Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cžapek, Joseph - Cöllen, Henrik von - Cöln, von, släkt - Cöster, släkt - Cöster, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cöllen
157
Coster
tion. Efter anställningar i Österrike
och Tyskland kom C. 1847 till Göteborg,
där lian vid en konsert väckte
uppmärksamhet både som dirigent och
tonsättare. Han kom att göra en stor
insats i stadens musikliv, bl. a. som
musikdir. vid Göta artillerireg. 1848
■—78, sånglärare vid flera skolor,
organist i synagogan 1856—1909 och
i Engelska kyrkan 1857-—1900, ledare
av Göteborgs orkester 1862—66,
ledare av körsällskap o. s. v. Jämte
Smetana, som då även verkade i
Göteborg, främjade C. konsertlivets
renässans där, arrangerade själv
aftonunderhållningar och konserter,
"Concerter à la Strauss", samt dirigerade
vid större konserter verk av Mozart,
Beethoven, Weber, Mendelssohn m. fi.
Under senare år omhuldade C. främst
kammarmusiken. Särskilt är hans
namn knutet till Eugène Sundbergs
kvartettsällskap, vilket tillkom 1884
på hans initiativ och var hans
skötebarn. Som komponist framträdde han
med bl. a. kantaten "Yttersta domen",
tre mässor, däribland "Katolsk
mässa", som 1881 med stor framgång
framfördes i Paris av G. Fauré, två
symfonier, kansertuvertyrer och även
populärmusik ss. marscher, polkor,
potpurrier o. dyl. Han blev led. av
Mus. akad. 1857 och erhöll Litteris et
artibus 1860. — Gift 1856 med Berta
Auaustina Haglund. —- Litt.: Sv.
mu-siktidn. 1886, 1905; W. Berg, "Bidrag
till musikens historia i Göteborg
1754—1892" (1914). P. L.
Cöllen (Cölilen, Köllen), Henr ik
von (van), militär, byggmästare, av
tysk börd. — C. nämnes första gången
i sv. källor 1533 bland
"bysseskyttar-na" (artilleristerna) i Kalmar, där lian
torde lia sysslat med befästningarna.
Åren 1537—44 ledde han arbetena på
Gripsholms slott, ocli därifrån begav
lian sig till Uppsala (1545), där han
först tog itu med att iståndsätta "det
gamble slottet". År 1548 påbörjades
det nya slottet, men ett par år senare
sändes "mäster Påvel" (Paul Schiitz)
dit för att ersätta honom, medan C.
flyttades till Kägleholm i Närke.
Han sysselsattes nu med div. arbeten
på kungsgårdarna kring Mälaren ocli
tjänstgjorde bl. a. som styresman
på Strängnäs kungsgård 1556. År
155S finna vi honom i Åbo, där lian
deltog i de ombyggnadsarbeten, som
hertig Johan påbörjat, och under de
följ. åren förekommer hans namn vid
olika borganläggningar i Finland, ss.
Nyenskans, Viborg, Nyalott och
Tavastehus. C. tycks ha varit specialist
på s. k. rundlar, det gemensamma
namnet för låga hörnbastioner i
utanverken och högre, från själva
byggnadskroppen utskjutande hörntorn.
Han torde lia bidragit till denna
befästningsforms införande i Sverige.
— C. var sannolikt gift, och en Klaus
von C., anställd i hertig Karls tjänst
och adlad 1571, har förmodats vara
en son till honom. Th. N.
Cöln, von, porträtt- och
tapetmå-larsläkt, verksam i Stockholm under
1600- och 1700-talen. —
Hovkonterfej ären Anders Johansson von C. (f.
omkr. 1663, † 1716), son till Johan
Johansson von C., vilken 1683 bodde
i Stockholm, har efterlämnat några
rätt schablonmässiga porträtt i D. von
Ivraffts stil, och hans hustru, Brita
Stenkels eller Stenkell († 1707), har
signerat ett par bilder, som röja en
något mer än hantverksmässig
kunnighet i yrket. Deras son, David von
C. (f. omkr. 1696, † 1763), har
utfört några av de kopior efter D. K.
Ehrenstrahl och den hessiske
hovmålaren H. de Quiter, vilka förvaras på
Gripsholm, samt en del djur- och
blomsterstycken i Ehrenstrahls stil.
Bland David von C:s barn med
Helena Broms (f. 1693, † 1751) valde
Carl Fredric von C. (f. omkr. 1715,
† omkr. 1750) konterfejarens bana
och nådde en viss rutin, såsom
framgår av prosten Olof Johansson
Bromans porträtt i Hudiksvalls kyrka
(1748), medan Lorentz von C. (f.
1718, f 1772) övertog en av
fadern grundad tapetfabrik 1752, då
han visat sig vara "en god målare,
som kunde visa vackra prof på sin
konstfärdighet". I huset Allmänna
gränd 3 A i Stockholm finnas några
allegoriska bilder av smaken och
synen, som tillskrivas ett samarbete
mellan David von C. och hans son
Lorentz von C. Den senare var gift
med Lorentz Pasch d. ä:s brorsdotter
Catharina (Elisabeth) Pasch, och Carl
Fredric von C. var gift med
Margareta Catharina Hetzin (f. omkr. 1720,
† 1762), som efter hans död gifte
om sig med konterfejaren och
tapetmålaren Johan Heinrich Cornelius (se
denne). Th. N.
Coster, släkt, enligt traditionen
härstammande från Haarlem.
Släktnamnet C. uppges lia bildats efter en
stamfaders befattning som "custos",
kyrkovärd. Äldste med visshet kände
stamfadern, den från Hamburg
bör-dige Johan C. (f. 1664, † 1729), var
handelsman och rådman samt
dykeri-inspektor i Södra dykeri- och
bärgningskontoret i Hälsingborg. Bland
hans söner märkas a) rådmannen i
Hälsingborg Andera C. (f. 1696, †
1762), far till porslinsfabrikören i
Hälsingborg och därefter i Växjö,
slutligen borgmästaren i Växjö
Michael Andreas C. (f. 1729, † 1786),
samt b) handlanden i Kristianstad
Hans Henrik C. (f. 1699, † 1759), far
till handlanden och borgaren i
Hälsingborg Fredrik Wilhelm C. (f. 1726,
† 1797), som anlade herrgården
Fred-riksdal, nu tillhörig Hälsingborgs
mus. En sonson till den sistnämnde
var kaptenen och förf. Fredrik C. (se
nedan).
Coster, Fredrik Bernhard,
arméofficer, författare, f. 9 febr. 1797 i
Halmstad, † 30 juni 1878 i Linköping.
Föräldrar: landssekreteraren Hans
Peter C. och Beata Maria Agrell. —
C. blev student vid Lunds univ. 1812
och avlade kansliex. 1813. Han
övergick därefter till den militära banan
och avlade officersex. redan s. å. Han
erhöll guldmedalj för tapperhet till
sjöss 1814 och avancerade till kapten
i Livbeväringsreg. 1825. År 1831 tog
han avsked från militärtjänsten och
ägnade sig sedan huvudsakligen åt
författarskap. Han utgav
reseskildringar, bl. a. från Halland och
Ångermanland, och tillfällighetsskrifter
samt novell- och diktsamlingar i
fosterländsk anda. Mest kända av lians
sånger, bland vilka flera tonsatts av
B. Crusell och J. P. Cronliamn, äro
"Hell dig, du liöga Nord" (1835) ocli
"När Nordens ovän hotar". — C. var
postmästare i Sollefteå 1846—55
samt medarb. i Posttidn. och i
Dagligt allehanda på 1850-talet och red.
för Nya Norrköpingskuriren 1859—
62. —"Gift 1) 1818 med Maria
Karolina Wener, † 1821; 2) 1830 med Ebba
Eleonora Charlotta Iserhielm. K. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
