Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Davidson, David - Davidson, släkt - 1. Davidson, Wilhelm - 2. Davidson, Henrik - Davidsson, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Davidson
213
Davidsson
andra sidan intresserade sig D. mer
än Eieardo för själva fakta, ej blott
för slutsatser ur dem; och i sådana
fall, då en stor teoretisk förmåga
underlättade uppfattningen av fakta,
bedömde han dem också med intuitiv
säkerhet. ■—- Sina värdefullaste bidrag
lämnade D. till studiet av
penningväsendet i vidsträcktaste mening, och
lian blev därigenom i tillfälle att på
centrala punkter kasta nytt ljus över
detta sedan 1914 alldeles särskilt
viktiga område. Bland mängden av hans
bidrag därtill har det viktigaste varit
att visa felaktigheten i
föreställningen, att ett stabilt penningvärde vid
ändringar i produktiviteten skulle
kunna komma till uttryck genom
oförändrade genomsnittliga
varupriser; han fann både tillfälle att visa,
liur redan inträffade
konjunkturomslag hade sin grund i denna
missuppfattning, och blev i stånd till
träffande prognoser med hjälp av sin
fördjupade insikt på denna punkt. I
samband därmed stod hans argument för
behovet av att operera med ett
absolut, ej blott ett relativt varuvärde.
Därnäst hörde hans viktigaste insats
kanske främst till inkomstbegreppets
och inkomstbeskattningens områden;
ban var överhuvudtaget sin tids
främste kännare av den sv.
finansrätten. Sitt inkomstbegrepp genomförde
han i både äldre och yngre skrifter
med ovanlig konsekvens och klarhet.
Emellertid fanns det ej många av den
ekonomiska teorins delar, som lian ej
ägnade självständiga och
skarpsinniga undersökningar, och även stora
delar av den tillämpade ekonomin
kommo under hans behandling, ej blott
på penning- och kreditväsendets
områden utan också på sådana som
befolkningsläran, det tyska
krigsskadeståndet, sockerfrågan,
skogslagstiftningen o. s. v. I alla dessa arbeten
framträdde hans fullständiga
oberoende av politiska oeli personliga
hänsyn ; en mer moraliskt självständig och
omutligt redbar ekonomisk
vetenskapsman har Sverige aldrig ägt. —
Vid hans avgång från professuren
1919 tillägnades honom
"Nationalekonomiska studier". Han
promoverades till fil. liedersdr vid Uppsala univ.
1917. — Gift 1899 med Märta Sofia
Lalin. E. Hkr.
Davidson, judisk släkt. Den äldste
kände stamfadern, David Salomon i
Danzig, blev far till Isak D. (f. 1742,
† 1849), som i slutet av 1700-talet
inkom till Sverige. Han var
sedermera verksam i Norrköping som
klädesfabrikant oeli silverhandlare.
Bland hans söner märkas
konditorn August Samuel D. (f. 1809, †
1878), som från 1854 innehade
schwei-zeributiken på Strömparterren i
Stockholm, Hasselbackens
grundläggare Wilhelm D. (D. 1) och bankdir.
Henrik D. (D. 2).
1. Davidson, Jacob W il heim,
restaurangdirektör, f. 13 sept. 1812 i
Norrköping, † 19 febr. 1883 i
Stockholm. Föräldrar: klädesfabrikanten
och handlanden Isak D. och Maria
Philip (Philipson). — D., som från
fattigdom arbetade sig upp till en
betydande förmögenhet, öppnade år
1S43 tills, med sin bror August D.
en stor schweizerirörelse i
Träd-gårdsfören:s park vid
Drottninggatan, som blev särskilt populär
genom de "concerts à la Musard",
som gåvos sommartid. Ar 1848 blev
han ägare av källaren Phænix, som
lian 1857 utvidgade och
restaurerade till Stockholms dittills
elegantaste restaurang. Sin berömmelse
vann han dock ss.
"Hasselbackskung-en". Han inköpte 1852 Ludvigsro på
Djurgården och uppförde där
restaurangen Hasselbacken, som öppnades
året därpå och sedan vid upprepade
tillfällen förskönades och utbyggdes,
så att den snart vann europeiskt
anseende. D. lät även uppställa G. A.
Nyströms bellmansstaty där. — D., som
intog en bemärkt ställning i
huvudstadens liv och utövade en
omfattande välgörenhet, blev 1869 led. av
direktionen för Inst. för dövstumma å
Manilla. — Gift 1838 med
Bernhardina Levin. R. A.
2. Davidson, H en rik Isae,
bankman, f. 2 juni 1823 i Norrköping, †
18 febr. 1895 i Stockholm. Bror till
D. 1. — D. var 1836—52 anställd vid
olika handelsfii-mor i Norrköping oeli
Stockholm, slutligen ss.
handelsbetjänt och bokhållare hos
sidenfabrikören och grosshandlaren i Stockholm L.
Meyerson. Denne överlät 1S53
företaget på D. och Josef Elliot. Då
Skandinaviska kreditab. 1864 grundades i
Göteborg, blev D. led. i dess styr. och
Wilhelm Davidson. Målning (detalj) av C.
W. Nordgren 1852.
Henrik Davidson.
lämnade redan följ. år
köpmannabanan för att helt ägna sig åt
bankir-verksamheten. Skandinaviska
kreditab., det första sv. bankab., var urspr,
avsett att bli en internat,
kreditanstalt men utvecklade sig snart till
en sv. affärsbank och upptog
framgångsrikt konkurrensen med A. O.
Wallenbergs Stockholms enskilda
bank. Redan 1865 upprättades ett
avd.-kontor i Stockholm, och till dess
verkst. dir. utsågs D. Under hans
ledning kom stockholmskontoret att
utvecklas till en av huvudstadens
största affärsbanker, icke minst
genom att fungera som kommissionär åt
talrika landsortsbanker. D:s stora
förvaltningsskicklighet togs i anspråk
även för krävande offentliga uppdrag;
han var bl. a. led. av stadsfullmäktige
i Stockholm 1863—69, av Stockholms
handels- och sjöfartsnämnd 1866—95
och var en av nämndens
fondbörskom-mitterade 1871—95. Bland ytterligare
företag, till vilka D. var knuten i
egenskap av styr.-led., märkas
För-säkringsab. Skandia, ab. Gustafsbergs
fabriksintressenter, Sala silfververks
ab. oeli
Oxelösund—Flen—Västmanlands järnvägsab. D. intog en
framskjuten plats i Stockholms mosaiska
förs., var en av dess föreståndare från
1866 samt ordf. bland föreståndarna
från 1881. Han var dansk v. konsul i
Stockholm 1859^68 och dansk
generalkonsul därstädes 1869—95. — Gift
1849 med Sara Matilda Meyerson.
Davidsson, John, bergsingenjör,
f. 15 febr. 1873 i Karlshamn.
Föräldrar: fabriksidkaren Svante Johan D.
och Carolina Jonsson. — D. avlade
mogenhetsex. i Lund 1890, inskrevs vid
Tekn. högskolan s. å. och
utexaminerades från dess fackavd. för
bergsvetenskap 1894. Han företog som
Jernkontorets och statens stipendiat
studieresor till kontinenten 1898 och till
Amerika 1904. D. anställdes som ritare vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
