Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Cronström, Isaac - Cruse, Sigvard - Crusebjörn, ätt - Crusebjörn, Jesper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cruse
148
Crusebjörn
Isaac Cronström. Miniatyr.
i Nederländerna. Bror till C. 3. — C.
blev student i Uppsala 1670 och reste
1679 utomlands för att fortsätta sina
studier vid univ. i Leipzig, Leiden och
Paris. Är 1684 blev han fänrik vid
C. J. von Königsmarcks reg. i fransk
tjänst, varpå han 1693 flyttade till
Nederländerna, där han befordrades
till överstelöjtnant 1697. Under
spanska tronföljdskriget blev lian överste
1703 och brigadier 1709. Som sådan
deltog han i slaget vid Malplaquet
s. å. Under detta krig sammanträffade
han med den blivande sv. konungen
Fredrik I, som 1720 gjorde honom
till friherre. Han utnämndes 1736 till
guvernör i Ypern och blev 1742
general. Vid fransmännens infall i
Flandern 1744 fick C. befälet över det
nederländska infanteriet och torde ej
helt kunna frikännas från ansvaret
för nederlaget vid Fontenoy 1745. Dä
Wilhelm III av Oranien kommit till
makten i Nederländerna 1747, blev C.
trots sin höga’ ålder guvernör i
Herto-genbosch och befälhavare över
trupperna mellan Schelde och Maas. Den
viktigaste fästningen inom detta
område var Bergen op Zoom. Samarbetet
mellan befälhavaren för denna och C.
var icke det bästa, och fransmännen
lyckades genom överrumpling inta
fästningen. C. ställdes inför krigsrätt
men frikändes och fick behålla sina
ämbeten och värdigheter. — Gift 1694
med Trajectina Anna Elisabet van
Tuyll van Serooskercken. H. N.
Cruse, Carl Sigvard,
fackföreningsman, f. 27 juni 1891 i
Norrtälje. Föräldrar: kopparslagaren
Oskar C. och Anna Fröberg. — C., som
tidigt intog en bemärkt plats inom
fackfören.-rörelsen, blev 1919
förtroendeman i Sv. typografförb. och var
1926—41 led. i Landssekretariatet.
Styr.-led. i Stockholms fackliga
centralorganisation blev han 1919 och
ordf. där 1924. Ären 1927—35 var han
medl. av Stockholms
stadsfullmäktige, och som riksdagsman har lian
verkat sedan 1933, då lian invaldes i
Andra K. — Gift 1914 med Maria
Elisabet Blomkvist. R. A.
Crusebjörn, ätt, härstammande
från handelsmannen i Lybeck Frantz
Kruse, som levde på 1500-talet. Ätten
inkom till Sverige med hans son,
köpmannen Peter Kruse (se denne).
Denne adlades 1622 med namnet Kruse,
men då ätterna Cruus och Kruse vid
1629 års riksdag besvärade sig över
namnlikheten, bestämde konungen,
att Peter Kruse skulle få behålla sitt
namn men att hans barn skulle kalla
sig Krusbjörn eller Crusebjörn. En
son till Peter Kruse,
landshövdingen i Västernorrland och
Västerbotten Frans C. (f. 1605, † 1654), blev
farfar till generaladjutanten vid
armén i Skåne Frans Johan C. (f. 1675,
† efter 1733). Från dennes äldste son,
v. häradshövdingen Erik Gustaf C. (f.
1709, † 1789), stammar ättens nu
levande gren. Han blev farfars far till
generallöjtnanten, statsrådet Jesper
C. (se nedan).
Crusebjörn, Jesper Ingevald,
arméofficer, ämbetsman, politiker, f.
12 juli 1843 på Åvinge i Grödinge skn,
Stockholms län, † 24 juni 1904 i Umeå.
Föräldrar: hovjunkaren Frans Adolf
C. och Lovisa Magdalena Fougt. —
C. inskrevs vid Uppsala univ. 1862,
antogs s. å. som furir vid
Västmanlands reg. och avlade officersex. 1863.
Han genomgick Krigshögskolan 1865
—67, blev löjtnant sistn. år, officer
vid Generalstaben 1869, kapten
därstädes 1875, kapten i Västmanlands
reg. 1878, var stabschef i femte
militärdistriktet 1881—85, blev
överadjutant ocli major vid Generalstaben
1883 samt överstelöjtnant och chef
för Jämtlands fältjägarekår 1888. C.
tjänstgjorde under sina tidigare
officersår bl. a. som lärare i krigskonst
och krigshistoria vid
Krigshögskolan 1872—82 (bitr. lärare 1872—
77). Han besökte å tjänstens vägnar
Tyskland, Österrike och Serbien 1880
och var sekr. i 1880—82 års kommitté
ang. lantförsvarets ordnande samt i
1883 års riksdagsutskott för
härordningsfrågan. Ären 1886—88
tjänstgjorde han som chef för
Lantförsvars-dep:s kommandoexpedition, blev 1886
sekr. i kommittén ang. nytt
tjänstgöringsreglemente för armén och var
led. av samma kommitté 1888. Vid
sidan av sin mångsidiga officiella
verksamhet i försvarets tjänst
utvecklade C. sina synpunkter i tal och
skrift i fören. Värnpliktens vänner.
Han var led. av stadsfullmäktige i
Stockholm 1883—89, blev överste i
armén 1S91 och landshövding i
Västerb. län s. å., då han avgick ur armén.
I sin nya hembygd verkade lian bl. a.
som ordf. i Västerb. läns
hushållningssällskap 1892—99 och 1904. Han
var led. av Första K. för Västerb. län
1894—96 och från 1903, av Andra K.
för Umeå, Skellefteå ocli Piteå 1897—
1902. — C: s främsta strävan i
riksdagen rörde försvaret. Betydelsefullt var
hans ordförandeskap i 1897—98 års
kommitté ang. Sveriges fasta försvar,
vilken bl. a. påyrkade anläggandet av
en fästning vid Boden. I övrigt stodo
i riksdagen frågor rörande Norrland
C. nära, särskilt
kommunikationsfrågor, som ägde militär betydelse. Han
arbetade sålunda på 1890-talet för
anläggande av järnvägar från Boden till
Haparanda och från Gällivare till
norska gränsen. C. var statsråd och
chef för Lantförsvarsdep. 1899—1903
i E. G. Boströms och F. von Otters
ministärer. Därunder tillkommo
under C:s betydelsefulla medverkan
främst två viktiga beslut, nämligen
dels anslag till anläggandet av Bodens
fästning (1900), dels antagandet av
en härordning helt enligt
värnpliktsprincipen (1901). Särskilt i
härordningsfrågan arbetade C. med
parlamentarisk skicklighet. Efter sin
statsrådstid återgick han till
landshövdingeposten i Västerbotten. Han
återinträdde i armén som generalmajor
1899, blev generallöjtnant 1901 och
erhöll avsked 1903 men kvarstod i
ge-neralitetets reserv. Han blev led. av
Krigsvet. akad. 1876 och av
Lant-bruksakad. 1899. — C. var "en
intelligent, kunnig och mycket slug man,
hade en sällsynt förmåga att
sam-manjämka skilda meningar och
kompromissa fram vad han i botten
ville... liten och så korpulent, att
han nästan var klotrund, hade ett
stort, fult huvud, mycket hög
ansiktsfärg och stora, vviga, röda
mustascher" (H. Hamilton, "Hågkomster",
1928). — Gift 1873 med Augusta
Georgina Bahrman. T. D.
Jesper Crusebjörn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
