- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
170

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahlbergh, Erik - Dahlblom, Theodor - Dahlbom, Fredrik - Dahlbom, släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dahlblom

170

Dahlbom

Theodor Dahlblom.

berghska skedet är det ärofullaste i
■den sv. fästningsbyggnadskonstens
historia. Fortifikationsstaten tillväxte
håde kvantitativt och kvalitativt. Det
informationsverk, som D. inrättade
1683, blev den första och länge den
enda högre militära läroanstalten i
Sverige. Den av D. med krävande
omsorg fostrade ingenjörofficerskåren
var måhända sin tids främsta. En
synlig belöning för sina insatser erhöll
D., då han 1687 upphöjdes till
friherre; sex år senare blev han greve.
Utnämnd till fältmarskalk 1693 behöll
D. ytterligare två år ledningen av
fortifikationen och förblev intill sin död
dess främste rådgivare. Efter att
sedan 1687 ha tagits i anspråk som
landshövding i Jönköp. län kallades
han 1693 till k. råd och till
generalguvernör först i Bremen och Verden
och kort därpå, 1696, i Livland, där
han sökte verka i försonande anda,
mildra reduktionens följder ocli
förbättra de livegnas ställning. Tack
vare hans vaksamhet räddades Riga
vid det sachsiska
överrumplingsförsöket i febr. 1700. D:s dispositioner
bidrogo jämväl till det lyckliga
förloppet vid den djärva övergången av
Düna 1701. En tidigare ingiven
avskedsansökan liade i nådiga ordalag
avslagits, men när D. 1702 från
sjukbädden förnyade sin anhållan,
beviljades den med försäkran om kunglig
ynnest. — D. är en av
stormaktstidens mest imponerande gestalter
både som begåvning ocli som
karaktär. Av ringa ursprung liade han den
egna kraften att tacka för sin
framgång. En berättigad självkänsla liade
■de krav på omdöme och ansvar skapat,
som så ofta mötte honom i hans
skiftande uppdrag, men de gjorde honom
också besinningsfull i ord och
gärning och klart medveten om sin egen
begränsning. Med sin vitalitet,
naturliga glättighet och humor förstod

lian att entusiasmera sina
medhjälpare och underordnade i alla
uppgifter. "Hans liv var i ungdomen
försakelse, i mannaåldern bragd, i de
senare åren arbete och möda med
fosterlandets välfärd och ära som mål"
(E. Ericsson i "Sv. biografiskt
lexikon"). Hans familjeliv var lyckligt,
men hans ekonomi blev aldrig
lysande; oegennyttig och redbar hade han
ringa anspråk på ersättning för sina
uppdrag. Enligt egen utsago hade lian
själv "icke så mycket som ett halft
öre" för sin möda med Sueciaverket.
När D. avled i Stockholm 1703, utgick
med honom hans ätt på manssidan.
Hans söner liade dött tidigare. — D: s
egenhändiga dagbok (1625—99), den
viktigaste källan till hans historia,
utgavs 1912 av H. Lundström. — Gift
1666 med Maria Eleonora
Bråkenhielm. — Litt.: E. Ericsson och E.
Vennberg, "E. D., lians levnad och
verksamhet" (1925). B. T.

Dahlblom, Lorenz Edvard
Theodor, bergmästare, f. 2 dec. 1865 i
Strömstad. Föräldrar: urmakaren
Edvard Ferdinand D. och Hedvig
Vilhelmina Dassau. — Efter
mogenhets-ex. i Göteborg 1884 genomgick D.
Tekn. högskolans avd. för
gruweten-skap och blev bergsingenjör 1S88. Han
avlade s. å. ex. för inträde i
bergsstaten och blev auskultant vid
Kommerskollegiums bergsavd. Han ägnade sig
strax därefter åt privat verksamhet
som gruvingenjör vid Isåsens
zinkgruvor i Närke 1888—91 och var
samtidigt konsulterande ingenjör vid
olika gruvföretag och gruvmätningar
i Bergslagen. Han ledde 1892—95
driften vid Ljungsgårda stenkolsgruva i
Skåne och blev 1894 gruvingenjör i
Gävle—Dala bergmästardistrikt samt
tjänstgjorde 1894—1900 som extra
lärare i mineralogi, geologi,
gruvbrytning och gruvmätning vid Bergsskolan
i Falun. Han var vid upprepade
tillfällen tf. bergmästare i
Gävle-Dala-distriktet 1895—1903 och
bergmästare i samma distrikt 1903—30. Som
konsulterande gruvingenjör utövade
D. en omfattande verksamhet, utom i
Sverige, Norge och Finland även i
Mexiko 1907, Böhmen 1917 och på
Spetsbergen 191S. Han författade en
lärobok i gruvvetenskap, "Om
magnetiska fyndigheter och deras
undersökning medelst magnetometer" (1898),
samt en rad uppsatser i metallurgi,
geologi, fysik och kemi, bland vilka
kunna nämnas "Stimmt die
Vorstell-ung über die Erstarrungskruste mit
den Anscliauungen der physikalisclien
Chemie überein?" (1912), "Volcanic
Elements when Magma is considered
to be a Solution" (Bulletin
Volcano-logique, Napoli 1926), "Miners
Plithi-sis, the Plague of deep mines, probablv

caused by inlialation of Radio-active
element" (Medical Press, London
1937; grundad på studier i
Sydafrikanska guldgruvor 1935) och "Jorden
har två magnetiska nordpoler" (Tekn.
tidskr. 1939). — Gift 1893 med
Augusta Johanna Lidberg. S. R.

Dahlbom, Karl Fredrik August,
präst, teolog, f. 25 dec. 1884 i
Nyköpings v. förs. Föräldrar:
kyrkoherden August D. och Edla Flodman.
— Efter mogenhetsex. 1903 i
Stockholm blev D. teol. kand. i Uppsala
1909, teol. lic. 1919 och teol. dr 1923.
Vid sidan av sina akademiska
studier fullföljde han sin praktiska
verksamhet i kyrkans tjänst. Han blev
sålunda 1909 pastor vid
Sjömanskyrkan i Gävle, 1911 kapellpredikant
vid Sandarne i Söderhamn, 1913
reg.-pastor vid Hälsinge reg., 1917
domkyrkoadjunkt i Uppsala, 1918
brukspredikant vid Lövsta bruk, 1924
komminister vid Helga
trefaldighetskyrkan i Uppsala, 1936 kyrkoherde där
och 1938 kontraktsprost. Redan 1927
utnämndes D. till docent i praktisk
teologi vid Uppsala univ., sedan
han speciminerat för denna
befattning dels genom sin drsavhandl., en
homiletisk studie med titeln "Adolphe
Monod som predikant" (1923), dels
genom det digra verket "Den svenska
folkskolans kristendomsundervisning
1842—1919" (1927). Senare liar han
också utgivit "Lärobok för
konfirmander" (1929). En viktig pedagogisk
insats liar D. sedan 1937 gjort ss.
direktor och lärare vid det
praktiskt-teologiska övningsinst. i Uppsala, som
handhar den praktiskt-prästerliga
utbildningen. Han liar även uppehållit
professuren i praktisk teologi vid
Uppsala univ. under åren 1938—41.
Främst har dock D. gjort sig känd ss.
förkunnare. — Gift 1915 med Elsa
Lindeblad. D. L.

Dahlbom, släkt, härstammande
från bryggaren i Norrköping Anders

Fredrik Dahlbom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/2/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free