Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dryselius, Erlandus - Dubb, Paul Johan Christoffer - Dubb, Pehr - Dublar, se Dobblare - Dufwa, släkt - Dufwa, Wilhelm - Dufvenberg, Carl Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dubb
278
Dufvenberg
Pehr Dubb. Mälnlngr (detalj) av Per Krafft
d. y. omkr. 1827.
(1—2, 1704—08), "Monarchspegel"
(1691) och "Luna turcica el. Turkeske
måne" (1694). D. var under sin
So-rundatid lärare för Christopher
Polhem. — Gift 1) 1675 med Katarina
Ljungberg ; 2) med Katarina Billing ;
3) 1693 med Rebecka Korp. R. A.
Dubb, Paul Johan
Christoffer, skolman, f. 8 febr. 1822 i Malmö,
† 6 febr. 1879 i Lund. Föräldrar:
garvaren Carl Jacob D. och Helena Maria
Hallbäck. — D. blev student i Lund
1839, fil. dr 1844 och docent 1852. År
1859 blev lian lektor i franska och
engelska språken vid Högre allm.
läroverket i Lund, där han hade varit
anställd från 1846. Ären 1848—50
företog han studieresor i Tyskland,
Frankrike och England. — Som utövande
pedagog torde D. ha varit en av de
främsta bland sina samtida med en
för sin tid modern metod och stor
förmåga att väcka elevernas intresse.
Särskilt framstående var han som lärare
i franska. — D. utgav "Handbok i
franska språket och litteraturen"
(1853), "Fransk elementarbok" (1858)
och "Handbok i tyska språket och
litteraturen" (1861). — Gift 1861 med
Augusta Nordström. A. A.
Dubb, Fehr, läkare, f. 14 jan.
1750 i Mariestad, † 6 jan. 1834 i
Göteborg. Föräldrar: rådmannen och
vågmästaren Gustaf D. och Johanna
Billinggren. — Efter nio års studier i
Uppsala, bl. a. under Linné, blev D.
1778 med. dr därstädes och slog sig
därpå ned i Göteborg, där han 1781—
1812 var amiralitetsmedicus. År 1782
blev han förste läkare vid det efter
hans förslag inrättade Sahlgrenska
sjukhuset. Han fick med tiden en
ledande ställning både som läkare och
inom stadens allmänna
angelägenheter. Så inrättades efter hans förslag
1799 Göteborgs allmänna
fattigför-sörjningsanstalt, i vars direktion han
allt framgent förblev ordf. och den
ledande själen; 1806 lät Göteborgs stad
till erkänsla prägla en medalj över
D. Åren 1804—07 bidrog han
verksamt till organisationen av
karantänsanstalten på Känsö i Göteborgs
skärgård. I Vet. o. vitt. samh., där
han 1786 blivit led., valdes han 1805
till preses. Han blev led. av Vet, akad.
1795. År 1810 utsågs han av K. M:t
till led. i kommittén till beredande av
allmän fattigvård i riket samt blev
1811 hedersled, i Collegium medicum.
År 1826 blev han kommendör med
stora korset av Vasaorden; han var
därjämte hög frimurare. — Av alla de
hedersbevisningar, som hade tillfallit
D., värderade han själv allra högst
dem, som gällde läkaren:
borgerskapets äldste i Göteborg tillerkände
honom 1820 fri kusk och fria hästar för
praktiken och 1829 en hederspension
om 1 000 rdr banco. — God vän till
Chr. Carlander var D. i kretsen av
kolleger en vetenskaplig mittpunkt:
kring hans välförsedda middagsbord
samlades en gång i veckan den s. k.
"fakulteten", d. v. s. 12—20 av
stadens praktici, till medicinska
diskussioner. — Ogift. — Litt.: F.
Stenström, "P. D. och hans livsgärning"
(1933). P. H. T.
Dublar, se Dobblare.
Dufwa, släkt, härstammande från
skeppsbyggmästaren i Västervik,
sedan i Kalmar Johan D. († 1718),
farfar till komministern i Söderåkra i
Småland Christopher D. (f. 1745, †
1805). Dennes son, sekr. i
Kommerskollegium, assessorn Fredrik Wilhelm
D. (f. 1796, † 1869), blev far till
politikern, v. häradshövdingen Wilhelm
D. (se nedan). Bland dennes söner
märkas kammarrådet Alfred Wilhelm
D. (f. 1867, † 1926) och intendenten
vid östra Sörmlands museum i
Södertälje Torgny Wilhelm D. (f. 1876).
Dufwa, Alfred Wilhelm, jurist,
bankman, politiker, f. 6 okt. 1825 i
Stockholm, † 10 aug. 1883 på Moräng
i Överjärna skn, Stockholms län.
Föräldrar : sekreteraren Fredrik Wilhelm
D. och Anna Barbara Frigelius. — D.
inskrevs vid Uppsala univ. 1843 och
avlade där juridisk filosofisk ex. 1845
och hovrättsex. 1847. Han blev
adjungerad led. i Svea hovrätt 1853 och
tjänstgjorde som fiskal där 1855—56
samt var sakförare i Stockholm 1846—
64. Av särskild betydelse blev han för
Försäkringsab. Skandia, där han
anställdes som kanslist 1855 och var
v. dir. 1856—61 samt verkst. dir. 1861
-—69. Han representerade Stockholms
stad i borgarståndet 1865—66 och
blev led. av Andra K. 1869.1 okt. 1869
blev han huvudred, för Aftonbladet,
men då han redan följ. år utsågs till
fullmäktig och deputerad i Riksban-
ken, lämnade han tidn. i mars 1870
och ägnade sig därefter
huvudsakligen åt politik och bankärenden. Som
politiker stödde han med kraft och
energi Lantmannapartiets program
och betonade särskilt vikten av att
lägga bestämmanderätten över de ord.
anslagen i riksdagens händer. Han
tillhörde statsutskottet 1871—72 och
var under dessa år en av Andra K:s
förgrundsfigurer men måste på grund
av valutgången lämna kammaren
1872. Han representerade därefter i
Första K. Kristianst. län 1873—79
och Göteb. län 1882—83. Han
tillhörde dessutom direktionen för flera
bankföretag och blev ss. fullmäktig i
Riksbanken av betydelse för dess
utveckling. — Gift 1864 med Regina
Elisabeth (Betty) Helena Hultgren.
R. A.
Dufvenberg, Carl Oscar,
skolman, pedagogisk skriftställare, f. 2
okt. 1844 i Nyköping, † 27 mars 1907
i Stockholm. Föräldrar:
garverifabri-kören Hans D. och Johanna Maria
Oxelgren. — D. blev student i
Uppsala 1862, fil. kand. 1871 och fil. dr
1894. Han var lärare vid Nyköpings
högre allm. läroverk 1873—74 och vid
Södermalms högre allm. läroverk i
Stockholm 1877—84. Från 1884 var
han adjunkt vid Jakobs lägre allm.
läroverk i Stockholm samt lärare 1880
—90 vid Wallinska skolan och från
1881 vid Stockholms högre
läroanstalt för flickor. — D. gjorde sin
väsentligaste insats som förf. i
pedagogiska frågor och framhöll särskilt
modersmålets betydelse vid
undervisningen. Utom i sin drsavhandl.
"Modersmålet som centralt läroämne" (1894)
utvecklade han sina synpunkter
ytterligare i ett flertal uppsatser, framför
allt i tidskr. Verdandi och i
Pedagogisk tidskr. Bl. a. rekommenderade
han en inskränkning av
undervisningen i främmande språk i skolorna och
anbefallde i stället ett mera koncen-
Wilhelm Dufwa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
