Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahlberg, Gunnar - Dahlberg, Gustaf - Dahlberg, Herman - Dahlberg, Knut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dahlberg
16S
Dahlbergh
dicin vid Statens rasbiologiska inst.
Vid Uppsala univ. blev lian 1926
docent i medicinsk ärftlighetsforskning,
vilket 1932 utvidgades till att gälla
även medicinsk statistik. Han blev
1936 chef för Statens rasbiologiska
inst. och prof. i rasbiologi vid
Uppsala univ. År 1938 blev han jur.
lie-dersdr vid Aberdeens univ. — D: s
särdeles mångsidiga författarskap
omfattar såväl vetenskapliga som
populära uppsatser i vitt skilda ämnen
inom ärftlighetslära, antropologi,
anatomi, allmän biologi, statistik,
socialmedicin m. m. Inom ärftlighetsläran
har han avhandlat tvillingproblemet
(drsavhandl.), ovulationsmekanismen,
inavel hos människan, asymmetriers
ärftlighet, ärftlighetsmatematisk
analys, rationell husdjursavel,
dövstum-lietens ärftlighet m. m. Inom den
statistiska vetenskapen har han
sysslat med dess tillämpning även på
ändra medicinska och biologiska
frågor, ss. blodkroppsräkning,
komplikationsfrekvens, läkar- och
tandläkarkårernas levnadsvillkor,
psykosfrekvens och -risk, sinnessjukas
fruktsamhet m. m. Inom socialmedicinen
falla vidare bl. a. "Alkoholismen som
samhällsproblem" (tills, med S.
Stenberg, 1934) och "Sjukdomarna ocli
samhället" (s. å.). 1). har även
redigerat och medarbetat i "Tidens
läkar-bok" (1924; 2:a uppl. 1926), "Tidens
lexikon" (1926; 4:e uppl. 1942) och
"Svenska röda korsets medicinska
uppslagsbok" (tills, med J. V.
Hultkrantz, 1932; 7:e uppl. 1940) och
"Svensk politisk uppslagsbok" (tills,
med H. Tingsten, 1937). — Gift 1919
med Stina Westberg. P. H. T.
Dahlberg, Gustaf,
järnvägsbyggare, f. 21 aug. 1875 i Frösö skn,
Jämtl. län. Föräldrar:
kommissions-lantmätaren Erik Olof D. och
Carolina Charlotte Sofia Wikström. ■—
Efter mogenhetsex. i Härnösand 1894
genomgick P. Tekn. högskolans fack-
avd. för väg- och
vattenbyggnadskonst 1894—98. Han verkade ss.
avd.-ingenjör vid statsbanan genom
Bohuslän 1900—05, arbetschef vid
statsbanebyggnaden Mor j ärv—Lappträsk
och landsvägsbyggnaden
Boden—Mor-järv—Lappträsk 1905—08,
statsbanebyggnaderna Gällivare—Porjus 1910
—11, Lappträsk-—Veittijärvi,
Veitti-järvi—Karungi—Matarengi, Karungi
—Haparanda och Haparanda—finska
gränsen 1915—20. Åren 1912—14
verkställde D. ett flertal utredningar
vid statens järnvägsbyggnader. Han
liar varit konsulterande ingenjör inom
väg- ocli vattenbyggnadsfacket 1920—
30 och från 1935. Åren 1923—28 var
lian tf. prof. i vägbyggnad och
kommunikationsteknik vid Tekn.
högskolan och 1930—35 statens vägingenjör
i Uppsala och Gotlands län. Han var
även led. av sv.-ryska kommissionen
för utredning av frågan rörande de
sv. och finsk-ryska järnvägsnätens
sammanbindande över riksgränsen vid
Torne älv 1915. — Gift 1915 med
Margit Berger. S. B.
Dahlberg, Bror Herman,
rättslärd, f. 18 febr. 1860 i Stockholm,
† 9 nov. 1926 i Uppsala. Föräldrar:
vaktmästaren Lars Petter D. och
Sara Elisabeth üjelmer. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1879 studerade
D. juridik i Uppsala, där han blev
jur. utr. kand. 1886, jur. utr. lic. och
jur. dr 1S93 samt docent i
förvaltningsrätt och rättshistoria s. å. Kort
efter sin docentutnämning
förordnades D. att förestå e. o. professuren
i spec. privaträtt, som han uppehöll,
tills han 1898 blev dess innehavare.
Han utnämndes till ord. prof. i detta
ämne 1907. Då D. 1925 erhöll avsked,
förestod han ss. vik. sin gamla
professur till kort före sin död. — D:s
drsavhandl., "Bidrag till svenska
fattiglagstiftningens historia intill
midten af adertonde århundradet", är ett
rättsliistoriskt arbete. Snart fångades
hans intresse av vattenrättsliga frågor,
och han blev efter hand en av landets
främsta vattenrättsspecialister. Hans
huvudarbete på detta område är "Om
strandeganderätten enligt svensk
rätt" (1, 1897). Han hävdar den
gamla regeln, att den, som äger land, äger
vattnet, såvida ej
skifteshandlingarna visa motsatsen. D:s resultat i
dessa frågor har mötts av kritik,
men i stort torde dock hans
uppfattning alltjämt vara härskande. D. tog
livlig del på strandägarnas sida i ett
stort antal rättegångar rörande
kronans regalrätt i rinnande vatten. I
vetenskaplig form har han försvarat
sin uppfattning rörande regalrätten i
tvä uppsatser i Ekonomisk tidskr.
1902 och 1905, vilka jämte vissa
rättegångsinlagor äro de enda offentlig-
Herman Dahlberg.
gjorda resultaten av hans forskningar
under senare tid. —- D. organiserade
det juridiska seminariet vid Uppsala
univ. och ledde det till sitt
avskedstagande. Han hyste stort intresse för
univ:s förvaltning. — D. var
stadsfullmäktig i Uppsala 1901—16 ocli
ordf. i styr. för riksbankens
avd.-kon-tor från 1908. — Gift 1S93 med Emma
Agnes Caroline Voerkel. M. B. L.
Dahlberg, K v ut, ämbetsman,
finansman, f. 23 maj 1877 i Malmö.
Föräldrar: magistratssekreteraren Arvid
Knut Gustaf D. och Annette
Carolina Möllander. — D. avlade
mogenhetsex. 1895 ocli jur. utr. kand.-ex. i
Lund 1900. Efter sedvanlig
tingstjänstgöring verkade D. i sin
fädernestad Malmö, där lian blev
polisnotarie 1906 och bl. a. tjänstgjorde ss.
ombudsman i drätselkammaren 1907—13.
Han utnämndes 1908 till
stadsnotarie och 1913 till rådman. Den
erfarenhet i städernas förvaltningsfrågor,
som D. under denna tid förvärvade,
utnyttjades sedermera i såväl
statliga som kommunala uppdrag. D. var
sålunda 1913—17 led. av
inkorpore-ringslagstiftningskommittén och
utgav 1920 en kommentar till den lag,
som blev resultatet av kommitténs
arbete — 1919 års lag om kommunala
nybildningar. År 1915 blev D. led. och
v. ordf. i Sv. stadsförb:s
livsmedels-kommitté, varifrån han följ. år
övergick till
Folkhushållningskommissio-nen, vars v. ordf. han var 1916—17
och 1917—19. I Carl Swartz’ ministär
inträdde D. som jordbruksminister
(mars—okt. 1917), i vilken egenskap
han hade den maktpåliggande
uppgiften att svara för folkhushållningen i
landet under bröddemonstrationernas
och "missnöjesvalens" dagar. Sedan
ministären avgått, återgick D. till
Folk-hushållningskommissionen, där han
kvarstod till 1919. Under åren 1919
-—20 var han bl. a. ordf. i sjöfolks-
Gunnar Dahlberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
