Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. de Broen, Abraham - 2. de Broen, Isaac - 3. de Broen, Charlotta, skådespelerska, dotter till de B. 2, se Deland - de Bruce, ätt - de Bruce, Anders - de Brun, släkt - de Brun, Frans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de Broen
217
de Brun
Vasa" 1786. de B. var dock mer
begåvad som skådespelare än som
sångare, och då Dramatiska teatern
grundades 1787, knöts han till den
första ensemblen. Trots sin ungdom
fick han mest uppträda i
père-noble-faeket; bland hans roller märkas
Simon Grundel i Gustav 111:8
"Helm-feldt", Axel Oxenstierna i Gustav
III:s och Kellgrens "Drottning
Christina" och Peder Stolpe i Gustav
III:s "Siri Brahe och Johan
Gyllenstierna". de B. hade en viss framgång
i komiska roller, t. ex. hovrådet i
Kexels "Michel Wingler", men hans
spelstil kännetecknades framför allt
av en stark dragning åt tidens
sentimentalitet och kom särskilt till sin
rätt i de för epoken typiska
borgerliga dramerna; sålunda anmärkte
Kellgren på lians överdrivet
sentimentala tolkning av amiralen i
Kot-zebues "Världsförakt ocli ånger", de
B:s största roll var titelrollen i
Leopolds "Odén", och denne kritiserade
skådespelarens framställning i ett
brev, som ger en föreställning om
hans spelsätt: "En viss, alltför
familjär ton vill på alla ställen infinna sig
i herr de Broens deklamation. Tro ej
att allt detta är godt därför att det
är naturligt. Det är detta låga
naturliga som är högst förkastligt." Trots
sina överdrifter ansågs de B. som sin
tids främste skådespelare, och flera
mycket erkännsamma uttalanden
finnas bevarade av omdömesgilla
samtida; sålunda skrev Benjamin Höijer
i ett brev under en utländsk
studieresa: "Sverige äger den bästa aktör
jag sett. Le inte, detta är min
uppriktiga mening, sedan jag sett allt
hvad i denna väg är berömt: det är
de Broen i Stockholm." En alltmera
försämrad memoreringsförmåga
förkortade emellertid de B:s bana, ocli 1
juni 1799 erhöll han avsked på egen
begäran. —- de B. var inte bara
stridbar (han utgav bl. a. en teoretiskt
intressant broschyr som svar på den
kritik han fått i en roll) utan även en
oefterrättlig bråkmakare ocli
oppositionsman och figurerar därför ofta i
tidens krönika. — de B. erhöll 1795
privilegium för sig, sin hustru och
sina barn att 1 maj—1 okt. driva
sommarteater på Djurgården i
Stockholm; teatern invigdes 16 juli 1801.
Enligt resolutionen fick de B. ej
personligen uppträda där men erhöll
tillstånd därtill 10 juni 1802. — Tre av
de B:s barn voro liksom hans ocli
sonen Isaac de B:s (de B. 2) änkor
under längre tid verksamma som
skådespelare och teaterledare. Privilegiet
för Djurgårdsteatern upphörde först,
när det sista kvarlevande av de B:s
barn avled 15 dec. 1862, varefter
byggnaden såldes och revs för att lämna
Anders de Bruce. Målning (detalj) av N.
Schillmark.
plats åt en ny teater. — Gift tidigast
1779 med Maria Elisabeth Grundt.
S. T.
2. de Broen, Jolian Isaac,
skådespelare, f. 7 maj 1783 i Stockholm,
† 2 maj 1814 därstädes. Son till
de B. 1. — de B. debuterade 1796 på
Dramatiska teatern samt uppträdde i
faderns, sedermera moderns trupp.
Han övertog efter moderns död 1809
privilegierna samt erhöll 28 nov. 1810
privilegium att även under tiden 1
okt.—1 maj driva teater inom
huvudstaden och öppnade i anslutning
därtill 21 april 1S13 Nya komiska
teatern; företaget upphörde dock redan
följ. år, — Gift 1S04 med
skådespelerskan Christina Margareta
Cederberg. S. T.
3. de Broen, Charlotta,
skådespelerska, dotter till de B. 2, se Deland.
de Bruce, ätt, gren av den från
Skottland stammande ätten Bruce (se
denna). En son till majoren Anders
Bruce († 1644), inspektören över
tullarna i Helsingfors Erik Bruce (f.
1638, † 1692), blev far till
krigskommissarien vid armén i Boslagen Erik
Bruce (f. 1686, † 1742). Dennes söner,
hovrättsrådet i Göta hovrätt, v.
presidenten Johan Fredrik Bruce (f. 1715,
† 17S9), överstelöjtnanten vid
Jämtlands reg. Erik Bruce (f. 1720, †
17S4) och landshövdingen Anders
Bruce (se nedan), naturaliserades
1752 som sv. adelsmän under namnet
de B. Alla tre dogo utan manliga
avkomlingar, och ätten de B.
utslockna-dede på svärdssidan med ovannämnde
Johan Fredrik de B.
de Bruce, Anders, före
adlandet Bruce, militär, ämbetsman, f.
19 april 1723, † 27 juni 1787 i
Tavastehus, Finland. Föräldrar:
krigskommissarien Erik Bruce och Maria
Christina ’Nordenberg. — de B.
in-skrevs vid Uppsala univ. 1741, blev
volontär vid fortifikationen 1743 och
v. adjutant vid
fortifikationsfältsta-ten i Bohuslän s. å. Ären 1744—75
tjänstgjorde han i Finland, främst
vid Sveaborg. Han naturaliserades
som sv. adelsman 1752. År 1776
utnämndes lian till överstelöjtnant i
armén och erhöll samtidigt i uppdrag
att införa den s. k. mötes- och
tross-passevolansen vid sex finska reg.,
varigenom kronan av rust- och
rotehål-larna mot en viss årlig avgift övertog
den militära underhållstjänsten.
Sedan de B. med stor framgång fullgjort
detta uppdrag, utnämndes han 1777
till landshövding i Nylands och
Tavastehus län och kom därvid in pä
det arbetsfält, där lian skulle göra sin
viktigaste insats. På grundval av
de B:s plan oeh under hans ledning
genomfördes under åren 1778—80
staden Tavastehus flyttning från platsen
n. om fästningen och dess
återuppbyggande s. om slottet. En särskilt
omfattande verksamhet utövade de B.
under missväxtåren 1779—83. Liksom
andra landshövdingar i Finland
opponerade lian sig lidelsefullt mot
regeringens beslut att utsträcka
awitt-ringen till s. Finland. Han varnade
sedermera vid olika tillfällen för de
separatistiska strömningarna i
Finland, som till icke ringa del närdes
av förbittringen över
avvittringsbe-slutet. — Gift 1754 med Hedvig
Juliana ’Nordenskiöld.
de Brun, släkt, vars samband med
de bekanta holländska, belgiska och
spanska släkterna de Brun, de Bruin
och de Bruyn är outrett. Den äldste
med visshet kände stamfadern, Berndt
de B. (f. 1754, † 1790), inkom på
1780-talet antagligen från Frankrike över
Danmark till Karlskrona, där lian
var verksam som skeppsbyggare hos
amiralen F. H. af Chapman. Hans son,
hattmakaren i Visby Christian de B.
(f. 1788, † 1844), blev stamfar för
släktens tvenne huvudgrenar. Till
den yngre av dessa hörde Christian
de B:s yngste son Frans Alfred de B.,
bokbindarmästare, sedan verkst. dir.
för Sv. glasförsäkringsab. (f. 1827,
t 1888), far till matematikern Frans
de B. (se nedan).
de Brun, Frans David,
matematiker, kulturhistorisk forskare, f. 4
nov. 1866 i Stockholm, † 27 dec. 1930
i Saltsjöbaden, Stockholms län.
Föräldrar: bokbindarmästaren,
sedermera direktören Frans Alfred de B. ocli
Adelaide Margareta Holm. -— de B.
inskrevs vid Uppsala univ. 1885 ocli
blev fil. kand. 1888, fil. lic. 1893 och
fil. dr 1895. Han var 1895—96 docent
vid Uppsala univ., 1905—13 adjunkt
i matematik, fysik och kemi och frän
1913 lektor i matematik vid Högre
allm. läroverket å Södermalm i Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
