- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
212

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Davide, Hans - Davidson, David

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Davidson

212

Davidsson

David Davidson.

samt Mindre Asien, Västafrika och
Centralafrika. D:s talrika tryckta
arbeten avhandla bakteriologiska och
serologiska ämnen, bl. a. encefalitens
smittämne och skyddsympning mot
barnförlamning. Han var medarb. i
Nordisk familjeboks 3:e uppl. — Gift
1928 med Britta Ahlsell. P. H. T.

Davidson, David,
nationalekonom, f. 21 aug. 1854 i Stockholm, † 18
mars 1942 i Uppsala. Föräldrar:
handlanden Isaac Isaac D. och Rebecka
Stiebel. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1871 blev D. i Uppsala jur. kand.
1877 och disputerade 187S för
docentur i nationalekonomi på avhandl.
"Bidrag till läran om de ekonomiska
lagarna för kapitalbildningen".
Denna ganska korta skrift var det första
sv. arbete, som byggde på kännedom
om den internat, ekonomiska teorin
och ägnade sig åt dess problem, så att
den kan anses som utgångspunkten
för en egentlig ekonomisk vetenskap
i Svel ige. Två år senare, 1880, utgav
D. ett nytt teoretiskt, närmast
dok-trinhistoriskt arbete, "Bidrag till

jordränteteoriens historia"; bägge
dessa förstlingsskrifter vittna om
hans stora förtrogenhet med den
ekonomiska vetenskapens klassiker samt.
förmåga att skarpsinnigt återge och
kritisera deras tankegångar. Redan
tidigt tilldrog sig också
kreditväsendet hans uppmärksamhet, vilket ledde
till den lilla skriften "Europas
centralbanker" (1886). Samtidigt
fördjupade han sig i finansrätten och utgav
1889 dels avhandl. "Om
beskattningsnormen vid inkomstskatten", dels den
utförliga "Kommentar till
bevillningsförordningen". Nästan från
början av sin akademiska bana (1880)
hade han fått förestå professuren i
sina ämnen, och 1889 utnämndes lian
till e. o. prof. samt året därpå till
prof. i nationalekonomi och
finansrätt vid Uppsala univ. I denna
befattning stannade han till
pensionsåldern, 1919. Samtidigt togs han
emellertid i anspråk för en lång rad
både nationalekonomiska och
finansrättsliga utredningar, bl. a.
upprepade gånger (1892, 1901 och 1920—23)

för inkomstbeskattning, vidare för
tull- och traktatkommittén (1919—
22), samt under det första
världskriget för exportavgifter (1915—16) och
för penningvärdets reglering (1918).
—- Sin kanske största insats gjorde
D. genom att 1899 skaffa sv.
ekonomisk vetenskap ett vetenskapligt
organ, Ekonomisk tidskrift, det första
i sitt slag hos oss; han behöll sedan
ledningen därav i ej mindre än 40 års
tid, till slutet av 1938. Under hans
ledning blev tidskr:s vetenskapliga
nivå ovanligt hög; det finns ej många
sådana ekonomiska publikationer, som
ha medfört lika stora vetenskapliga
landvinningar. Förtjänsten därav var
ej D: s enbart; särskilt hans närmaste
vän och kollega Knut Wicksell hade
huvudsaklig andel däri, men vid sidan
av Wicksells voro utgivarens egna,
ytterst talrika uppsatser de
ojämförligt mest vägande. Framför allt gällde
detta under och efter det första
världskriget, då sv. ekonomisk diskussion
tack vare tidskriften var åtskilliga
hästlängder före utlandets.
Samtidigt var emellertid arbetet på
tidskriftens ledning ägnat att avhålla
D. från samlade vetenskapliga
insatser, såtillvida som det nödgade ocli
frestade honom att framlägga
resultat i form av korta uppsatser; denna
form låg samtidigt bäst till för
honom, därför att han till hela sin
läggning var analytiker, icke syntetiker.
Närmast för sin insats i och genom
Ekonomisk tidskrift blev D. (1912)
den förste innehavaren av den högsta
utmärkelsen för ekonomisk vetenskap
i Sverige, den av Vet. akad.
utdelade Söderströmska guldmedaljen;
led. av Vet. akad. blev han 1920. —
D:s mest utmärkande drag som
vetenskapsman var hans skarpsinne ocli
omutliga logik. Han fullföljde sina
tankegångar med en
abstraktionsförmåga, som har haft få motstycken i
hela den ekonomiska litteraturen. Fel
i tankegången — eljest mycket
vanliga också bland framstående
ekonomiska teoretiker — saknades nästan
alldeles hos honom, och han var i
motsvarande grad hårdhänt i sin
kritik av kolleger, som ej höllo tankarna
lika klara; i de många polemiker han
förde representerade han nästan alltid
den riktigare uppfattningen. Mycket
påverkad i sina yngre dagar av den
teoretiska socialismens främste
tänkare Rodbertus, sökte han sig längre
fram ständigt på nytt tillbaka till
den ekonomiska teorins största namn
Ricardo; i både vetenskapliga
intressen och intellektuell typ företedde han
också en mängd beröringspunkter med
denne, visserligen med den viktiga
reservationen, att Ricardo i långt högre
grad än D. också var syntetiker. Å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/2/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free