Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Drake, Gösta - Drake, von, ätt - Drake, Anders von - Drakenberg, ätt - 1. Drakenberg, Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Drake
275
Drakenberg
tjänstgjorde som sekr. 1897—1904 oeh
som ledare av statspris- och.
fältskjutningarna 1896—1905. Han var
dessutom led. av Stockholms läns
skytteförbis styr. 1918—35. Han ledde
skolungdomens allmänna
tävlingsskjutningar 1898—1919 och är sedan 1906
sekr. i Fören. för befrämjande av
skolungdomens vapenövningar. D:s håg
för idrott väcktes av hans
gymnastiklärare V. G. Balck. Han var en av
stiftarna av Sv. gymnastik- och
idrotts-fören:nas riksförb. 1903 och nedlade
ett nitiskt arbete på stadgarnas
utformning. Han var sedan led. av
riks>-förb:s överstyr, till 191S och av dess
förvaltningsutskott till 1915. Åren
1904—20 var han led. av Sveriges
olympiska kommitté. Cykel-, skid- och
skridskosport har D. kraftigt främjat,
bl. a. som en av stiftarna av Sv.
velo-cipedförb. (ordf. 1900—16) och
Nordiska cykelförb. (president 1913—16)
liksom av Sv. skridskoförb. (ordf.
1904—07). D. deltog i bildandet av
Skidfrämjandet och var en tid led.
av dettas styr. Han tog även
initiativet till och ordnade de första
fältskjutningarna på skidor. Han har
varit flitigt anlitad som färdledare,
funktionär och domare vid en mängd
tävlingar, bl. a. Olympiska och
Nordiska spelen samt på ett tiotal
kongresser i utlandet representerat
Sverige i olika idrottsgrenar. 1). var på
lS90-talet en framstående
gångsportsman, som bl. a. satte sv. rekord på
2 500 m med 11,8 min (1895) och
marscherade Stockholm—Göteborg på 12
dygn med 32 kg packning (1894). D.
har utgivit en mångfald skrifter
främst rörande idrotten. — Gift 1907
med Thyra Brynhilda Rahm. G. T.
Drake, von, ätt, utan känt
samband med ätten Drake af Hagelsrum.
Ätten D:s äldste kände stamfar var
kyrkoherden i Brunflo, Jämtland,
prosten Peder Andersson († 1628).
Denne torde ha varit far till nästa
kyrkoherde i samma pastorat, prosten
Olaus Petri († 1658), som antog
namnet Drake. Hans sonson Anders Drake
(se nedan), slutligen president i
Kommerskollegium, adlades 1720 under
namnet von D. Med dennes son,
kommendanten på Vaxholm översten
Johan Gustaf von D. (f. 1726, † 1792),
utdog ätten på svärdssidan.
Drake, Anders von, före
adlandet Drake, ämbetsman, politiker,
f. 25 maj 16S2 i Ovikens prästgård,
Jämtl. län, † 2 aug. 1744 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden Sans
Olai D. och Elsa Emideman. — D.
inskrevs vid Uppsala univ. 1699 och
blev fil. mag. 1707. Han
anställdes 1711 som e. o. kanslist i
Riksarkivet och förordnades 1713 att
förestå den av rådet beslutade evakue-
ringen av arkivets viktigare
handlingar till Örebro. Då den för
transporten begagnade skutan sprang läck,
lyckades D. genom att sätta fartyget
på land vid en liten ö, Valen, i
Hjälmaren, rädda den dyrbara lasten.
Han utnämndes 1714 till fältsekr. vid
armén i Roslagen, 1719 till krigssekr.,
1722 till slottsfogde i Stockholm och
1728 till underståthållare därstädes.
D., som 1720 adlades, spelade en viktig
roll i frihetstidens riksdagsliv. Han
tillhörde först holsteinska partiet och
sedan hattarna, av vilka han fyra
gånger uppsattes på riksrådsförslag.
År 1739 utsågs D. till fullmäktig i
riksens ständers manufakturkontor
och 1741 till president i
Kommerskollegium. Han ägde vidsträckta
humanistiska, ekonomiska och
naturvetenskapliga intressen samt var (1739)
bland de första medl. av Vet. akad.
(preses 1741). —Gift 1722 med Sophia
Lovisa Psilanderhielm. B. B—é.
Drakenberg, ätt, härstammande
från borgaren i Nya Lödöse Börje
Gunnarsson (f. 1553, † 1593). Hans
son, stadspresidenten i Göteborg Nils
Börjesson (f. 15S0,† 1655),blev far till
Börje Nilsson (f. 1606, † 1692),
slutligen kommendant på Bohus slott, som
adlades 1643 med namnet Drakenberg,
och Erik Nilsson (f. 1608, † 1659), som
1647 adlades och 1651 adopterades på
sin brors adliga nummer. Ättlingar
till denne i fjärde led, bröderna
överstelöjtnanten Johan Adam D. (f.
1777, † 1860), stabskaptenen Carl
Erik D. (f. 1787, † 1867) och majoren
i armén Börje D. (f. 1789, † 1835)
blevo stamfäder för ättens trenne
ännu levande grenar. Till den äldsta
av dessa höra Johan Adam D:s
sonson, överstelöjtnanten Sten D. (D. 1)
och dennes brorson, civilingenjören
Hans D. (D. 2). Ättens nuv.
huvudman är D. l:s kusin, försäkringsin-
Anders von Drake. Målning (detalj) av okänd
konstnär (Kommerskollegium).
ßten Drakenberg.
spektören Carl Johan Gustaf Nils D.
(f. 1872).
1. Drakenberg, Sten Adalrik,
arméofficer, gymnastikpedagog, f. 1
nov. 1861 i Stockholm. Föräldrar:
landssekreteraren i Stockholms län
Sten Johan D. och Lovisa Adolfina
Sofia Alilborg. ■—■ D. avlade
mogenhets-ex. 1880, blev underlöjtnant vid
Närkes reg. 1881, löjtnant 1889 och kapten
vid Livreg:s grenadjärer 1899. År
1909, då lian tog avsked ur aktiv
militärtjänst, utnämndes han till major
och 1918 till överstelöjtnant. Åren
1884—86 genomgick lian Gymnastiska
centralinst., där han verkade som
extra lärare 1890—1904, ord. lärare
1904—09 och överlärare 1909—23 i
fäktning samt sedan till 1927 som
föreståndare. Åren 1887—-1909
tjänstgjorde han som gymnastiklärare i
Beskowska skolan. Han är sedan 1919
sekr. i Patriotiska sällskapet. — D.,
som studerat fäktning i Salle
Mérig-nac i Paris 1890 och i franska arméns
fäktskola i Joinville-le-Pont 1894, var
på sin tid en av de främsta sv.
fäk-tarna och en av förgrundsgestalterna
i såväl Fören. för fäktkonstens
främjande (ordf. 1904—09 och 1914—20;
hedersled, s. å.) som Sv. fäktförb.
(ordf. 1904—09 och 1916), varjämte
han bl. a. var medl. av internat,
fäkt-juryn vid Olympiska spelen 1912 och
1920. Han har även gjort en
betydande insats för gymnastik och idrott,
bl. a. som v. ordf. i Stockholms
gym-nastikfören. 1903—12, ordf. i ’Sv.
gymnastiklärarsällskapet 1907 samt i
Sv. gymnastikförb. 1904. D. deltog i
den av P. de Coubertin
sammankallade kongressen 1894 för upplivande
av Olympiska spelen och har tillhört
styr. i såväl Centralfören. för
idrottens främjande (1897—1938) som
Sv. gymnastik- och idrottsfören:nas
riksförb. (1903—09); i det senare
var lian också led. av förvaltnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
