Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahlgren, Carl Fredric - Dahlgren, Erik, biblioteksman, se s. 176 - Dahlgren, Fredrik, författare, ämbetsman, se s. 176 - Dahlgren, Fredrik, ingenjör, se s. 178 - Dahlgren, Gustaf Erik - Dahlgren, Harald - Dahlgren, Karl - Dahlgren, Leif - Dahlgren, Lotten, författarinna, se s. 177 - Dahlgren, Ossian, botanist, se s. 178 - Dahlgren, Per, sjöofficer, hydrograf, se s. 179 - Dahlgren, Sven, skolman, se s. 177 - Dahlgren, Thorild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dahlgren
174
Dahlgrert
allt, som lian fann vara pedantiskt och
vetenskapligt. Han började även visa
sympatier för den liberala
oppositionen och vågade kritisera Stockholms
stads konsistorium. Sedan lian i dec.
1828 blivit varnad av konsistoriet,
upphörde han emellertid med sitt
polemiska och satiriska författarskap. I
stället skrev han några år senare sitt
förnämsta verk, den självbiografiska
romanen "Ungdomsfantasier eller
Nahum Fredrik Bergströms krönika"
(1830—31), som visserligen är ganska
kaotisk och bisarr men också är full
av fantasifulla upptåg och glada
skämt, vilka avslöja, att I), tagit
lärdom av Samuel Ödmann och F.
Cederborgh. Det är framför allt genom
denna roman och de behagfulla visorna
"Nu är den ljuvliga vårens tid" och
"Vårsång på Valborgsmessoafton",
som D. blivit känd och uppskattad av
eftervärlden. —■ D:s "Samlade
arbeten" utgåvos (med levnadsteckning av
A. I. Arwidsson) i 5 bd 1847—52 och
hans "Samlade skrifter" i 3 bd 1875.
— Gift 1832 med Sofia Christina
Christiernson. —■ Litt.: A. Ahnfelt,
"Bellmanska sällskapet" (1877); E.
Flygare-Carlén, "Minnen af svenskt
författarelif 1840—60" (1878); K.
Fredlund, "C. F. D." (1903); E. A.
Karlfeldt, "C. F. D." (1924). II. A.
Dahlgren, Erik, biblioteksman,
se s. 176.
Dahlgren, Fredrik, författare,
ämbetsman, se s. 176.
Dahlgren, Fredrik, ingenjör,
se s. 178.
Dahlgren, Gustaf Erik,
skådespelare, f. 29 dec. 1825 i Stockholm,
† 19 maj 1S91 i Lunde, Gudmundrå
skn, Västernorrl. län. Föräldrar:
bryggardrängen 01. D. och Sofia
Södergren. — D. verkade först vid
Wese-lius och Norrmans sällskap 1845. Han
var sedan engagerad vid skilda
resande sällskap, bl. a. hos A. G. Wallin,
vars trupp han övertog 1859 i
Karlskrona. Under de följ. tio åren drev
han med kortare avbrott
teaterverksamhet i landsorten, dels för egen
räkning och dels i association med A.
Th. Schwartz, F. F. Novander, Gustaf
Haquinius och August Berndt.
Därefter var han 1869—79 engagerad vid
skilda resande sällskap samt vid Stora
teatern i Göteborg 1880—83. D. var
en ganska god och användbar
skådespelare med en lämplig teaterfigur
och ett vackert talorgan. I yngre
dagar utförde han oftast hjälte- och
älskarroller. Bland hans i en senare
tid mera bemärkta roller må nämnas
Fernando i Calderons "Livet en dröm",
Karl VII i Schillers "Orleanska
jungfrun", Erik XIII i Blanches
"Engelbrekt och hans dalkarlar" och Don
Harald Dahlgren.
Salluste de Bazano i Hugos "Buy
Bias". — Gift med skådespelerskan
Betty Håkansson. A. L.
Dahlgren, Harald Magnus,
skolman, f. 3 aug. 1861 i Åmål, † 13 sept.
1935 i Uppsala. Föräldrar:
lantbrukaren Johan Erik D. och Sofia
Kristina Almqvist. — D. avlade
mogen-hetsex. i Skara 1881 och blev fil. kand.
i Uppsala 1889 samt adjunkt i
matematik, fysik och kemi vid Skara
högre allm. läroverk 1894. Sistn. år
publicerade lian en uppsats, "Ett
bidrag till skolfrågan", vari ban för
första gången framförde den
realskoletanke, som han senare fördjupade i
bl. a. skriften "Läroverksfrågan"
(1897), och som givit honom
anseende som "realskolans egentliga
skapare". Ss. led. av 1899 års
läroverkskommitté fick lian stor betydelse för
tillkomsten av 1904 års
läroverksreform och även för senare
realskolereformer. År 1904 utnämndes han till
rektor vid folkskoleseminariet i
Uppsala och samtidigt till
folkskoleinspektör, varefter han var led. av
folkundervisningskommittén 1906—14
(dess ordf. från 1911),
undervisningsråd och led. av den nyinrättade
Folk-skolöverstyr. 1914—17 samt rektor vid
Strängnäs folkskoleseminarium 1917
-—26. År 1926 blev lian lärare vid
Sigtunaskolan, där lian var studierektor
1927—32. Åren 1924—26 var han ordf.
hos de s. k. skolsakkunniga. — D. var
stadsfullmäktig i Skara 1899—1905.
— Gift 1895 med Hanna Ingeborg
Fredrika Beckman. — Litt.:
"Hyllningsskrift till H. D." (1921); "Till
H. D. på hans 60-årsdag" (s. å.). B. A.
Dahlgren, Karl Petter, kirurg, f.
31 maj 1864 i örs skn, Älvsb. län, †
21 mars 1924 i Köpenhamn.
Föräldrar : kvarn- och sågverksägaren Bengt
D. och Maria Pettersson. — D. blev
student i Vänersborg 1882, med. kand.
1886, med. lic. 1890, med. dr och do-
cent i kirurgi 1894, allt i Uppsala.
Efter förordnanden i medicin,
pediatrik, obstetrik och (huvudsakligen)
kirurgi blev D. underkirurg vid
kirurgiska kliniken i Uppsala 1893, lärare
i kirurgi vid Uppsala univ. 1894 samt
vid flera tillfällen under längre
tidrymder tf. prof. i ämnet; 1905
erhöll han prof:s namn. Från 1911 till
sin död var han överläkare vid
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. —-
Utbildad under K. G. Lennanders ledning,
var D. en av landets främsta
kirurger. Hans drsavhandl. över den akuta
öroninflammationens kirurgiska
behandling är ett föregångsverk på
området. Hans flesta övriga arbeten
avhandla bukåkommornas diagnos och
terapi. En av honom konstruerad
tre-pantång liar uppkallats efter honom.
Även som sjukhuschef var D.
praktisk och effektivt verksam. Han var
stadsfullmäktig i Göteborg 1913—20
och blev led. av Vet. och vitt. samh.
1914. — Gift 1S99—1921 med
Gertrud Margareta Hallberg. P. H. T.
Dahlgren, Leif Evert,
gymnastiklärare, f. 6 febr. 1906 i Lund.
Föräldrar: direktören Theodor D. och Thyra
Warelius. — D. blev efter
studentex. och reservofficersutbildning
löjtnant 1931 och kapten 1940. Han
genomgick Gymnastiska centralinst.,
där lian avlade gymnastikdir.-ex. 1929,
och är sedan 1935 anställd som
gymnastik- och idrottslärare vid
Sigtunaskolan. — D. är en av de
mångsidigaste idrottsmän Sverige haft. Han
vann 1926—36 aderton sv. mästerskap
(sju i gren- ocli två i längdhopp utan
ansats, ett i häcklöpning 400 m och
fyra i vardera fem- och tiokamp). Är
1934 vann han andra pris i tiokamp
vid europamästerskapen i Turin. Han
håller sv. rekordet i grenhopp med 250
cm sedan 1931 samt i längdhopp utan
ansats med 3,30 m sedan 1934. Åren
1936—37 hade lian sv. rekord i
femkamp med 3 442,51 poäng liksom 1932
—36 i tiokamp med 7 692,715 poäng
1932—33 och 7 811,835 poäng 1933—
36 (allt enligt gamla tabellen). Han
liar deltagit i flera landskamper samt
även tävlat i modern femkamp och
fäktning. — Gift 1939 med Ingegerd
(Inga) Wally Siri Lilja. G. T.
Dahlgren, Lotten, författarinna,
se s. 177.
Dahlgren, Ossian, botanist, se
s. 178.
Dahlgren, Per, sjöofficer,
hydro-graf, se s. 179.
Dahlgren, Sven, skolman, se s.
177.
Dahlgren, Sture Hjalmar
Thorild, försäkringsmatematiker, f. 25
juni 1888 i Bjuvs skn, Malmöh. län.
Föräldrar: folkskolläraren Anders D.
ocli Anna Jönsdotter. — Efter stu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
