Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. De Geer, Louis - 9. De Geer, Fabian - 10. De Geer, Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De Geer
225
De Geer
och erhöll därvid hela sin
statsministerlön som pension till erkänsla för
sin politiska gärning. Han var
därefter bl. a. ordf. i 1883 års
försvarsutskott, led. av förstärkta
lagberedningen 1884—85 och univ.-kansler
1881—88. Han blev
serafimerrid-dare 1860 och hedersled, i Vitt. akad.
1859 samt led. av Vet. akad. och
Sv. akad. 1862 ocli publicerade i
deras skriftserier några
minnesteckningar, ss. "Minnesteckning öfver
Hans Järta" (Vet. akad. 1874),
"Minne af . . . Anders Johan von
Höpken" (Sv. akad:s handL 1882) ocli
"Minne af ... Baltzar Bogislav von
Platen" (Sv. akad:s handl. 1S86). År
1S80 utgav lian anonymt komedin
"Grefve Lillie" med motiv från
representationsreformen» D: s
skönlitterära författarskap har
karakteriserats av P. Böök i samlingen "Fem
porträtt" (1929). D:s främsta
litterära verk — om man bortser från
statsskrifterna -— är hans "Minnen"
(1—2, 1892), en höjdpunkt i den sv.
memoarlitteraturen; han berättar
där om sig själv och sin tid med
stor anspråkslöshet och med fin
kritisk balans. Den politiska delen av
"Minnen" stöder sig på samtida
urkunder, främst D:s korrespondens
med den norske politikern G. Sibbern,
och äger därför ett särdeles högt väl {+-+}
de som historisk källskrift. Hans son
Louis D. (D. 10) utgav 1929 "Ur
Louis De Geers brevsamling". -— Gift
1S48 med grevinnan Caroline Lovisa
Wachtmeister af Johannishus. T. D.
9. De Geer, Fabian Otto
Gerard, friherre, ämbetsman,
industri-inan, f. 28 april 1850 på Säbylund
i Kumla, † 18 april 1934 i
Stockholm. Föräldrar: kaptenen och
godsägaren friherre Gerard D. och Ebba
Lidman. —- Efter skolstudier i
öre-bro 1860—67 blev D. 1868 kadett
vid Karlbergs krigsakad.,
utexaminerades därifrån 1870, blev
underlöjtnant vid Närkes reg. s. å., var elev vid
Ultuna lantbruksinst. 1872—73 och
arrenderade därefter Ullavi
översteboställe i Sköllersta skn, Örebro län,
samt spelade under sin sextonåriga
verksamhet därstädes en framskjuten
roll bland Närkes lantbrukare. I syfte
att studera utländska
jordbruksförhållanden företog lian resor till Schweiz
och Frankrike 1878 samt till Holland
och Tyskland 1885. D. fortsatte likväl
sin militära bana vid Närkes reg.
(från 1893 Livreg. till fot), blev
kapten 18S9 och kompanichef 1892 och
erhöll avsked 1901. — En viktig insats
gjorde D. på bruksindustrins område
som disponent för Hasselfors bruks
ab. 18S6—1906 samt som led. av dess
styr. från 1897. Särskilt intresserade
lian sig för brukets torvströtillverk-
ning och var sedermera en av den sv.
mosskulturens ivrigaste främjare
samt deltog flitigt i Sv.
mosskultur-fören:s verksamhet som led. av dess
styr. från 1893, v. ordf. 1914—19
samt ordf. 1919—30. Under sin
verksamhet i Hasselfors innehade D. en
dominerande ställning i Örebro läns
offentliga och ekonomiska liv. Han
var bl. a. led. av länets landsting
1889—98 och 1901—06, en av
Bergslagens deputerade i Jernkontoret 1892,
1899—1901 och 1903—07 (dess ordf.
1901 och 1905—07) samt
Brukssocietetens ordf. 1905—07. D. var en av
Örebro läns hushållningssällskaps
mest inflytelserika led., tillhörde dess
förvaltningsutskott 1886—99 och var
sällskapets v. ordf. 1889—1904 samt
dess ordf. 1905—06. Mycket arbete
ägnade han bl. a. åt länets
lantbruksskola (led. av styr. 1902—06, ordf.
1905—06) samt åt sällskapets
kemiska station och frökontrollanstalt.
— D. utnämndes till landshövding i
Skarab. län 1906. Samma praktiska
duglighet, som lian visade i sina
tidigare uppgifter ss. officer,
lantbrukare och industriman, präglade också
hans gärning som landshövding. Som
repr. för sitt län tillhörde D.
riksdagens Första K. 1911—16 och var
därunder bl. a. led. av första särskilda
utskottet 1912. Även under sin
landshövdingetid (till 1917) överhopades D.
med både allmänna och enskilda
uppdrag. Han tillhörde kyrkomötet 1915
och blev led. av Lantbruksakad. 1901
(hedersled. 1922) samt var dess preses
1927—31. — Gift 1S87 med grevinnan
Agate Wachtmeister af Johannishus.
10. De Geer, Gerard Louis,
friherre, ämbetsman, politiker, f. 27 nov.
1S54 i Kristianstad, † 25 febr. 1935
på Hanaskog i ICviinge skn,
Kris-tianst. län. Son till D. 8. — Efter
mo-genlietsex. i Stockholm 1872 blev D.
jur. utr. kand. i Uppsala 1879 och e. o.
notarie i Svea hovrätt s. å. samt v.
Louis De Geer.
häradshövding 1881. Under det därpå
följ. decenniet tjänstgjorde D. bl. a.
som notarie i bevillningsutskottet
(1882—S4) ocli som sekr. i olika
kommittéer, särskilt rörande
skattefrågor, samt blev amanuens i Finansdep.
1884 och tf. kanslisekr. därstädes
1888. År 1892 tog han avsked ur
statstjänsten, inköpte egendomen
Hanaskog i Kviinge skn, Kristianst, län,
och slog sig ned där som jordbrukare.
Han togs i anspråk för traktens
allmänna intressen, blev bl. a. led. av
länets hushållningssällskaps
förvaltningsutskott 1900 ocli dess ordf. 1905
samt landshövding i Kristianst. län
s. å. (—1923). Åren 1901—14 tillhörde
D. Första K. och slöt sig där till de
s. k. moderata samt 1912 till Liberala
samlingspartiet. Han bekämpade det
proportionella valsättet och arbetade
för en social utjämning samt för
internat, samförstånd och
tillhörde 1909—14 styr. för riksdagens
interparlamentariska fredsgrupp. Han
sympatiserade också under unionen
med norrmännens strävan till
självständighet. Ären 1913—14 tillhörde
han Liberala samlingspartiets
förtroenderåd. Inför världskriget 1914
—18 kom han på grund av sin
försvarsvänlighet i konflikt med den
liberala partiledningen ocli
anmodades i febr. 1914 att bilda regering
efter Staaffs avgång i samband med
krisen efter borggårdstalet. Sedan han
misslyckats därmed, utträdde han ur
partiet och lämnade med årets
utgång riksdagen. Ären 1916—17 var
han ordf. bland de sakkunniga ang. den
lägre tekniska undervisningen,
fortsättningsskolan m. m., ur vars
resultat 191S års riksdagsbeslut om
praktiska ungdomsskolor framgick, och
1918—20 i kommittén rörande
arbetstidslagstiftningen, vars verk bl. a.
resulterade i 8-timmarslagen. Han var
också ordf. i sv. fören. Nordens styr.
15 Svenska män och kvinnor II
Fabian De Geer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
