholm. Son till C. 1. —
Efter mogenhetsex. i Stockholm 1897
blev C. civilingenjör vid Tekn.
högskolan 1900. Ären 1900—12 hade han
anställning som kemisk expert vid en
rad industriföretag i Sverige och
Tyskland, varjämte han grundade Sv.
te-gelindustrifören., inom vilken han var
sekr. och konsulent 1907—14. Han var
överingenjör vid Raméns patenter i
Hälsingborg 1915—20,
informationschef vid Höganäs-Billesholms ab. 1920
—27 och blev 1927 sektionschef vid
ab. Gumælius annonsbyrå i
Stockholm. Från 1913 har C. varit
konsulterande ingenjör för ett antal sv.
tegelbruk. Han grundade tidskr. Tegel
1911 och var dess red. till 1917. — För
en större allmänhet har C. blivit känd
för sin verksamhet som fotograf. I
synnerhet har han framträtt som pionjär
inom färgfotograferingen. Hans
samling av färgfotografier är en av de
största i världen, och genom
uppsatser och föreläsningar har han gjort en
banbrytande insats på
färgfotograferingens område. Han blev 1941 ordf.
i Fotografiska fören. i Stockholm. —
Bland C:s skrifter märkes "Svenska
tegelbruk" (1916). — Gift 1908 med
Hertha Lovisa Eleonora Kallenberg.
A. E., S. R.
Cronsköld, Brynte
Christoffersson, före adlandet von Ens,
ämbetsman, f. 25 juli 1646 i Mariestad, † 18
aug. 1688 i Stockholm. Föräldrar:
rådmannen Christoffer Zenert von
Ens och Maria Bryntesdotter. — C:s
fader, som invandrat från Tyskland,
avled kort efter sonens födelse. Efter
studier i hemmet och i Göteborg
flyttade C. till Stockholm, där han 1667
blev bokhållare vid Amiralitetet och
två år senare hos greve J. G.
Stenbock. Tack vare dennes inflytande
anställdes han 1672 som kommissarie i
Kammarrevisionen och blev assessor
där 1674. Han adlades 1674 och
blev snart en av Karl XI :s
gunstlingar. År 1676 fick han den viktiga
posten som generaltullförvaltare vid
stora sjötullarna i Sverige och
Finland, kort därefter även i Livland ocli
Pommern, och tog initiativet till
flera av de reformer, som vid denna
tid genomfördes på tullväsendets
område. C. blev också en av reduktionens
ivrigaste förkämpar. Han var genom
sitt giftermål nära befryndad med de
från reduktionshistorien kända
släkterna Gyllenstierna, Fleming ocli
Hastfer, samarbetade med dessa vid
riksdagen 1680 och var sedan medl. av
ett stort antal reduktions- och
räfstekommissioner. År 1685 blev han
kammarråd. Han efterlämnade en
betydande förmögenhet och torde inte helt
kunna frikännas från beskyllningen
att ha riktat sig på kronans
bekostnad. — Gift 1682 med friherrinnan
Anna Catharina Fleming af
Liebe-lits. H. N.
Cronstedt, adliga, friherrliga och
grevliga ätter, härstammande från
borgaren och rådmannen i Gävle Peder
Hansson († 1612), far till
justitieborgmästaren i Gävle Elias Pedersson
Gavelius, stamfar för ätten
Cederschiöld (se denna), samt till
justitieborgmästaren i Stockholm Peder
Pedersson Gavelius (f. 1601, † 1645),
vilkens son Mårten Gavelius,
inspektor över Oxenstiernska godsen (f.
1638, † 1709), 1686 adlades under
namnet C. På hans adliga namn och
nummer adopterades och adlades 1693
hans sex styvbarn, barn till
handelsmannen Anders Olderman (f. i
Rostock, † 1679 i Stockholm), vars tre
söner Jacob, Gabriel och Carl C.
grundade var sin ättegren. — A)
Landshövdingen, riksrådet Jacob C. (C. 1)
upphöjdes 1719 i frilierrligt och
1731 i grevligt stånd; han blev
stamfar för den nu levande grevliga ätten
C. ocli far till arkitekten greve Carl
Johan C. (C. 4). Från hans äldste
Gustaf Cronquist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
