Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahl, Tora - Dahl, Viking, organist och tonsättare, se s. 163 - Dahl, släkt - 1. Dahl, Eric - 2. Dahl, Anders - 3. Dahl, Christopher - Dahl, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dahl
161
Dahl
D. och Emma Nilsdotter. ■—■ D., som
studerat vid Stockholms högskola och
tjänstgjort som lärarinna, har gjort
sig känd som förf. med på samma
gång originell och diskret stil,
intellektuell skärpa och lyrisk värme. Hon
debuterade 1935 med romanen
"Generalsgatan 8", vars säkra
kvinnopsykologi och freudianska drömtolkning
återkomma i den konstnärligt säkrare
romanen "Inkvartering" (1937). Av
annat slag är romanen "Den befriade
ön" (1939), som i djursagans form
bl. a. satiriserar den nazistiska
ideologin, och "De sju gånger dömda"
<1941) med samma tendens. — Gift
1914—34 med tjänstemannen ocli
skriftställaren Knut Jaensson. R. A.
Dahl, Viking, organist ocli
tonsättare, se s. 163.
Dahl, prästsläkt från
Västergötland. Släktens äldste kände stamfar,
guldsmeden Christopher i Skara, blev
far till kyrkoherden i Dala, Skarab.
län, Ericus Christopheri Scarinius (f.
1597, † 1667). Dennes son,
Christopher († 1714), som jämte bröderna
antog namnet D. efter födelseorten
och liksom fadern var kyrkoherde i
Dala, blev farfar till kyrkoherden i
Saleby, Skarab. län, Christopher D.
(f. 1717, † 1771), en av
förgrundsgestalterna i den religiösa
väckelserörelsen i Västergötland kring mitten av
1700-talet. I sitt första gifte blev han
far till kyrkoherden i Skövde,
psalm-förf. Erie D. (D. 1), botanisten
Anders D. (D. 2) och språkforskaren och
skalden Christopher D. (D. 3). Den
ovannämnde kyrkoherden i Saleby
Christopher D. var i sitt andra
äktenskap gift med Helena Elisabeth
Kolmodin (f. 1740, † 176S), dotter till
psalmisten Olof Kolmodin. Makarnas
son Olof D., prof. skytteanus vid
Uppsala univ. (f. 1766, † 1838), antog
morfaderns namn Kolmodin och blev
stamfar för släkten Kolmodins
dahlska gren.
1. Dahl, Erie, präst,
psalmförfattare, f. 25 maj 1749 i Varnhems skn,
Skarab. län, † 15 aug. 1809 i Skövde.
Föräldrar: kyrkoherden Christopher
D. och Johanna Helena Enegren. —
D., som blev prästvigd 1772 och
avlade pastoralex. 1786, visade redan
under sin komministertid stort
intresse för psalmboksfrågan, och i en
av Sv. akad. 1792 utlyst pristävlan
för psalmförf. erhöll han belöning för
psalmerna "Guds försyn" och
"Människans bestämmelse", vilka ss. nr
453 och 457 trycktes i "Förslag till
kyrkosånger" (1793). I tidskr. För
religionens vänner (1817) trycktes D:s
psalm "Nya födelsen". -— År 1793 blev
D. kyrkoherde i Skövde och 1800
kontraktsprost i Billings kontrakt samt
teol. dr. — Ogift. B. A.
ii Svenska män och kvinnor II
2. Dahl, Anders, botanist, f. 17
mars 1751 i Varnhems skn, Skarab.
län, † 25 maj 1789 i Åbo. Bror till
D. 1. — D. biev 1770 student i
Uppsala, bedrev där naturvetenskapliga
studier samt avlade 1776 med. fil.
kand.-ex. men fick ej tillfälle att
fullfölja sina studier. På
rekommendation av Linné erhöll lian en flerårig
anställning hos kanslirådet Claes
Alströmer för att vårda dennes
naturvetenskapliga samlingar och tills,
med J. T. Fagræus tillse och utöka
den botaniska trädgården på
Alströmers egendom Kristinedal vid
Göteborg. För detta syfte företog D. resor
inom Sverige ocli till utlandet, bl. a.
till Tyskland, ocli blev under en sådan
resa promoverad till med. hedersdr i
Kiel 17S6. Han utnämndes 1787 till
botanices demonstrator och medicine
adjunkt vid Åbo akad. — D. hade
allsidiga och goda kunskaper i
naturalhistoria ocli gjorde sig särskilt känd
som en mycket skicklig botanist.
Hans förnämsta arbete är
"Observa-tiones botanicæ circa Systema
vegeta-bilium divi a Linné", vilket utkom
17S7 och ss. manuskript skaffade
honom drsgraden. D. är även bekant
genom sina energiska försök att in i
det sista hindra, att Linnés
växtsam-lingar gingo ur landet. Han sökte
(1784) för egen räkning förvärva dem
och bjöd en lika stor summa som
engelsmannen J. E. Smith, vilken dock
var snabbare i vändningen, varigenom
samlingarna kommo att föras till
London. —- Den allmänt odlade
dahlian (växtsläktet Dahlia) har
uppkallats efter D. — Ogift. S. L.
3. Dahl, Christopher,
språkman, skald, f. 17 maj 175S i Saleby skn,
Skarab. län, † 4 dec. 1809 i
Uppsala-Näs skn, Uppsala län. Bror till D. 1
och D. 2. — D. inskrevs 1775 vid
Uppsala univ., där lian blev fil. mag. 1782
och docent i romersk vältalighet och
poesi 1784. Han blev prof. i grekiska
1790 och tillika pastor i Näs
pre-bendepastorat 1795 samt prost 1796.
Både som univ.-lärare ocli kyrkoman
var D. mycket inflytelserik, ocli lian
intog en bemärkt plats i 1793 års
ecklesiastikkommitté liksom i
bibelkommissionen, där han blev medl.
1796. Han deltog i upprättandet av det
s. k. troilska psalmboksförslaget ocli
gav 1S07 ut psalmbearb. under titeln
"Psalmer. Kongl, ecclesiastique
com-mitteen den 12 juni 1796 föredragne",
av vilka J. O. Wallin använde flera
för 1819 års psalmbok. D. författade
vidare en latinsk och en grekisk
grammatik (1796 resp. 1809), en grekisk
läsebok (1808) samt latinska
skaldestycken av frisk och välljudande
klang. I ett av dessa hyllade lian
Creutz som sin höge mecenat och be-
Christopher Dahl. Träsnitt efter iildre
porträtt.
skyddare. D. gjorde sig även känd
genom Iloratiustolkningar och erhöll
1789 pris av Sv. akad. för en övers, av
Ciceros tal mot Catilina. J. O. Wallin,
som tog djupa intryck av D., utgav
1822 hans "Tio Guds bud förklarade".
— D. blev teol. dr 1800 och led. av
Vitt. akad. 1803. — Gift 1787 med
Helena Margareta Noring. B. A.
Dahl, släkt från Bohuslän, vars
äldste med visshet kände stamfar,
Johan Andersson D. (f. 1653 i
Tanum i Bohuslän, † 1737), blev
farfar till köpmannen i Göteborg,
gods-och sockerbruksägaren Gudmund D.
(f. 1739, † 1S26). Från tre av dennes
sexton barn, sönerna Jacob, Sven
Abraham och Peter D., härstamma
tre ännu fortlevande släktgrenar. —
Första grenens stamfar var
köpmannen i Göteborg, godsägaren Jacob
D. (f. 1770, † 1819). a) Dennes äldste
son, kyrkoherden i Krokstad, Göteb.
län, Gustaf Leonhard D. (f. 1801, †
1877), blev farfar till bröderna
pastorn i Augustanasynoden Kjell
Gustaf William D. (f. 18S3 i Laholm, †
1917 i Axtell, Nebraska, Förenta
staterna), som gjorde en betydelsefull
insats genom att i Förenta staterna
skapa Bethphagemissionen, en
vårdanstalt för epileptiker och sinnesslöa,
som till en stor del var baserad på
frivilliga gåvor från Sverige, och
tonsättaren Viking D. (D. 4). Bröder till
Gustaf Leonhard D. voro b)
privatskoleföreståndaren i Stockholm Sven
Abraham D. (f. 1803, † 1862), far till
förste intendenten och arkitekten
Gustaf D. (D. 2), c) bruksförvaltaren och
godsägaren Carl Georg D. (f. 1810,
† 1899), farfar till trädgårdsmannen
Carl D. (D. 3), samt d) agronomen
Fredrik D. (D. 1). — Andra
grenens stamfar, överläkaren vid
Danviks hospital, prof. med. dr Sven
Abraham D. (f. 1773, † 1838), blev far till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
