Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danelius, Bror August - Danell, släkt - 1. Danell, Hjalmar - 2. Danell, Gideon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danelius
199
Danell
Bror August Danelius.
Danelius, Bror August
Willgodt, affärsman, donator, f. 31 dec.
1833 i Stockholm, † 16 jan. 1908
därstädes. Föräldrar: vaktmästaren
vid rådhusrätten Anders D. och
Johanna Charlotta Zetterström. — D.
genomgick Georgii handelsinst. 1849
—50, var hos en stockholmsfirma
först bokhållare och från 1863 kassör
och etablerade sig 1869 i Stockholm
som självständig grosshandlare under
firmanamnet N. J. Larsson & ca
Grundvalen för firmans verksamhet
blev handeln med lax, och redan på
1880-talet kunde D. etablera en
betydande export bl. a. till Danmark,
Tyskland, England och Frankrike. D.
var den förste sv. grosshandlare, som
i större skala exporterade färsk
is-packad lax. Firmans verksamhet
omfattade även handel med
iskällarsal-tad lax, hummer, ostron m. m. Redan
tidigt intresserade sig D. även för
andra områden av näringslivet. Han
var bl. a. en av stiftarna av Sv.
fisk-redskapsab. 1874 (styr.-led. där och
från 1902 verkst. dir.), av Sv.
stål-pressningsab. Olofström 1887 (även
styr.-led.), av Livförsäkringsab.
Nordpolen 1896 (även styr.-led.), av
Sölvesborg—Olofström—Elmhults nya
järnvägs ab. 1903 (även ordf. i styr.), av
Hemsjö kraft ab. 1906 (även ordf. i
styr.) och av ab. Stora Essingen 1907
(även styr.-led.). Han var vidare bl. a.
led. i styr. för ab. Separator, ab.
Tan-nin och ab. Lux. — D. var led. av
stadsfullmäktige i Stockholm 1887—
1905. I sitt testamente donerade han
bl. a. 2 mill. kr. till Stockholms stad,
"B. A. Danelii donationsfond", vars
avkastning enligt donatorns vilja skall
användas till allmännyttiga ändamål.
Av de belopp, som anslagits av
fondens medel, må nämnas 200 000 kr. till
C. Milles’ "Musik" framför
Konserthuset, 200 000 kr. till stiftelsen
Birka-gården och medel för uppförande av
fyra bostadshus för arbetande
kvinnor samt till fullbordande av
Stadsbibl :s huvudbyggnad. Vid 1941 års
slut uppgick fonden till 4 347 801 kr.
— Gift 1870 med Gerda Charlotta
Sofia Wetterling.
Danell, gammal småländsk
bondesläkt, känd sedan början av
1700-talet. Hemmansägaren Johannes
Nilsson († 1861) hade sonen Isak (f. 1833,
† 1905), som efter födelsegården
Danstorp i N. Solberga skn i Småland
antog släktnamnet D. Han var
kyrkoherde i Västerlösa i östergötl. län och
blev far till biskopen Hjalmar D. (D.
1) och språkmannen Gideon D. (D. 2).
En son till biskopen Hjalmar D. är
föreståndaren för Ersta
diakonissanstalt pastor Sven D. (D. 3).
1. Danell, Hjalmar, biskop, f.
3 juni 1860 i Sunds skn, östergötl.
län, † 22 jan. 1938 i Skara.
Föräldrar : kyrkoherden Isak D. och Josefina
Amanda Petersson. — D. avlade
mo-genhetsex. i Norrköping 1878. Efter
studier vid Uppsala univ. blev han fil.
kand. 1882 och teol. kand. 1891 samt
prästvigdes s. å. i Linköping. År 1892
utnämndes han till docent i dogmatik
och moralteologi vid Uppsala univ. på
avhandl. "Albrecht Ritschls lära om
synden" och 1897 till e. o. prof. i
samma ämnen. S. å. blev han teol. dr. För
e. o. professuren skrev D. ss. specimen
"Religion och sedlighet" (1S96).
Jämsides med sin akademiska verksamhet
var D. ombud och sekr. i Sv. kyrkans
missionsstyr. samt i flera år
red.-sekr. och slutligen ensam utgivare av
Kyrklig tidskr. D. var biskop i Skara
stift 1905—35. — Teologiskt
präglades D:s åskådning, särskilt under hans
tidigare år, av en stark
konservatism. I uppsaladebatten kämpade han
mot alla nymodiga teologiska
riktningar för en bekännelsetrogen
kristendom. I synnerhet stod det
spänning och strid omkring hans
do-centdisp., där Fredrik Fehr, den
moderna sv. teologins föregångsman,
opponerade. Bland D:s övriga
teologiska skrifter må nämnas "Luthers
etiska åskådning" (1900), "Om den
kyrkliga bekännelsens förbindande
kraft särskilt med hänsyn till vår
tid" (1904), "Tro och teologi" (1925)
och "Trosstadier" (1928). — D:s
biskopstid, som sträckte sig över tre
decennier, var fylld av ett hängivet
arbete. Han var i myckeit en biskop
på resande fot, som sannolikt
visiterade hela sitt stift två eller tre
gånger under sin tjänstgöringstid.
För sina präster framstod han som
en andlig fader. Särskilt skolväsendet
i Skara stift hade i D. en nitisk och
intresserad främjare. Han lyckades
skapa ett förtroendefullt samarbete
mellan kyrka och skola. Även den
Hjalmar Danell.
kyrkliga ungdomsrörelsen växte fram
under hans skydd och medverkan och
nådde en ansenlig omfattning. Med
åren visade han för övrigt en alltmer
överraskande öppenhet för det nya i
tiden. På kyrkomötena, där D. var
led. sedan 1903, var han en ivrig
motionär. Diakonins gärning
omfattade han med intresse och var under
flera år ordf. i Sv. diakonsällskapet.
Kanske mest betydelsefull blev lians
insats i Sv. kyrkans missions tjänst.
Han fick på missionsstyr:s vägnar
upprepade gånger göra betydelsefulla
inspektiomsresor till missionsfälten:
1904 till Sydafrika och Indien samt
1920—21 till den nybildade
tamul-kyrkan i Indien, vara förste biskop
(E. Heuman) han invigde; han
besökte då även Egypten och Palestina.
— Gift 1) 1893 med Sigrid Hård af
Segerstad, † 1S95; 2) 1S98 med Maria
Beckman. D. L.
2. Danell, Gideon, skolman,
språkforskare, f. 21 aug. 1873 i
Norrköping. Bror till D. 1. — Efter
mogen-hetsex. i Norrköping 1891 blev D. fil.
kand. i Uppsala 1895 och fil. dr 1906.
Åren 1899—1905 var han led. av styr.
för Östergötlands
folkmålsundersök-ning, och 1905—07 var lian anställd
vid Sv. akad:s ordboksred. i Lund.
D. var docent i sv. dialektologi vid
Lunds univ. 1906—07 och docent i
nordiska språk vid Göteborgs högskola
1908—13. Efter att ha tjänstgjort
vid Göteborgs folkskoleseminarium
från 1909 blev D. 1913 rektor vid
folk-skoleseminariet i Stockholm. Åren
1915—39 var lian rektor vid
folkskoleseminariet i Uppsala. — Det
språkvetenskapliga område, där D.
gjort sin viktigaste insats, är
dialektforskningen, och spec. har hans
intresse varit riktat mot de östsv.
folkmålen i Estland. Hans drsavhandl.
behandlade "Nuckömålet. I. Inledning
och ljudlära" (1905). Efter en lång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
