- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
183

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahlqvist, Georg - Dahlskog, Ewald - Dahlstedt, Helge - Dahlstedt, Hugo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dahlskog

1S3

Dahlstedt

Erik i Börjessons "Erik XIV",
titelrollen i Beskows "Torkel Knutsson",
Engelbrekt i Blanches "Engelbrekt
och hans dalkarlar" och Birger Jarl i
F. Hedbergs "Bröllopet på Ulfåsa". D.
behöll hela livet sitt kraftfullt
naturalistiska framställningssätt och sitt
romantiskt våldsamma
scentemperament, ehuru med mognad ålder följde
cn ökad värdighet och en tillstramad
auktoritet i rollskapandet. En för
samtidens uppfattning av D.
betecknande karakteristik gjordes 1865 i
Litografiskt allehanda av Edvard
Bäckström: "Karaktärer, som ledas af ett
klarsynt förstånd och genom sin inre
harmoni angenämt inverka på den
lugne betraktaren — sådana äro icke
Dahlqvists män. Hans uppgift är att
tolka den vildt kringtumlande lidelsen
och den vidt kringsväfvande fantasien,
att framställa den jättelika
ärelystnaden eller den hjältemodiga
fosterlandskänslan, den blinda svartsjukan,
den allt behärskande lidelsen eller
det frätande, djupt ingrodda hatet".
— Gift 1845 med skådespelerskan
Olivia Myrtala Eloqventia Törnfeldt,
f. 15 aug. 1825 i Stockholm, †
IS april 1912 därstädes. Före
giftermålet hade lion varit elev vid K.
teaterns balett samt 1842—43 haft
engagemang lios Anders Lindeberg vid
Nya teatern i Stockholm. Sedan hon
blivit gift, uppträdde hon endast, när
hon medföljde maken på dennes
sommarturnéer; hon sekunderade honom
därvid bl. a. som Ofelia, Desdemona
och Karin Månsdotter. S. T.

Dahlskog, Ewald Albin Filip,
konstnär, f. 25 april 1894 i
Stockholm. Föräldrar: faktorn Hildo AJ)ott
D. och Botilda Cecilia Bengtsson.
•— D. arbetade först som litograf
men följde samtidigt aftonkurser vid
Tekn. skolan i Stockholm 1908—12
och fortsatte sina studier vid Konst
-akad. 1913—18. Han företog 1916—
34 talrika resor i de flesta europeiska

Ewald Dahlskog.

länder och i Afrika och var 1924—25
bosatt i Paris. Han framträdde första
gången offentligt på en utställning i
Stockholm 1916, utställde separat
där 1918, deltog i Februarigruppens
exposition i Liljevalchs konsthall
1919 och i Höstsalongen 1920 tills,
med Falangens män. Under senare
delen av 1920-talet var lian en av de
ledande i konstnärsgruppen
Optimisterna. Utom med en separatutställning
i Paris 1930 har lian i utlandet
framträtt pä utställningar i bl. a. Berlin,
Wien, London, Barcelona, New York,
Chicago och Buenos Aires. Han är
repr. i Nat. mus. och Göteborgs mus.
— D. väckte tidigt uppmärksamhet
med sina flott dekorativa
kompositioner, som i vissa avseenden kunna föra
Leander Engström i tankarna, och
även om hans vitglödande
nordafrikanska landskap från 1920-talet och
hans brett upplagda skildringar från
Lofoten och den sv. västkusten från
senare år vittna om personlig
uppfattning och ett friskt målaröga, har
hans stafflimåleri kommit i
bakgrunden för de insatser han gjort på det
dekorativa området och inom
konsthantverket. Hans första uppgift av
denna art var en plafondmålning i
Stockholms stadshus,
"Såningsmannen" (1921, al secco). Biografen China
i Stockholm utsmyckades under hans
ledning i en lätt kinesiserande stil
(1928), och följ. år inredde han den
nva kontorsbyggnaden vid Bofors.
Det är framför allt som
intarsia-konstnär D. kommit att spela en
avgörande roll i de senaste
decenniernas utveckling. Hans
kompositioner för dörrarna i Stockholms
konserthus (1926) betecknade det första
steget i den nva riktningen, och
sedan har han i en rad verk gått vidare
mot allt större och djärvare
uppgifter, där hans kunskaper om och hans
känsla för materialet i förening med
en originell fantasi skapat nya
konstnärliga värden. Bland hans arbeten
kunna nämnas väggar eller väggfält i
Tändstickspalatset i Stockholm,
Tobaksmonopolets nybyggnad därstädes,
Konserthuset i Göteborg
("Stenham-marsalen"), American Swedish
His-torical Museum i Philadelphia, Sv.
Amerika liniens senare till Italien
försålda fartyg Stockholm (1938) samt
styr.-rummet i Telefon ab. L. M.
Ericssons nybyggnad i Midsommarkransen
(1940—42). — Även på det
konstindustriella området har D. gjort en
värdefull insats. Som konstnärlig
medarbetare vid Kosta glasbruk (1926
—29) bidrog han till att dess slipade
produkter kommo på en nivå, som
värdigt ställde dem vid sidan av
Orrefors’ graverade glas. Sedan 1930 är
han knuten till Bobergs fajansfabrik

Hugo Dahlstedt.

i Gävle. — Gift 1919 med Eva Berta
(Beth) Cecilia Strandmark. — Litt.:
M. Strömberg, "E. D. Intarsiakonstens
förnyare" (Sv. nvttokonst 1938).

Th. N.

Dahlstedt, Helge Nathanael
Chrysostomus, läkare, f. 29 aug. 1885
i Vilhelmina, Västerb. län. Föräldrar:
kyrkoherden Lars D. och Maria
Charlotta (Lotten) Forslund. —■ D. avlade
mogenhetsex. i Uppsala 1903 och blev
med. kand. därstädes 1908 och med.
lic. i Stockholm 1914. Efter
förordnanden vid olika sanatorier samt vid
Sabbatsbergs och Maria sjukhus i
Stockholm utnämndes han 1916 till
överläkare yid Norrb. läns
tuberkulossjukhus Sandträsk och 1919 till
överläkare vid österåsens sanatorium i
Ångermanland. I främsta ledet bland
vårt lands sanatorieläkare har D.
särskilt gjort sig känd genom olika
initiativ för patienternas trivsel och
sociala välfärd. — Gift 1908 med
grevinnan Eva Maria Charlotta Mörner
af Morlanda. P. H. T.

Dahlstedt, Gustaf Adolf Hugo,
botanist, f. 8 febr. 1856 i Linköping,
† 2 okt. 1934 på Mörby lasarett,
Stockholms län. Föräldrar:
auktionskom-missarien Bror Gustaf Oskar D. och
Amalia Elba Sofia Lundberg. — D.
avlade mogenhetsex. i Linköping 1875,
studerade därefter vid Uppsala univ.
till 1886 och hade olika anställningar
i enskild tjänst 1886—90. Han var
amanuens vid Bergianska trädgården
i Stockholm 1890—1905, var
samtidigt amanuens vid Riksmus:s
botaniska avd. från 1890, blev assistent
där 1914 och erhöll avsked med
utgången av 1925. År 1907 promoverades
D. till fil. hedersdr vid Uppsala univ.
I botaniskt syfte företog han talrika
studieresor inom Sverige och i
utlandet, bl. a. 1893 till Genève. — D.
specialiserade sig som botanist på studiet
av de kritiska växtsläktena Hiera-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 10 08:58:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/2/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free