Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurberg, släkt - Djurberg, Vilhelm - Djurklou, Djurklow, ätter - 1. Djurklow, Nils - 2. Djurklou, Nils - 3. Djurklou, Nils Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Djurberg
267
Djurklou
Vilhelm Djurberg.
1927) och farfar till idrottsledaren
majoren Nils Henning D. (f. 1875, †
1937).
Djurberg, Fredrik Vilhelm,
läkare, medicinalhistoriker, f. 14 dec.
1865 i Stockholm, † 3 mars 1933
därstädes. Föräldrar: bagarmästaren
Fredrik Oscar D. och Agnes Sophia D.
■— D. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1883, blev med. kand. i Uppsala
1890 och med. lic. i Stockholm 1895.
Efter kortare förordnanden var han
läkare vid postverket 1902—30, lärare
vid Stockholms navigationsskola 1903
—10, marinläkare av andra graden
1903—13, läkare vid Katarina
realskola 1909—19 och vid
Centralfängelset å Långholmen 1911—30. Han hade
praktik i Stockholm 1895—1926. —
D:s huvudsakliga livsverk faller inom
den medicinsk-historiska forskningen.
Han älskade arkiv- och bibl.-studier;
med uthållighet och kritisk
grundlighet förenade han en ovanlig formell
begåvning i både tal och skrift. Han
hopbragte material till ett
medicinsk-historiskt mus., ordnade och
katalogiserade det samt förestod samlingarna,
som under en följd av år inrymdes i
Nord. mus. Hans tryckta arbeten
behandla särskilt den karolinska tidens
medicin. Han undersökte ss. medicinsk
kommitterad Karl XII:s banesår vid
öppnandet av konungens grav 1917.
— D. blev 1918 med. hedersdr i Lund.
— Gift 1896 med Sigrid Aspelin i
hennes andra gifte. P. H. T.
Djurklou, D j u r kl o w, ätter. Den
äldste med visshet kände stamfadern
i släkten kamreraren vid
postkontoret i Stockholm Jacob
Johansson (f. 1602, † 1678), uppges
härstamma från en holländsk familj.
Hans barn antogo namnet Djurklo.
En son, översten Nils Djurklo (D. 1),
adlades 1680 med namnet Djurklovv.
Dennes son, översten Nils Djurklou’
upphöjdes 1751 i frilierrligt stånd
med namnet Djurklou (D. 2). Han
blev farfars far till arkeologen och
folklivsforskaren friherre Nils
Gabriel D. (D. 3).
1. Djurklow, Nils, före adlandet
Djurklo, krigare, f. 20 maj 1641 i
Stockholm, † 29 mars 1714 i Heds
skn, Västmanl. län. Föräldrar:
kamreraren Jacob Johansson och Malin
Eriksdotter. — Efter studier i
Uppsala 1647—53 uppehöll sig D. i flera
år i Holland och England. På ett
brittiskt örlogsfartyg deltog han bl. a.
1658 i en strid med turkiska kapare
i Biscayabukten. År 1659 kom D. till
sv. armén i Danmark och var
närvarande vid stormningen av
Köpenhamn s. å. Han åtföljde 1661 Per
Sparre på en ambassad till Wien och
återkom först 1663, då han blev
fänrik vid Södermanlands reg.
Sedermera transporterades D. till
Västmanlands reg., där han blev löjtnant
1667 och kapten 1675. Under kriget
mot Brandenburg utmärkte han sig
i flera strider. Han adlades 1680, blev
major 1683, överstelöjtnant 1694 och
var 1700—01 överste och chef för
Kalmar reg. I spetsen för detta förband
deltog D. i landstigningen på Själland
1700. Hans självbiografi är
publicerad i Hist. tidskr. 1894. — Gift 1)
1681 med Elisabeth Morgonstierna,
† 1693; 2) 1694 med Anna Maria
Reenstierna. B. B—é.
2. Djurklou, Nils, friherre,
arméofficer, f. 20 sept. 1686 på
Kungsgården i Folkärna skn, Kopparb. län,
† 24 dec. 1758 i Ryssby skn, Kalmar
län. Son till D. 1. — D. blev student
i Uppsala 1697 och antogs 1701 som
volontär vid fortifikationen, där han
1704 blev konduktör och 1710
löjtnant. Efter skeppsbrott vid Bornholm
råkade han 1714 i dansk fångenskap.
År 1717 var D. ånyo i Sverige och
befordrades s. å. till kapten, 1739 till
fortifikationsmajor vid Karlskrona-
Nils Djurklou. Målning (detalj) av okänd
konstnär.
Nils Gabriel Djurklou.
brigaden och 1742 till
generalkvarter-mästarlöjtnant. År 1744 utnämndes
D. till överste vid fortifikationen och
chef för pommerska brigaden. Som
sådan ledde han befästningsarbetena
kring Stralsund, där han 1748—55
även var kommendant. År 1751
upphöjdes D. i friherrligt stånd och blev
1755 landshövding i Kalmar län och
på Öland, generalmajor och
överkommendant i Kalmar. År 1757 bytte han
till sig befattningen som överste för
Kalmar reg. men nödgades redan efter
några dagar på grund av tilltagande
blindhet taga avsked. Till D:s namn
knyter sig en rad befästnings- och
förskansningsarbeten bl. a. i Skåne,
Blekinge, Stockholms skärgård och
Pommern. — Gift 1722 med Sidonia
Juliana Kalling. B. B—é.
3. Djurklou, Nils Gabriel,
friherre, arkeolog, folklivsforskare, f. 24
juli 1829 på Sorby sätesgård,
Norrby-ås skn, Örebro län, † 31 mars 1904 i
Örebro. Föräldrar: kaptenen friherre
Gabriel D. och friherrinnan Christina
Maria Silfverschiöld. — D. blev
student i Uppsala 1847 och avlade
kansli-ex. 1854. Efter att en kortare tid ha
varit amanuens i Riksarkivet övertog
han fädernegården Sorby och ägnade
sig till 1883 åt jordbruk. Han tog 1856
initiativet till bildandet av Fören. för
Nerikes folkspråk och fornminnen,
vars sekr. och drivande kraft han var
till 1866. Han kom därigenom att bli
en av banbrytarna för landsmåls-,
fornminnes- och museirörelsen i vårt
land. Sin stora betydelse fick denna
fören. bl. a. som förebild för ett
stort antal liknande
sammanslutningar på andra håll i landet. Vidare kom
D:s 1860 utgivna skrift "Ur Nerikes
folkspråk och folklif, anteckningar
utgifne till fornvänners ledning" att
få vidsträckt användning som ledtråd
vid arbetet i dessa sammanslutningar.
—- D. var 1863—71 kammarherre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
