Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Dahl, Adolf - Dahlander, släkt - 1. Dahlander, Gustaf Robert - 2. Dahlander, Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dahlander
164
Dahlander
Gustaf Robert Dahlander.
Lund 18S9 och en tids
tingstjänstgöring verkade D. i Kristianstad ss.
advokat 1894—1904 och därefter ss.
andre rådman 1904—07 och ss. förste
rådman 1907—18. Ar 1896 tog han
initiativet till startandet av den
konservativa Kristianst. läns tidn., i vars
styr. han var ordf. och ekonomidir.
till sin död. Han blev verkst. dir. för
Kristianstad—Hässleholms
järnvägs-ab. 1924 och var bl. a. en av stiftarna
av ab. Pressens nyhetsbyrå (styr.-led.
1919—22) samt blev styr.-led. i
Tidningarnas telegrambyrå ab. 1921 och
ab. Radiotjänst 1924. Som politiker
tillhörde han de främsta och mest
anlitade i högerpartiet. Han blev
landstingsman 1908 samt var led. av
Kristianstads stadsfullmäktige 1900—04
och av Första K. 1912—19 och 1924—
30. Framför allt ivrade han för
försvarets stärkande och för lagstiftning
till skydd för arbetsfreden. Han var
en smidig politiker, och på den urtima
riksdagen 1918 var han en av de
första högermän, som insågo, att
partiets motstånd mot regeringens stora
rösträttsproposition måste uppges.
Under sin tid som riksdagsman var D.
bl. a. led. av lagutskottet 1917—19
(ordf. i andra lagutskottet 1919),
konstitutionsutskottet 1924—2S och
opinionsnämnden 1925 och 1929 samt var
ordf. i
fastighetsregisterkommissionen 1917—27. I Arvid Lindmans
andra ministär var han 1929—30
statsråd och chef för Finansdep. —
Ogift. R. A.
Dahlander, släkt. Äldste kände
stamfadern, bonden Bryngil
Pettersson på Vrångebäeks gård i örs skn i
Dalsland, hade fyra söner, Lars,
Johan, Bengt Johan och Jonas, vilka
bosatte sig i Göteborg och antogo
namnet D. Lars och Johan D:s
släktgrenar äro numera utdöda. Bengt
Johan D. (f. 1792, † 1872), handlande i
Göteborg, blev stamfar för släktens
ännu fortlevande äldre gren och far
till apotekaren Axel Esaias D. (f. 1S36,
† 1928), vilken var den förste i Säter,
som tog upp frågan om Säterdalens
vård och underhåll. Han blev far
till länsarkitekten Magnus D. (D. 2).
Till den likaledes fortlevande yngre
grenen höra ättlingarna till
handlanden ocli tapetfabrikören i Göteborg
Jonas D. (f. 1795, † 1873). Dennes son,
fysikern prof. Gustaf Robert D. (D. 1),
blev far till chefen för Stockholms
gas- och elektricitetsverk Robert D.
(D. 3) och agronomen ocli
läroboks-förf. Karl Gustaf (Gösta) D.,
lantbruksråd vid ostpreussiska
lantbrukskammaren, Königsberg (f. 1883). Till
samma gren hörde landskapsmålaren
Knut Hjalmar D. (f. 1883, † 1933).
1. Dahlander, Gustaf Robert,
fysiker, f. 7 juni 1834 i Göteborg, †
27 sept. 1903 i Stockholm. Föräldrar:
handlanden och tapetfabrikören
Jonas D. och Elisabeth Klinteberg. —
D. genomgick Chalmerska slöjdskolan
i Göteborg och skeppsbyggeriet, i
Karlskrona 1848—52 samt avlade
1852 skeppsbyggmästarex. Är 1856
avlade han civilingenjörsex. vid
Högre artilleriläroverket på Marieberg.
S. å. blev han lärare i fysik och
mekanisk teknologi vid Chalmerska
slöjdskolan, med lektors titel från 1862.
Åren 1857—70 var lian även lärare
vid Navigationsskolan i Göteborg och
ägnade sig samtidigt flitigt åt
tekniskt författarskap. Sålunda
grundade han tills, med sin ämbetsbroder
lektor A. W. Ewert 1867 Teknisk
tidskr. i Göteborg. En frukt av D:s
många studieresor var lians 1S66 utg.
skrift "Om den tekniska
undervisningen i några af Europas länder". Hans
stora livsinsats blev dock hans
lärarverksamhet vid Tekn. högskolan (före
1877 Teknologiska inst.). Han var
prof. där 1870—99 i allmän ocli
till-lämpad fysik, 1899—1901 i
tillämpad fysik och 1901—02 i
elektroteknik ocli innehade därmed den
första professuren i detta ämne. D.
var högskolans föreståndare 1890—
1902 och nedlade som sådan ett
betydelsefullt arbete på högskolans
omorganisation och utvidgning, bl. a.
med byggnader för kemiska avd. och
för den nyupprättade
materialprovningsanstalten. D. publicerade bl. a.
undersökningar ang.
determinantteo-rin, den geometriska teorin för
accelerationen, ljusets diffraktion, den
mekaniska värmeteorin, metalltrådars
spänstighetskoefficieiit, kroppars
avsvalning i vätskor m. m. Han blev
1860 led. av Vet. o. vitt. samh., 1873
led. av Vet. akad. ocli 1893 fil.
heders-dr vid Uppsala univ. samt var led. av
bl. a. kommittén rörande den tekniska
undervisningen 1S73—76 och hälso-
vårdsnämnden i Stockholm 1878—85.
Bland D:s många skrifter märkas
"Lärobok i mekaniken" (1869),
"Lärobok i fysik" (1883—86), "Tillämpad
värmelära" (1873; 3:e uppl. 1900),
"Elektriciteten och dess förnämsta
tekniska tillämpningar" (1882; 2:a
uppl. 1890—93 samt supplement).
—-D. utövade även dramatiskt
författarskap ocli utgav anonymt några
skådespel. — Gift 1867 med Anna Augusta
Carlsten. — Litt.: P. Henriques,
"Skildringar ur Kungl. Tekniska
högskolans historia" (2, 1927). S. R.
2. Dahlander, Magnus Emil,
arkitekt, f. 2 aug. 1862 i Säter.
Föräldrar: apotekaren Axel Esaias D. och
Emilie Augusta Nordfeldt. Kusins son
till D. 1. — D. avlade mogenhetsex.
i Örebro 1883 och studerade därefter
vid Tekn. högskolan till 1888 med
avbrott för studier lios prof. M. Nyrop
och Det tekniske Selskabs Skole i
Köpenhamn (1884—86). Han vistades i
Förenta staterna 1888—96 och bedrev
egen arkitektverksamhet i Brooklyn
fr. o. m. 1890. D. liar företagit
studieresor bl. a. till Norge 1893, Danmark
1904, Tyskland, Holland, Belgien,
Frankrike och England 1906. Efter
att lia medarbetat vid
stockholmsutställningen 1897 blev lian 1899
stadsarkitekt i Örebro. År 1914 blev han
arkitekt i arméns
kasernbyggnadsnämnd och föreståndare för dess
rit-och byggnadsbyrå, 1920 länsarkitekt i
Kopparb. län och 1922 i Västmanl.
och Gävleb. län. Han tog avsked från
dessa befattningar 1933 resp. 1934. —
Under sin vistelse i Amerika utförde
D. ett flertal bostads- och affärshus
i Brooklyn samt ett par kyrkliga
byggnader. Som stadsarkitekt i
Örebro kom lian att i stor utsträckning
sätta sin prägel pä den raskt växande
stadens bebyggelse. Hans första större
uppgift blev restaureringen av
Karolinska läroverket (1899—1909).
Därefter kommo i snabb följd Tekn. ele-
Magnus Dahlander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
