Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. De Geer, Gerard - 12. De Geer, Ebba Hult - 13. De Geer, Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De Geer
227
De Geer
sionsåldern. — D. har utgivit c:a
200 avhandl., av vilka många nu
tillhöra den klassiska geologiska
litteraturen. Hans senaste arbete,
"Geochro-nologia suecica, Principles" (Vet,
akad:s handl. 1940), är en
imponerande sammanställning av hans
banbrytande kvartärgeologiska
verksamhet och behandlar dessutom senare
delen av den geologiska tidskalan,
medan dess föregående skede ännu är
under utarbetande. För detta stora
arbete erhöll han 1942 den mycket
sällsynta utmärkelsen Längmanska
kulturfondens belöning. Av D: s övriga
arbeten må nämnas "Om ett
konglomerat inom urberget vid Vestanå i
Skåne" (1886), "Om Skandinaviens
nivåförändringar under
qvartärperio-den" (1888, 1890), "Om strandliniens
förskjutning vid våra insjöar" (1S93),
"Om Skandinaviens geografiska
utveckling efter istiden" (1896),
"Stockholmstraktens geologi" (1897), "Om
rullstensåsarnas bildningssätt" (s. å.),
"über die Beziehungen unserer
Seen-plateaus zu den einstmaligen
Abra-sionsflächen" (1903), "Dal’s Ed, some
stationary ice-borders of the last
glaciation" (1909), "Quaternary
sea-bottoms in Western Sweden" (1910),
"A geochronology of the last 12 000
years" (s. å.), "IContinentale
Ni-veauveränderungen im Norden
Europas" (s. å.), "The pliysiographical
evolution of Spitzbergen" (1919), "Om
Spetsbergens natur i Sveagruvans
omnejd" (1920), "Topographie et
géologie. Mesure d’un arc de méridien
au Spitzberg" (1923) och
"Stockholmstraktens kvartärgeologi" (med
karta, 1932). — En fullständig
förteckning över D:s publikationer
finnes i E. Hult De Geer, "Bibliographia
De Geeriana 1881—1918" (Geol.
fören:s förhand!. 1918), fortsatt i
hennes "Geokronologi och
biokronologi" (Ymer 1931) samt i G. De Geer,
"Geochronologia . .." (ovan). ■—- Gift
1) 1884—1907 med Mary Elisabet
Erskine; 2) 1908 med Ebba Hult D.
(D. 12). — Litt.: A. Sörlin, "Den
var-viga leran som geologisk tidmätare"
(Ord och bild 1933). C. C.
12. De Geer, Ebba Hult,
friherrinna, geokronolog, f. 2 juni 1882
på Rödebyholm i Rödeby skn, Blek.
län. Föräldrar: civilingenjören Carl
Gustaf Hult och Amanda Palmberg.
— D. avlade högre lärarinneex. vid
Anna Sandströms seminarium 1902,
var lärarinna vid Risbergska skolan
1 Örebro 1902—04 och vid Whitlock
-ska samskolan i Stockholm 1904—07
samt studerade vid Stockholms
högskola 1906—08. Sedan 190S är hon
vetenskaplig medarb. och sekr. åt sin
make. Hon företog en studieresa till
Tyskland, Schweiz och Italien 1903
och har deltagit i sin makes
geokrono-logiska arbeten och resor i
Skandinavien, östersjöländerna, England,
Schweiz och Nordamerika 1908—29
samt i exkursionen till Spetsbergen
1910. — D. har på dendrologiskt
material tillämpat Gerard De Geers
metod för geokronologiska bestämningar
och såvitt möjligt daterat fornsaker
av trä samt stockar och stubbar med
stöd av påträffade likheter hos deras
årsringsdiagram och det kompletta
årsringsregistret av mammutträdet,
Sequoia gigantea, i Kalifornien
(upprättat av A. E. Douglass). Hon liar
också sökt anknyta Sequoia-kurvan
till Ragnar Lidéns postglaciala
geokronologi i Ångermanland. D. liar
publicerat uppsatser om bio- och
geokronologiska dateringar av bl. a. den
märkliga försvarsanläggningen
Bul-verket i Tingstäde träsk på Gotland
(1935), Rakneliaugen i Romerike i
Norge (1938) och kubbstolen från
SaulandiNorge (1939) samt publicerat
översiktliga vetenskapliga och
populärvetenskapliga uppsatser, ss.
"Geokronologi och biokronologi" (1931),
"Naturens egna krönikor i träd och
lera" (1931) samt "Jaliresringe und
Jahrestemperatur" (1936).
Förteckning över D:s publikationer finnes i
G. De Geer, "Geochronologia suecica"
(1941). — Gift 190S med prof.
friherre Gorard De Geer (D. 11). C. C.
13. De Geer, Sten, friherre,
geograf, f. 26 april 1886 i Stockholm, †
2 juni 1933 i Göteborg. Son till D. 11
i hans första gifte. — Efter
mogen-lietsex. i Stockholm 1905 studerade D.
i Uppsala, där han blev fil. kand. 1908,
fil. lic. 1910 samt fil. dr och docent
1911. Åren 1912—29 var lian verksam
i Stockholm, dels som lärare och
exa-minator i geografi vid Stockholms
högskola och dels som docent i
ekonomisk geografi vid Handelshögskolan.
Sistn. år kallades han till prof. i
geografi vid Göteborgs högskola, var-
Sten De Geer.
jämte han blev huvudlärare och
exa-m mat or i ekonomisk geografi vid
Handelshögskolan i Göteborg. — D:s
första arbeten voro ägnade den
fysiska geografin och gåvo i kartor
(med textbeledsagning) instruktiva
framställningar av topografiska
förhållanden. Hans drsavliandl.,
"Klarälfvens serpentinlopp och flodplan"
(1911), utgör en föredömlig
topografisk detaljstudie, medan de bägge
kartorna över mellersta och s.
Sveriges landformer (1910—13) äro
värdefulla försök att överskådligt
återge de morfologiska egenskaperna
hos större landområden. Så
småningom kom D. att alltmer syssla med
ekonomisk geografi samt frågor
rörande utbredningsförhållanden
(befolkningens fördelning etc.). En
särskilt ur kartografisk synpunkt
betydelsefull, även internat, starkt
uppskattad insats utförde han därvid
med "Befolkningens fördelning i
Sverige" (1919), en atlas (med text),
i vilken han tillämpade en s. k.
absolut metod och återgav
utbredningsförhållandena medelst prickar,
representerande klot med volymen
proportionell till det ifrågavarande antalet
människor. Sina åsikter om den
geografiska framställningsmetodiken
omsatte lian även i översiktsarbetet
"Människans ocli näringslivets
geografi" (1928). I Geografiska annaler
publicerade lian bl. a. en
grundläggande studie över geografin som
vetenskap, "Ön the definition, method and
classification of geography" (1923),
och en undersökning rörande
Nordamerikas industriområde (1927). en
frukt av bl. a. en studieresa till
Förenta staterna 1922, under vilken lian
även verkat som föreläsare vid univ. i
Chicago. — D. ägnade sig med
entusiasm åt sin vetenskap och hör till
dem, som kraftigast befordrat
geografins uppblomstring i vårt land i mo-
Ebba Hult De Geer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
