Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. de Laval, Gustaf - 2. de Laval, George - 3. de Laval, Jacques - 4. de Laval, Erik - de la Vallée, släkt - 1. de la Vallée, Simon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de Laval
244
de la Vallée
turbinindustrierna satte lian kapital
för hundratals mill. i rörelse oeh
skapade hundratusentals nya
arbetstillfällen. —- I början på 1890-talet
konstruerade de L. en högtrycksångpanna
för 120—200 atmosfärers tryck. Även
intresserad av elektrometallurgi
uppfann lian 1892 en elektrisk ugn för
framställning av zink oeh började med
firma ab. de Lavals elektriska
smältugn en karbidframställning på
elektrisk väg, vilken dock nedlades 1902.
Han ägnade ett oerhört arbete åt
zinkens smältning och raffinering,
konstruerade en kontinuerligt arbetande
elektrisk ljusbågsugn enligt
cyklon-metoden och måste anses som pionjär
även på detta område, fastän de
ekonomiska framgångarna där uteblevo
och försöken slukade en stor del av
de L:s förmögenhet. Även inom den
elektriska belysningstekniken gjorde
de L. en insats på 1890-talet genom
Elektriska blockbelysningsab. och ab.
de Lavals glödlampfabrik Svea, båda
i Stockholm. Mycket arbete nedlade
de L. slutligen på försök med metoder
för våtkolning av torv. En
försöksfabrik anlades vid Stavsjö mosse i
Småland; staten och Jernkontoret
gåvo anslag, men framgången
uteblev. — de L. utmärkte sig som
uppfinnare för livlig fantasi, stor
mångsidighet och en aldrig svikande
entusiasm. Han spekulerade över
aerodynamiska frågor, extrahering av guld
ur havsvatten, automatiska telefoner,
motorer av alla slag m. m. Hans
upp-finnarverkstad i Stockholm
sysselsatte på 1890-talet över etthundra
ingenjörer. I djärvheten att angripa
problemen hade de L. få likar. Hans
uppfinnarmentalitet var det typiska
geniets; han var ett geni med en
eldsjäl och en mångfrestare ined
tusentals nya uppslag, som lian noggrant
bokförde i sina dagböcker (nu i Tekn.
mus.). Otålig och impulsiv nöjde han
sig ofta med att lämna endast idéerna
till nya uppfinningar, som sedan
praktiskt utformades av in- och
utländska konstruktörer. — Som
politiker var de L. protektionistisk
högerman. Han tillhörde Andra K. 1888—
90 och Första K. 1894—1902. Han
blev 1886 led. av Vet. akad., vars
stora guldmedalj lian erhöll 1892, och
blev 1886 även led. avLantbruksakad.,
där lian 1896 valdes till hedersled. Är
1904 erhöll lian av Verein deutscher
Ingenieure dess sällsynta utmärkelse
Grasliofmedaljen. Han tillhörde
stiftarna av Sv. uppfinnarefören. 1886
och var dess ordf. 1887—88. — Gift
1895 med Isabel Amalia Grundal. —
Litt.: T. Althin, "G. de L. 1845—1913,
de höga liastigheternas man" (1943);
"Aktiebolaget Separator", festskrift
1883—1908 (1908). S. R.
Jacques de Laval.
2. de Laval, Carl Georg (George
Patrik, ingenjör, industriman,
uppfinnare, f. 16 april 1862 i Göteborg,
† 5 okt. 1925 i Orange, New Jersey,
Förenta staterna. Föräldrar:
sjökaptenen Carl Rudolf Claude de L. ocli
Augusta Charlotta Josefina
Nordgren. —- Efter mogenhetsex. i
Göteborg 1S77 genomgick de L.
Chalmersska slöjdskolan i Göteborg och
praktiserade vid Göteborgs mekaniska
verkstad till 1882, då lian avreste till
Förenta staterna. Han var 1882—90
ingenjör vid Knowles steam pump
works i staten New York, vilket stora
industriföretag utvidgades och
ombildades av honom från 1890, då lian
blev överingenjör och föreståndare
därstädes. Vid dess sammanslagning
med G. F. Blake mfg co. i East
Cambridge blev han chef för verkstäderna
där. Ären 1904—25 var de L. överdir.
för Henry R. Worthington hydraulic
works, New York, Amerikas största
verk i sin bransch, med över 5 000
arbetare och tillverkande stora
pumpmaskiner, turbiner o. a. hydrauliska
maskiner samt matarapparaten de L.
förbättrade tillverkningarna genom
sina nykonstruktioner, på vilka lian
erhöll 26 patent. Hans uppfinningar
berörde ång-, luft-, vatten- och
gju-terimaskinernas konstruktioner, de L.
var en av stiftarna av Sv.
ingeniörs-fören. i Worcester i Massachusetts
och var även styr.-ordf. i Sv.
in-geniörsfören. i New York. ■—- Gift
1889 med Mabel Sofia Patrick. S. R.
3. de Laval, J acques Hjalmar,
arméoffieer, f. 27 juni 1881 i
Stockholm. Föräldrar: översten Anders
Jakob Roland de L. ocli Hildur Amalia
Abelin. Brorson till de L. 1. -—- de L.
blev underlöjtnant vid Andra Svea
ar-tillerireg. 1901, genomgick
Artilleri-ocli ingenjörhögskolans högre kurs
1904—06, var repetitör vid denna
skola 1906—08, utnämndes till kap-
ten vid Upplands artillerireg. 1914,
till major i armén 1924, till
överstelöjtnant 1928, till överste och chef
för Karlsborgs luftvärnsreg. 1933 och
nyuppsatte 1938 Ostgöta
luftvärnsreg., vars chef han var 1939—41. —
de L., som är en utpräglad teknisk
begåvning, liar under en stor del av
sin tjänstetid haft sin verksamhet
förlagd till det artilleritekniska
området. Han tjänstgjorde 1910—-19 som
artilleristabsofficer i Artilleridep. och
omorganiserade dess
konstruktions-avd. Han var 1924—30 styresman för
ammunitionsfabriken. År 1922 ledde
lian ab. Bofors’ försök med
bergsartilleri i Holländska Indien. Han blev led.
av Krigsvet. akad. 1919. — Gift 1914
med Sigrid Olga Agneta Hain. F. M.
4. de Laval, Erik Patrik Ilonoré,
arméofficer, idrottsman, f. 28 april
1888 i Stockholm. Föräldrar: fil. dr
Patrik Fabian Honoré de L. och
Elisabeth Levin. — de L.blev underlöjtnant
vid Svea artillerireg. 1909, genomgick
Krigshögskolan 1917—19, utnämndes
till kapten vid Generalstaben 1923, till
major 1931, till överstelöjtnant där
1935 och till överstelöjtnant vid
Norrlands artillerireg. 1937. Han var
militärattaché i Warszawa 1933—37 ocli
under kriget 1939 samt blev överste
i reserven 1941 och chef för B-avd.
vid sv. beskickningen i Berlin s. å.
samt i Washington s. å. de L. har
varit ryttare ocli idrottsman och
erövrade andra pris i modern femkamp
vid Olympiska spelen i Antwerpen
1920. Han har utgivit "Marskalk
Pilsudski" (1939). — Gift 1914 med
Elisabeth Maria Roos. F. M.
de la Vallée [da la valë], urspr,
fransk släkt, som 1637 inflyttade till
Sverige med arkitekten Simon de la V.
(de la V. 1). Denne blev far till
arkitekten Jean de la V. (de la V. 2), som
1692 adlades med bibehållet namn.
Bland hans söner märkas
generalkvar-termästarlöjtnanten vid
fortifikationen i Naiva Christoffer Johan de la
V. (f. 1661, † 1700 under Naivas
belägring) och fortifikationsmajoren
Magnus Johan de la V. (f. 1670, †
1728); med denne utdog ätten.
1. de la Vallée, S im ön, arkitekt,
f. på 1590-talet i Paris, † 28 nov.
1642 i Stockholm. Föräldrar:
arkitekten Marin de la V. och Jeanne
Marisaut. — de la V. hade sannolikt
erhållit sin utbildning under fadern,
som bl. a. var verksam vid Hotel de
ville och Palais du Luxembourg i
Paris. Han synes sedan lia företagit
vidsträckta studieresor, bl. a. till
Italien. Efter att ha varit i tjänst hos
Ludvig XIII i Frankrike for han
1633 till Holland, där han arbetade
åt prins Fredrik Henrik av Oranien.
Han flyttade till Sverige 1637. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
